Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.

Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel. Tre stycken av de intervjuade musiklärarna hade slående likheter med varandra, därefter skiljer sig förfarande och verktyg för att bedöma elever mellan de andra musiklärarna. Resultatet diskuteras gentemot styrdokument och vad tidigare forskning har visat. Jag har även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min blivande roll som lärare. Jag diskuterar även skillnader mellan de intervjuade musiklärarna och likvärdigheten mellan dem samt deras syn på likvärdighet.

Was können Theorien, die das Allgemeine einer Situation ins Licht des Bewusstseins rücken, für die Beschreibung und Analyse von Situationen leisten, die durch die Einmaligkeit von Personen und ihren Beziehungen geprägt sind? Die Erfahrung dieses Widerspruchs – zwischen Allgemeinem und Besonderem, Einmaligem – bildet den Ausgangspunkt der Überlegungen. Die Autorin lässt sich, zunächst unabhängig von vorgefertigten Theorien, beobachtend auf die Komplexität der drei Musikstunden ein und beobachtet sich selbst als Beobachtende. Drei Perspektiven kristallisieren sich dabei als zentral heraus: die unterschiedlichen Lehrerpersönlichkeiten und Unterrichtsstile, die Rolle der Sprache und die Frage nach dem, was guter Musikunterricht eigentlich sei. Am Ende des Beitrags wird nochmals – auf der Meta-Ebene der Theoriebildung – das unauflösliche Wechselspiel thematisiert: zwischen impliziten Theorien, die die Beobachtung leiten, und expliziten Theorien, die das Individuelle und Besondere als Verallgemeinerbares und Wiederholbares beschreiben. / Are theories, which focus on the generality of situations, able to describe and analyze situations, which are characterized through uniqueness of persons and their relations to each other? The experience of this contradiction – between the general and the specific or unique – is the starting point of the reflections. The author observes – at first independent of any theories – the complexity of three music-classes and observes herself as observing person. Three central perspectives are the result: the different personalities of teachers and styles of teaching, the importance of verbalization and the crucial question about a „good musical lesson“. Subject of the final part is – on the meta-basis of theory – the indissoluble interplay between implicit theories which determine the observation, and explicit theories, which describe the special and individual as something that can be generalized.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och förstå musikens roll i förskolan utifrån fyra förskollärares perspektiv. Studien eftersöker hur musik används samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för förskollärare att arbeta med musik. Bakgrundsavsnittet som är baserad på tidigare forskning i form av avhandlingar, förskolans läroplan, FN:s barnkonvention samt annan litteratur, framkommer det att musik kan gynna bl.a. barns motorik, kulturella erfarenhet såväl som språkliga utveckling men det lyfts även fram forskning som problematiserar just användandet av musik som metod enbart. Bakgrunden tar även upp ramfaktorer och andra faktorer som påverkar förskollärares arbete med musik men även att det finns en oklarhet i vilka kunskaper och kompetenser förskollärare behöver för att undervisa i respektive med musik. I metodavsnittet presenteras det att studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik i förskolan spontant, planerat, med hjälp av instrument och tekniska hjälpmedel för att främja barns utveckling och de kunskapsmål som lyfts av förskolans läroplan. Vidare visar resultatet vilka ramfaktorer i förskolan som påverkar förskollärarnas arbete med musik samt att förskollärarnas kunskaper och kompetenser varierar, vilket därmed skapar olika förutsättningar och påverkar deras förhållningssätt till musikarbetet i förskolan, som i sin tur påverkar musikens roll i förskolan. Slutsatser som dragits är att musik faktiskt har en viktig roll i dagens förskola men vilken roll den faktiskt får är tätt sammankopplat med de faktorer som finns inom förskolans verksamhet. Musik i sig skapar möjligheter i förskolan men utmaningen ligger i att förskollärare har eller får möjlighet till det rätta förutsättningarna för att kunna använda sig av dem.

Detta är en studie om barns musikaliska utveckling under de första levnadsåren samt deras spontana och fria musicerande. En kvalitativ studie har genomförts genom passiva observationer på fyra svenska förskolors musikstunder och samtal med dess personal om hur dessa arbetar med barnens kreativa skapande i musik genom improvisation och komposition under själva musikstunden. I samband med observationerna har även samtal och intervjuer med förskolepersonalen genomförts där de fått ge sin syn på musikstunden, dess innehåll och mål. Analys av resultatet gjordes utifrån de didaktiska begreppen; Mål, Innehåll, Metod och Värdering. Det som framkom var att det fria och spontana musicerandet fick väldigt lite utrymme under musikstunderna. Målet med musikstunden var i första hand att utveckla språket eller lära mer om andra ämnen än musik samt fungera som en uppstart på dagen. Vid samtliga observationer reproducerades sedan tidigare kända barnsånger såsom förskolepersonalen lärde ut dem och barnen gavs ingen möjlighet att själva hitta på sånger eller musikaliska kompositioner.

Syftet för denna studie har varit att bidra med kunskap om hur musikprofilerade pedagoger ser på arbetet med musik i förskolan. Ingången till denna studie utgjordes av att vi under vår utbildning utvecklat ett intresse för musikarbetet i förskolan samtidigt som vi mötts av att det hos verksamma pedagoger finns en osäkerhet inför att arbeta med musik i verksamheten. För att uppnå syftet med studien har kvalitativ intervju med en reflexiv ansats utgjort metoden. Metoden vi valt möjliggjorde för oss att få ta del av pedagogernas berättelser kring arbetet med musik i verksamheten. Informanterna för studien utgjordes av musikprofilerade pedagoger. Musickingteori i kombination med ett musikdidaktiskt perspektiv har varit utgångspunkten för analysarbetet. Analysarbetet har givit oss möjligheter att uppmärksamma pedagogers syn på hur arbetet med musik i förskolan kan vara utformat när musiken ges en central roll i verksamheten. Resultatet för studien visar på att arbetet med musik kan vara komplext då flera faktorer inverkar för hur musikarbetet planeras och genomförs. Synen på musik är inte definitiv vilket kan ha effekt för vad som anses som musik i verksamheten. Faktorer som pedagogernas intresse och kompetens i relation till musik, samt deras förhållningssätt och inställning till utmaningar kopplat till musikarbetet kan vara avgörande för musikens roll och utrymme inom förskolans verksamhet. Vi menar att detta examensarbete kan bidra med nya insikter om synen på musik i relation till förskolans verksamhet. Denna studies kunskapsbidrag riktas mot blivande och verksamma pedagoger inom förskolefältet.

Med musikens påverkan på alla människor, syftar detta examensarbete på att musik är främjande för alla dimensioner inom oss; det emotionella, existentiella och kinestetisk-motoriska (Nielsen, 1998). Syftet med studien är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera pedagogers och vårdnadshavares vanor, brukande och syn på musik. Detta ur perspektivet; med och utan barn, i förskolan och privata sammanhang. Genom två kvalitativa (med kvantitativa inslag) webbenkäter, har vårdnadshavare och pedagoger svarat i fritextrutor på öppna frågor om hur musik lyssnas på och används.Resultatet av vår undersökning visar att de flesta respondenter ser positivt på musik och använder musik flitigt i hemmet och på förskolan för att exempelvis stimulera sina och barnens humör, samt det kroppsliga uttrycket i aktiviteter. Användandet av musik sker oftast som bakgrundsmusik. Det verkar skapa avkoppling, harmoni, glädje, samt bidra som det gemensamma “kittet” i relationer. Respondenterna integrerar musik på ett aktivt, intentionellt- och icke intentionellt sätt. Det kan ske på ett oreflekterat sätt eftersom integreringen av musik oftast innebär att pedagogerna inte behöver planera för musikundervisning. En oreflekterad integrering av musik visar att styrdokumentens estetiska inslag faller bort för andra aktiviteter eller syften. Att planera förskolans musikverksamhet utifrån andra aktiviteter eller ett färdigkomponerat arbetsmaterial, som exempelvis Spotify och Youtube, gör att barnens musikaliska kunskaper, utveckling, behov och intresse hamnar sekundärt. Studiens informanter pekar på att de väljer musik utifrån sitt och barnens humör. Kanske kan denna tanke tas i större beaktande, att välja musik utifrån barnens humör och didaktiska överväganden. I relation till tidigare forskning som exempelvis Hargreaves & North (1999) förstärks det kognitiva, affektiva och socialiserande desto mer musik används. Musik och musikundervisning kan ses som ett universellt språk, som skapar kommunikation och det gemensamma “kittet” i sociala relationer.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur fyra musiklärare i grundskolan arbetar med digitala verktyg i musikundervisning. Syftet är även att undersöka vilka digitala verktyg som används i musikundervisningen samt hur mycket tid musiklärare avsätter för arbetet med digitala verktyg. Undersökning genomfördes med hjälp av semistruktuerade intervjuer som metod. Som teoretiskt ramverk användes didaktikens frågor och musikdidaktik. Resultatet påvisar att samtliga lärare som intervjuades arbetar med digitala verktyg i någon form i sin undervisning. Det som skiljer sig är hur undervisningen sker, vilka digitala verktyg som används och på vilket sätt, samt hur mycket tid lärarna avsätter för arbetet med digitala verktyg i musikundervisning.

Den föreliggande studien ämnade undersöka sångelevers erfarenheter av att använda noter inom musikämnena på gymnasiet. Problematiken som föranledde studien var att sånginstrumentet sitter inuti människokroppen, vilket gör sånginstrumentet till ett speciellt instrument som kan ha svårare att pricka rätt noterade toner än andra instrument som är utomkroppsliga. Detta leder till att sångare behöver öva och få erfarenheter av att musicera via noter för att lättare kunna känna och pricka de noterade tonerna med hjälp av sina röster. Syftet med studien var att beskriva sångelevers erfarenheter av att använda noter i sitt musicerande. De frågeställningar som använts i studien har berört hur sångeleverna använder noter i sitt musicerande, hur sångeleverna erfarit notskrift som ett komplext redskap i sitt musicerande samt vilken betydelse som noter har för deras musicerande. Frågeställningarna för studien konstruerades efter ett sociokulturellt perspektiv som var den vetenskapliga ansatsen för studien. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med sångelever på en gymnasieskola. Datan analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys där sociokulturella teman bildades, exempelvis i vilka musikaliska hur de använde noter och betydelsen av att kunna använda noter i sitt musicerande. Resultatet visade att sångeleverna använde noter i många av musikämnena i gymnasieskolan, men att det förekom vissa skillnader i notanvändningens omfattning mellan ämnen samt användningen av noter i skolan och på fritiden. Notanvändning var något som sångeleverna förknippade med skolan och noter beskrevs som tråkigt men användbart i musicerandet. Resultatet av studien visade att sångelever helst använde noter när de skulle lära sig ett nytt stycke, men lämnade helst noterna när de lärt sig stycket för att inte bli för låsta vid noterna.

Utifrån ett personligt intresse och bristande forskning kring skolmusikal uppstod idén om att ta reda på hur andra lärare arbetar med skolmusikal. Syftet med studien är därmed att fördjupa kunskap om att arbeta med skolmusikal. Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer av fem personer med erfarenhet av skolmusikal. Fyra av de intervjuade är lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Den femte var tidigare elev till en av de intervjuade lärarna. Informanternas svar har analyserats och diskuterats utifrån ramfaktorteori, styrdokument och tidigare forskning inom området. Något som arbetet resulterat i är hur olika ramfaktorer påverkar arbetet med skolmusikalprojekt och att dessa ramar skiljer sig mellan skolor och stadier. Andra resultat som framkommit är vilka faktorer skolmusikal för med sig, hur vissa skolor skapat traditioner inom skolmusikal, vilka motgångar som de stött på och aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid skolmusikalprojekt.