Denna studie har som mål att undersöka hur kontrabaslärare inom jazz- och improvisationsutbildningar talar om enskild undervisning på kontrabas, hur den traditionella metodiken för att lära sig att spela kontrabas inom den klassiska västerländska konstmusiken används i deras undervisning och vilka faktorer som påverkar deras val av undervisningsinnehåll. För att urskilja diskurser och faktorer i dessa olika lärares utsagor har enskilda kvalitativa intervjuer med fyra framstående lärare i jazzkontrabas på högskolor, folkhögskola och gymnasium genomförts och analyserats med hjälp av diskursteori. I mitt resultat har jag kommit fram till fyra diskurser som framträder: Elevanpassningens diskurs som handlar om lärarens syn på elevernas egna mål, motivation och musikaliska bakgrund, Traditionen och lärarens bakgrund där kontrabasens historiska betydelse och metoder tas upp, Musikerdiskursen som handlar om det subjektiva perspektivet på det personliga uttrycket och lärarens syn på vad som krävs för att bli en professionell musiker. Läraren och ramfaktorerna handlar framför allt om vilket förhållningsätt informanterna har till lärartraditioner och hur ramfaktorer påverkar deras undervisning. Vidare forskning skulle kunna belysa hur yrkesverksamma jazzbasister ser på vilken typ av skolning som krävs för att bli framgångsrik som musiker och hur elever och studenter förhåller sig till musikerdiskursen. / This study aims to investigate how teachers who teach upright bass to students who studies jazz and improvisation talks about teaching, how traditional methods for learning double bass in the classical western music tradition and other factors has an impact on their choice of content for their classes. Four teachers at university, folk high school and high school have been interviewed with qualitative interviews to reveal any discourses. The result shows that four discourses in particular determine these teacher’s way of teaching. The discourse of student adjusted teaching talks about the teacher’s adjustments to the student’s needs and wishes, tradition and teacher background, the musician discourse which talks about what the teachers finds necessary for the student to know in order to become a professional jazz musician and the final discourse is the one about the subjective teaching styles and frame factors and how they affect the teaching choices.

In den Aufsätzen des Bandes werden von verschiedenen Autor:innen des aktuellen musikpädagogisch-wissenschaftlichen Diskurses Themen aufgegriffen und diskutiert, die Christopher Wallbaum ins musikpädagogische Spiel gebracht hat. Didaktische, philosophische, kulturtheoretische und methodologische Fragestellungen bilden zwei große Schwerpunkte: Eine erste Textgruppe beschäftigt sich in konstruktiv-kritischer Form mit musikdidaktisch-konzeptionellen Ansätzen wie der Prozess-Produkt-Didaktik und dem Modell Musikpraxen erfahren und vergleichen. Die zweite Textgruppe setzt sich mit Perspektiven musikpädagogischer Forschung auseinander. Dabei liegt ein Fokus auf Überlegungen zu praxistheoretischen Perspektiven auf Unterricht, zur Arbeit mit Unterrichtsvideographien und zu international vergleichenden Fragestellungen. Christopher Wallbaum hat nahezu 40 Jahre lang die Musikpädagogik als Lehrer und Hochschullehrer, als Musiker und Mensch geprägt. Sein Denken und Handeln zeigt das Fach als spannendes und herausforderndes, oftmals auch vergnügliches Problemfeld. Er war und ist stets an der Vermittlung von wissenschaftlichem Diskurs und konkreter Unterrichtspraxis interessiert und hat wesentliche Impulse für die musikpädagogische Forschung und Lehre gesetzt.

Forskning visar att musik är positivt att använda för barns språkliga och kognitiva utveckling. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur musik kan användas som ett didaktiskt verktyg för att främja barns språkutveckling, genom att belysa förskollärares perspektiv kring hur de arbetar med musik och språk. Studien har haft sin utgångspunkt i den sociokulturella traditionen. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och analysmetoden är en abduktiv ansats. Resultatet tyder på att förskollärare associerar språkutveckling i hög grad till läs-och skrivutveckling med fokus på högläsning. Resultatet visar även att majoriteten av förskollärarna besitter en medvetenhet kring sångens positiva påverkan på språkutveckling, detta tyder på ett kunskapsglapp kring musikens påverkan i stort. Det framkom av intervjuerna att musikaktiviteter i förskolor oftast bygger på att sjunga tillsammans med barnen, då förskollärarna kopplade detta till språkutveckling. Detta skulle kunna förklaras utifrån samhällsdebatten som lyfter att ämnet musik får stå tillbaka, och inte värdesätts lika hög som grundämnena.

Die Arbeit beschäftigt sich mit dem sowohl in der Geschichts- als auch in der Musikdidaktik seit den 70er Jahren geführten Diskurs zur Thematik des Geschichtsbewusstseins und soll dazu mit einem Definitionsversuch des Begriffes sowie einer darauf aufbauenden vergleichenden Musiklehrbuchanalyse ein Stück weit beitragen. Im Rahmen einer qualitativen Analyse werden vier Musiklehrbücher der Reihe „Musik um uns“ aus den Jahren 1984, 1991, 2001 und 2011 im Hinblick auf die Fragestellung untersucht und verglichen, ob und inwiefern sie dazu geeignet sind, die Entwicklung musikalischen Geschichtsbewusstseins im Musikunterricht an allgemeinbildenden Schulen zu fördern. Die dabei gewonnenen Analyseergebnisse können schließlich über mögliche Veränderungen der Vermittlung von Musik und ihren Kontexten und somit Entwicklungen in der Unterstützung musikalisch-historischer Lernprozesse Aufschluss geben.

Att sjunga anser många elever vara något roligt man gör på fritiden, men när det kommer till att sjunga i klassrummet så upplever många elever en stor prestationsångest vilket leder till att många elever inte sjunger på musiklektionerna eller åtminstone inte på ett seriöst sätt. Det finns flera orsaker som har lett till att eleverna upplever dessa känslor i sångsammanhang. Syftet med denna studie är att få veta mer om högstadieelevers känslor kring att sjunga samt utforska om åsikterna skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer har genomförts i fokusgrupper med elever från årskurs 8 där totalt tolv elever har intervjuats i grupper om tre och tre. Sex tjejer och sex killar. Aspekter som det diskuterats kring är sång, motivation, musikdidaktik, genus, identitet och självkänsla. Många elever anser att det som motiverar dom till att sjunga är känslan av att känna tillhörighet och att tycka det är roligt. Vidare i studien får vi se att eleverna upplever sång i skolan och på fritiden som två olika sångsammanhang och att dom föredrar att sjunga på fritiden framför i skolan. Men studien visar även på att om elever blir mer delaktiga i låtval kan dom uppleva det som roligare att sjunga även i skolan.

Der Beitrag klärt die Verwendung und Bedeutung des Begriffs der Praxis in der musikdidaktischen Literatur. Zunächst werden hierfür die Praxisbegriffe der deutschsprachigen Autoren H. J. Kaiser, J. Vogt, Ch. Wallbaum und Ch. Rolle sowie der englischsprachigen Autoren Th. A. Regelski, D. J. Elliott und Ch. Small anhand relevanter Primärliteratur herausgearbeitet und dargestellt. In einem zweiten Schritt werden die Theorien und Modelle jeweils auf ihre didaktischen Implikationen hin untersucht und ihre Eignung für die Umsetzung im Hinblick auf eine reale Lehr-Lern-Situation eingeschätzt. Schließlich werden die Praxisbegriffe der sieben behandelten Autoren in Relation zueinander gebracht, Gemeinsamkeiten und Unterschiede aufgezeigt. Entsprechungen bezüglich des Verständnisses von Praxis werden konstatiert insbesondere zwischen Regelski, Kaiser und Vogt einerseits, sowie zwischen Small, Elliott, Wallbaum und Rolle andererseits. Erstere rekurrieren auf aristotelische Begrifflichkeiten und fokussieren den ethischen Aspekt einer praxis, das „richtige“ Handeln bzw. „gute“ Leben; Letztere stellen die durch musikalische Praxis mögliche (positive) Erfahrung des „flow“ (Elliott), des Ästhetischen (Rolle; Wallbaum) bzw. idealer Beziehungen (Small) in den Mittelpunkt ihrer Betrachtungen. / This work discusses the use and meaning of “praxis” (practice) as a technical term in music education literature. Relevant texts of the German-speaking authors H. J. Kaiser, J. Vogt, Ch. Wallbaum, and Ch. Rolle as well as of the English-speaking authors Th. A. Regelski, D. J. Elliott, and Ch. Small are analyzed and compared in terms of the authors’ understanding of “praxis”. Similarities are identified among (1) the work of Regelski, Kaiser, and Vogt and among (2) the work of Small, Elliott, Wallbaum, and Rolle. While the former group of authors refers to Aristotelian concepts and focuses on the ethical aspect of praxis, the latter group reflects the (positive) experience of “flow” (Elliott), the experience of the aesthetic (Rolle, Wallbaum), or the experience of ideal relationships (Small) – each possible through musical practice (or rather “praxis”).

The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers’ perceptions of music and aesthetic learning processes in relation to the Swedish National Agency for Education’s reformulation of the preschool curriculum 2018. By using a phenomenographic methodology and qualitative interviews, the study has been conducted with six preschool teachers from different preschools in one municipality where the ambition has been to get a variety of different perceptions. The result of the study shows that the preschool teachers’ perceptions of giving the children the conditions in music that are given in the curriculum, vary widely. A preschool teacher describes how the music gets an embodied or emotionally intrinsic value. In the case of aesthetic learning processes in teaching, preschool teachers proved to have good perception of what aesthetic is, the perception of learning process was however varied. The preschool teachers considered in general that they lacked materiel to deepen the music education, some also considered that they needed additional knowledge in music and aesthetic learning processes. The reformulation of the aesthetic objective in Lpfö 18 showed that half of the preschool teachers considered it clearer and that it is placing a higher demand on them, while the others experienced the rewording as less demanding. The result of the study shows that the Swedish National Agency for Education’s formulation can be interpreted in different ways. One conclusion from the study is that the Nation Agency for Education has not been sufficiently clear about the reformulation of music and learning processes in Lpfö 18. Another conclusion is that the preschool teachers who have some form of musical education have a greater understanding and awareness of what the music does with the child. Also, how preschool teachers can teach by using different didactical forms of music for learning and how children can experience the music’s own magic world. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förhållande till Skolverkets omformulering av förskolans läroplan 2018. Genom att använda en fenomenografisk metodansats och kvalitativa intervjuer har studien genomförts med ett urval av sex förskollärare från olika förskolor i en kommun, där strävan har varit att få en variation av olika uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas uppfattningar av att ge barnen de förutsättningar i musik som läroplanen lyfter, varierar mycket. En förskollärare beskriver hur musiken får ett förkroppsligat eller känslomässigt intrinsikalt värde. I fråga om estetiska lärprocesser i undervisningen visade sig förskollärarna ha goda uppfattningar om vad estetik är, uppfattningen av lärprocess var dock splittrad. Förskollärarna ansåg överlag att de saknade materiel för att fördjupa musikundervisningen, några ansåg även att de var i behov av kunskapsutveckling inom musik och estetiska lärprocesser. Omformuleringen gällande det estetiska målet i Lpfö 18 visade att hälften av förskollärarna ansåg att det blev tydligare och ställer ett högre krav på dem, medan de andra upplevde omformuleringen som mindre kravfull. Resultatet visar därmed att Skolverkets formulering kan tolkas på olika sätt. En slutsats från studien är att Skolverket inte varit tillräckligt tydliga med omformuleringen av musik och estetiska lärprocesser i Lpfö 18. En annan slutsats är att de förskollärare som har någon form av musikalisk utbildning har en större förståelse och medvetenhet av vad musiken gör med barnet. Även hur förskollärare kan undervisa didaktiskt i musikens olika lärandeformer och hur barnen kan få uppleva musikens egna magiska värld.

No description available.

Im Zentrum des Textes steht ein systemisches Modell, das verschiedene Schichten und Komponenten des Musikunterrichts in Beziehung zueinander stellt und als Beobachtungs- und Analyserahmen anbietet. Es zeigt die möglichen Perspektiven auf Praxis und die Ansatzpunkte für Theorie. Die Bestandteile des Modells werden erläutert und mit Beispielen aus den drei vorgegebenen Unterrichtsstunden veranschaulicht. Es soll verdeutlicht werden, dass didaktische Theorie das Bewusstsein für die Einflussfelder und ihre Wechselbeziehung schärfen und als Werkzeug zur Reflexion und Entwicklung von Unterricht zur Verfügung stellen kann. / The author suggests observing and analysing music lessons with regard to certain crucial fields and aspects. They are presented as part of a systemic model offering different perspectives on practice and initial points for a theoretical discourse. The components of the model are exemplified and applied to the three music lessons. Didactic theory is regarded to support the awareness of these aspects and their reciprocal influence on teaching and learning music and to offer tools for the reflection and development of practice.

Die komprimierte Darstellung der Fishbowl bietet Einblicke in die aktuelle Diskussion fachspezifischer Fragen. Vier Experten (Ursula Brandstätter, Anne Niessen, Christine Stöger und Christopher Wallbaum) diskutieren nach ihren vier Einzelvorträgen miteinander über Grundfragen der Musikdidaktik. An der Diskussion können sich auch Einzelne aus dem Publikum beteiligen. Moderiert wird die Diskussion von Christian Rolle. Im Zentrum stehen das Verhältnis von Unterrichtspraxis und wissenschaftlicher Musikdidaktik bzw. –pädagogik („Theorie und Praxis“) zueinander sowie die Rolle des Fachs Musik in der fachdidaktischen Diskussion. / The abridged fishbowl-discussion gives an idea of currently discussed problems in the german discourse on music education at general schools (=music didactic). In Fishbowl A four experts (Ursula Brandstätter, Anne Niessen, Christine Stoeger and Christopher Wallbaum with Christian Rolle as moderator) after their lectures discuss the relation between teaching in the classroom and research about it, in other words the relation between theory and practice/praxis Furthermore they discuss the role of the subject ‘music’ in exploring and investigating in educational practice/praxis and concepts.