Syftet med studien är att undersöka i hur stor utsträckning undervisning i improvisation är ett bra verktyg för att uppnå syfte och mål för ämnesplanen i Musik i gymnasieskolan, hur lärare tolkar begreppet improvisation och hur de arbetar med det i klassrummet. Intresset för ämnet ligger i möjligheterna med improvisation som verktyg för att utveckla ett konstnärligt och personligt uttryck. I rollen som lärare upplevs att improvisation som verktyg inte används i den utsträckning som det kanske borde. Tre verksamma gymnasielärare i musik har ur ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativ intervju som metod intervjuats om deras definition av och arbete med improvisation. Resultaten visar att elevers musikaliska utveckling främjas av improvisationsundervisning. Resultaten visar också att lärare har en bred förståelse för begreppet improvisation, att de har insikt i hur det främjar elevernas musikaliska utveckling men att de inte helt och hållet utnyttjar improvisationsundervisningens potential. De vill införa sådan undervisning tidigare i elevernas utbildning men de vet kanske inte riktigt hur de ska gå tillväga. Slutligen diskuteras om improvisationsundervisning bör användas mer, hur undervisningen kan utformas samt när det är lämpligt att börja med improvisationsundervisning. Kopplingen i Skolverkets styrdokument mellan improvisationsundervisning och måluppfyllelse i ämnet diskuteras också. / This study aims to examine to what extent teaching of music improvisation is a good tool for achieving the purpose and objectives of the syllabus of Music in upper secondary school, how teachers interpret the concept of music improvisation and how they apply it in the classroom. The interest in the subject lies in the possibilities of improvisation when being a tool for developing an artistic and personal musical expression. In the role as a teacher improvisation as a tool is perhaps not used to that extent it should. Three music teachers have, from a hermeneutic perspective using qualitative interview as a method, been interviewed on their definition and application of improvisation. The results show that students' musical development is promoted by the teaching of music improvisation. Furthermore, the results show that teachers have a broad understanding of music improvisation and that they have an insight into how it fosters students' musical development. However, they do not fully utilize the potential of improvisation teaching. They want to introduce it earlier in students' education, but they may not quite know how to. Lastly why the teaching of music improvisation should be used more is discussed as well as how it can be designed and when it is suitable to start with. The link between improvisation teaching and attainment in the subject of music in Skolverket's policy documents is also discussed.

Der Beitrag behandelt ein Thema zur Geschichte der Musikdidaktik. Anhand der Originalquellen wird untersucht, ob und inwieweit Einflüsse Theodor W. Adornos in der didaktischen Konzeption Michael Alts nachzuweisen sind. Im ersten Teil des Beitrags werden die wichtigsten Aussagen und Gedanken der spezifisch musikpädagogischen Beiträge Adornos zusammenfassend wiedergegeben; im zweiten Teil werden alle wesentlichen Schriften Michael Alts zu musikdidaktischen Fragestellungen seit Veröffentlichung der Thesen gegen die musikpädagogische Musik Adornos (1954) ausgewertet. Die unterschiedlichen musikpädagogischen Zielvorstellungen Adornos und Alts werden herausgearbeitet: Michael Alt geht von den Möglichkeiten und Erfahrungen der schulischen Praxis aus; ihm geht es um den „Auf- und Ausbau einer geordneten, geschichtlich fundierten musikalischen Vorstellungswelt“ und um Orientierung im Pluralismus der Musikstile und Musikanschauungen. Sein Verhältnis zur Musischen Bildung bleibt dabei ambivalent. Ziel der Musikpädagogik nach Adorno ist die Ermöglichung der Erfahrung gesellschaftlicher Negativität anhand authentischer Kunstwerke und letztlich die Ermöglichung der Erfahrung des Wahrheitsgehaltes authentischer Musik, welche zur Herstellung des richtigen Bewusstseins führt. Der Beitrag zeigt, dass ein weitreichender, nachhaltiger Einfluss Adornos im musikpädagogischen Denken Michael Alts nicht belegt werden kann. / The article focuses on a historical subject of music education. It deals with the question, how far the writings and convictions of Theodor W. Adorno relating to music education influenced the didactics of Michael Alt. In this context the article discusses both authors’ different ideas of music education and teaching methodology.

Det första musikinstrumentet som hittats är 35 000 år gammalt. Forskningen har visat att musikens funktion på den tid då skriftspråket fortfarande inte fanns, bör ha haft andra funktioner än vad musiken har idag. Samtidigt finns många likheter. Dessa kunskaper berikar vår förståelse för vår samtid. Dock visar denna studie att hälften av de musiklärare på högstadiet som deltagit, svarat att de inte nämner forntidens musik eller musikinstrument alls, eller bara i förbifarten. Orsaken till det skulle vara tidsbrist och egen brist på kunskap i ämnet. Läroplanen hjälper inte läraren att prioritera musikens ursprung och utveckling. / The first musical instrument found is 35 000 years old. Research has shown that music function at the time when the written language still not existed, should have had other functions than the music of today. While there are many similarities. This knowledge enriches our understanding of our times. However, this study shows that half of the music teachers in high school who participated, responded that they don´t mention the ancient music or musical instruments at all, or only in passing. The reason for this would be lack of time and their own lack of knowledge on the subject. The curriculum doesn´t help the teacher to give priority to the music's origin and evolution.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskolaser på sitt ämne. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ och den teoretiska ramen bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av ett narrativt analyssätt. I resultatet presenteras teman som kretsar kring vägen fram till didaktiklärartjänsten, synen på ämnet allmän musikdidaktik och en föränderlig undervisningsmodell. Resultatet visar på hur ett flertal engagerade personer påverkade de val läraren gjorde som ledde fram till didaktiklärartjänsten. Vidare presenterar resultatet en syn på ämnet som en bro mellan praktiska, metodiska kurser och övergripande pedagogiska kurser och vikten av professionell reflektion. Därefter redovisas lärarens sätt att utveckla ämnet Allmän musikdidaktik genom erfarenhet, litteratur samt utbyte med kollegor och studenter. I diskussionen lyfts tre sammanfattande teman fram vilka är synen på och undervisning i ämnet, ett praktiknära förhållningssätt samt att göra intryck på studenter. / The purpose of this study is to describe how a teacher in the subject of Music Didactics at a music college views his own subject. The scientific theory of the study is qualitative and the theoretical framework is based on a hermeneutic perspective. The data has been generated through unstructured and semistructured interviews with a teacher in the subject of Music Didactics at a music college. The interviews have been transcribed and processed using a narrative analysis method. The results present themes that tells about the road that lead to becoming a teacher in the subject, the view on the subject of general music didactics and the evolving of his teaching model. The results show how a number of committed individuals influenced the choices made by the teacher leading to the didactics teacher position. Furthermore, the result presents a view on the subject as a bridge between the practical, methodological courses and the theoretic, pedagogical courses. Lastly, the teacher's way of developing the subject of Music Didactics is presented through experience, literature and exchanges with colleagues and students. In the discussion, three summary themes are highlighted, which are the views on teaching the subject, a practical approach and the impression on students.

Denna studie utforskar kvinnors förutsättningar för att lära sig hårdrocksmusicerande, med ett fokus på vilken roll olika miljöer spelar för lärandet. Även tidigare forskning inom hårdrock och genusforskning inom musicerande, samt skola och didaktikperspektiv lyfts. Den teoretiska utgångspunkten är diskursiv med en metod för diskursanalys i Foucault-stil. I studien genomförs intervjuer med fyra kvinnliga hårdrocksmusiker.Studiens deltagare har lärt sig att musicera i skola, fritidsgårdar, workshops, i sina band, via internet och vid liveframträdanden. Musiklärare har ökat möjligheterna till lärande för individerna. För vissa har det varit viktigt med förebilder, både manliga och kvinnliga. Bemötande från publik och medmusiker har till stor del varit positivt, men de har även erfarenheter utav sexistiska kommenterar, från bland annat journalister och ljudtekniker. Deltagarna är inte eniga i om de är för eller emot kvotering inom hårdrocksmusiken. Att vara kvinna i ett mansdominerat sammanhang ökar mängden uppmärksamhet som bandet får, vilket kan vara upplevas både positivt och negativt.

Denna studie grundar sig i ett intresse för sång och sångteknik som berör begrepp som genrer, sound och effekter. I enlighet med mitt yrkesval som sångpedagog har även ett intresse för läromedel i sång varit till grund för detta arbete. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur ett eget sångundervisningsmaterial konstruerat för en specifik kurs på gymnasiet uppfyller sitt syfte. De frågeställningar som har styrt arbetets gång har behandlat hur en konstruktion av ett sångundervisningsmaterial kan gå till samt hur ett sångundervisningsmaterial kan användas av elever. Detta är delvis ett gestaltande arbete och en kvalitativ studie. Studiens metoder utgörs av aktionsforskning och intervjuer samt prövande av sångövningar och läsning av relevant sånglitteratur. Resultatet presenteras i två delar som besvarar de två frågeställningarna. Första delen av resultatet är ett sångundervisningsmaterial som belyser valda sångtekniska aspekter genom egna konstruerade genrepaletter. Andra delen av resultatet belyser elevernas tankar om sångundervisningsmaterialet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikskapande som pedagogisk aktivitet i musikämnet i grundskolan. Några delsyften har varit att undersöka hur musikskapandemoment planeras och genomför i skolan, undersöka vad det finns för undervisningsmaterial tillgängligt som berör musikskapande, men även beskriva olika pedagogiska strategier vid skapandemoment. Jag har genomfört en litteraturstudie men även en intervjustudie där jag intervjuat fyra verksamma musiklärare i grundskolans senare år. De teorier jag utgått ifrån i mitt arbete är kreativitetsteorier utifrån Wallas och Vygotskij, samt didaktiska teorier efter Nielsen och Johansen samt Lindström och Pennlert. Som tidigare forskning har jag nämnt olika nationella utvärderingar av musikämnet och även berört skapande ur ett historiskt perspektiv. Vidare finns det en kort beskrivning av digitala verktyg i musikundervisningen. Resultatet av denna undersökning har visat att flera lärare har olika tillvägagångsätt och att de saknas färdigt undervisningsmaterial att tillgå som berör skapande. Utifrån intervjuerna har jag fått reda på ett flertal ramfaktorer som jag själv som pedagog både kan och inte kan påverka.

Abstract Föreliggande studie syftar till att genom multimodal analys synliggöra hur en lärare i sin undervisning på olika sätt kan kommunicera med sina elever för att i förlängningen uppfylla kravet om en individanpassad undervisning. Studien kan ses som en fallstudie (eng. case study) eftersom enstaka situationer, i detta fall musiklektioner, studeras samt eftersom endast en lärare medverkar och en skola är iblandad under en begränsad tid. Denna studies generaliserbarhet är relativt hög eftersom omständigheterna och förutsättningarna den medverkande musikläraren jobbar utifrån inte är något utöver det vanliga. Skolan som deltar i denna undersökning verkar heller inte vara en skola utöver det vanlig. Den medverkande skolan är en kommunal, ordinarie skola utan några speciella inriktningar. Datainsamlingen skedde via observationer av musiklektioner, videodokumentationer av musiklektioner samt en kvalitativ intervju inklusive stimulated recall med undervisande musiklärare. I studien deltog även två skolklasser från årskurs fem och två skolklasser från årskurs nio. Studien genomsyras av ett socialsemiotiskt perspektiv, vilket även bidragit med analysverktyg i form av olika så kallade semiotiska resurser, eller modaliteter. Resultaten visar att musikläraren kommunicerar undervisningsstoff genom flera olika kombinationer av modaliteter, det vill säga arbetar multimodalt på flera olika sätt, vilket ger eleverna ett brett utbud av modaliteter. Ett brett utbud av modaliteter i undervisningen ger eleverna flertalet valmöjligheter gällande vilken eller vilka modaliteter eleverna kan inhämta kunskap genom, vilket därigenom ökar chanserna att eleverna får en undervisning anpassad till deras individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Sammanfattningsvis, i termer av modaliteter, har tal, bilder, färger, skrift, symboler, gester, ljud och musik varit kombinerade på olika sätt för att möjliggöra elevernas meningsskapande. Kroppsspråk, röstkvalitet och typografi användes också av läraren i syfte att kommunicera undervisningsstoff, men dessa resurser användes i huvudsak för att förstärka andra modaliteter.

Studien undersöker hur omställningen från fysiskt förlagd musikundervisning till onlinebaserad musikundervisning under vårterminen 2020 orsakad av covid-19 påverkade gymnasieelevers förutsättningar för lärande samt gymnasielärares förutsättningar att undervisa i musikämnet. Studien är avgränsad till att undersöka kursen “ensemble med körsång” på estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan. Data har samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Empirin analyseras genom en sammanställning av Illeris (2015) och Hanken och Johansens (2013) teorier om lärande. Resultatet visar bland annat att både lärare och elever i studien anser att omställningen från fysiskt förlagd undervisning till onlinebaserad var en utmaning, men att det också fanns positiva aspekter som exempelvis att elever som tidigare har haft hög frånvaro plötsligt deltog i undervisningen i större utsträckning. I empirin finner vi inget som stödjer en högkvalitativ undervisning i form av samtliga mål/kunskapskrav inom kursen ensemble med körsång, utan att fysiskt förlagda arbetssätt inkluderas. Studiens slutsats är att digitala verktyg som central metod för musikundervisning behöver beprövas och utvecklas om avsikten är att erbjuda en likvärdig utbildning som om den hade givits i det fysiska rummet.

Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning av ämnet musik i skolan; vilka aspekter på elevers lärande anses viktiga och hur går lärare tillväga i sin formativa och summativa bedömning. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om musiklärares arbete med bedömning i musikämnet, genom att tydliggöra vad musiklärare anser är viktigt att ta hänsyn till i sitt arbete med bedömning, samt vilka svårigheter som enligt dem kan uppstå i deras dagliga arbete. Studiens empiri bygger på kvalitativ data, i form av intervjuer med musiklärare, verksamma i grund- och gymnasieskolan, samt också på kvantitativ data, i form av enkätsvar från musiklärare som arbetar med elever på högstadiet. Studien utgår från sociokulturell teori, med fokus på lärande i samspel människor emellan. Resultatet visar att musiklärare på olika skolor använder formativ bedömning kontinuerligt för att förstärka lärande och bejaka elevers lust att lära genom att stötta eleverna i deras utveckling och genom regelbunden feedback. Studiens informanter framhåller att bedömning bör genomsyras av lärares samsyn på vad elever bör erhålla för kunskaper i musikämnet, utifrån musikämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Arbetet med studien har väckt nya tankar om vikten av samsyn och likvärdighet i bedömningsarbetet, samt synen på vad musiklärare bör beakta i sitt arbete med såväl bedömning, som undervisning i musikämnet.