Studiens syfte var att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares syn på barns förutsättningar till instrumentspel i musikundervisning. Som metod genomfördes ett kvalitativt undersökningsarbete. Forskningsempirin genererades genom intervjuer som systematiskt arbetades igenom och som skapade datan för analysen. Den tidigare forskningen som användes för diskussionerna ansågs vara relevant för studien. Vi upptäckte under våra praktiker och jobb på förskolor att instrumentspel fick en liten plats i barngrupperna vilket ledde fram till att göra undersökningen. I studien lyfte vi fram didaktisk och musikdidaktisk teori, begrepp som reproducerande och producerande funktion, aktivitetsformer, rumsligt iscensättande, inommusikaliska mål samt linjärt och icke-linjärt undervisning. Ett forskningsresultat visade att den plats där musikundervisningar genomförs på kan bland annat bero på instrumentens placering. Ett annat resultat visade att aktivitetsformen lyssna oftast förekom i samband med instrumentspel. Handtrummor visades i resultatet som det instrument som oftast användes av barnen under musikundervisningarna. Resultatet visade även att den producerande funktionen oftare förekom under musikundervisningarna framför den reproducerande funktionen.

Musik spelar en stor roll i barns liv och har en självklar plats med en lång tradition i förskolans undervisning. Därför vill vi i denna uppsats undersöka och analysera hur förskolepedagoger ser på musikens roll i förskolan och hur, när och varför de använder musik. Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagoger förhåller sig till och resonerar om musik och musikundervisning i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av för analysen av empirin är den musikdidaktiska teorin. De didaktiska frågorna vad, hur, vem, när och varför är väsentliga att förhålla sig till om undervisning ska bedrivas och har använts som hjälpmedel för att få en verksamhetsnära bild av hur det faktiskt ser ut på de förskolor som är med i undersökningen.  Eftersom uppsatsen syftar till att få svar på pedagogers syn på användande av musik i förskolan, så har vi valt kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna har svarat på frågorna men även gett en inblick i respondenternas egna tankar, reflektioner och åsikter om musiken och dess roll i förskolan.  Studien har visat att respondenterna arbetar med musik på flera olika sätt. Gemensamt är bland annat att musiken används både som mål och metod men musiken som metod är mer vanligt förekommande. Att skilja på inommusikaliska mål och utommusikaliska mål i en musikaktivitet upplevs som svårt och även onödigt. Ur ett didaktiskt perspektiv så framkommer att musiken är förhållandevis oplanerad och oreflekterad och musiken framstår som något självklart vars syfte och plats är mer oklart.

Was können Theorien, die das Allgemeine einer Situation ins Licht des Bewusstseins rücken, für die Beschreibung und Analyse von Situationen leisten, die durch die Einmaligkeit von Personen und ihren Beziehungen geprägt sind? Die Erfahrung dieses Widerspruchs – zwischen Allgemeinem und Besonderem, Einmaligem – bildet den Ausgangspunkt der Überlegungen. Die Autorin lässt sich, zunächst unabhängig von vorgefertigten Theorien, beobachtend auf die Komplexität der drei Musikstunden ein und beobachtet sich selbst als Beobachtende. Drei Perspektiven kristallisieren sich dabei als zentral heraus: die unterschiedlichen Lehrerpersönlichkeiten und Unterrichtsstile, die Rolle der Sprache und die Frage nach dem, was guter Musikunterricht eigentlich sei. Am Ende des Beitrags wird nochmals – auf der Meta-Ebene der Theoriebildung – das unauflösliche Wechselspiel thematisiert: zwischen impliziten Theorien, die die Beobachtung leiten, und expliziten Theorien, die das Individuelle und Besondere als Verallgemeinerbares und Wiederholbares beschreiben. / Are theories, which focus on the generality of situations, able to describe and analyze situations, which are characterized through uniqueness of persons and their relations to each other? The experience of this contradiction – between the general and the specific or unique – is the starting point of the reflections. The author observes – at first independent of any theories – the complexity of three music-classes and observes herself as observing person. Three central perspectives are the result: the different personalities of teachers and styles of teaching, the importance of verbalization and the crucial question about a „good musical lesson“. Subject of the final part is – on the meta-basis of theory – the indissoluble interplay between implicit theories which determine the observation, and explicit theories, which describe the special and individual as something that can be generalized.

Der Beitrag behandelt ein Thema zur Geschichte der Musikdidaktik. Anhand der Originalquellen wird untersucht, ob und inwieweit Einflüsse Theodor W. Adornos in der didaktischen Konzeption Michael Alts nachzuweisen sind. Im ersten Teil des Beitrags werden die wichtigsten Aussagen und Gedanken der spezifisch musikpädagogischen Beiträge Adornos zusammenfassend wiedergegeben; im zweiten Teil werden alle wesentlichen Schriften Michael Alts zu musikdidaktischen Fragestellungen seit Veröffentlichung der Thesen gegen die musikpädagogische Musik Adornos (1954) ausgewertet. Die unterschiedlichen musikpädagogischen Zielvorstellungen Adornos und Alts werden herausgearbeitet: Michael Alt geht von den Möglichkeiten und Erfahrungen der schulischen Praxis aus; ihm geht es um den „Auf- und Ausbau einer geordneten, geschichtlich fundierten musikalischen Vorstellungswelt“ und um Orientierung im Pluralismus der Musikstile und Musikanschauungen. Sein Verhältnis zur Musischen Bildung bleibt dabei ambivalent. Ziel der Musikpädagogik nach Adorno ist die Ermöglichung der Erfahrung gesellschaftlicher Negativität anhand authentischer Kunstwerke und letztlich die Ermöglichung der Erfahrung des Wahrheitsgehaltes authentischer Musik, welche zur Herstellung des richtigen Bewusstseins führt. Der Beitrag zeigt, dass ein weitreichender, nachhaltiger Einfluss Adornos im musikpädagogischen Denken Michael Alts nicht belegt werden kann. / The article focuses on a historical subject of music education. It deals with the question, how far the writings and convictions of Theodor W. Adorno relating to music education influenced the didactics of Michael Alt. In this context the article discusses both authors’ different ideas of music education and teaching methodology.

Den svenska förskolan styrs av en läroplan (SKOLFS 1998:16) som anger riktlinjer och mål för verksamheten. Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att varje barn ”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama” (SKOLFS 1998:16, s.10). Läroplanen beskriver också att barn ska erbjudas en miljö där de tillsammans med andra barn och pedagoger ska kunna delta i estetiska aktiviteter. Detta arbete fokuserar på de estetiska uttrycksformerna musik och dans. Syftet med den här studien är att ur ett fenomenologiskt perspektiv undersöka och analysera vad som händer i musikmötet mellan musiker, dansare och pedagoger, samt dess inverkan på fortsatt musikarbete på förskolan. Vi undersöker också vad i mötet med musiker och dansare som fascinerar pedagoger till fortsatt musikarbete i förskolans verksamhet. Detta studeras i en miljö där sådan fascination uppstår. Via intervjuer med pedagoger, musiker, dansare och handledare närmar sig den här studien upplevelser och fascination inom ramen för Malmö stads projekt ”Musiken stärker”.

The aim of this study is to examine how preschool teachers view their own role in music education and which function they consider music to have in a preschool context. In addition to this, the study also aims to examine the differences between regular preschool teachers and preschool teachers with a music profiled education. The empirical data is collected through Google Forms, where 30 preschool teachers responded. The material was then analyzed from Biestas (2011) theories about the functions of education, and Nielsens (2006) perspective regarding musical dimensions. The result showed that preschool teachers with a musical background feel more confident to use music in education, and do so on a more regular basis, than those without any musical experience. Many of the informants claim that they consider music a must in preschools, but most of them use it as a tool, rather than an educational goal. This could be because of the lack of musical training, and because music is considered something you learn in your own free time and not during the teacher education.

The aim of this study is to examine how or if newly graduated pre-school teachers and pre-school teacher students see themselves as competent in. As well as their attitude toward, working with music in a pre-school environment and how that relates to the music education received at Malmö University. With a starting point in both national and international studies which discuss these topics from different perspectives this study aims to start a discussion at Malmö University, which has a music profile as well as the common pre-school teacher program, and to broaden the variety of perspectives with a focus on the students’ experience. The study is conducted through an online form distributed to students during semester four and six, respectively, and to pre-school teachers who graduated in January 2018, who have all attended Malmö University. Some of the participants have attended the music profile instead of the common program. The material has been analyzed with previous studies in mind and through sociocultural and educational theories, perspectives and a few of their key notions. The material shows an overall insecurity to work with music in a pre-school setting and a need for more music education throughout the program. The participants from the music profile are, however, significantly less insecure and mention their own ideas for music activities on several occasions.

Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning i ensemble på gymnasiet och musicerande på grundskolan där musiklärarnas erfarenheter, tillvägagångssätt och förhållningssätt till bedömning i deras undervisning har undersökts. Studiens syfte är att utveckla kunskap om musiklärares tillämpningar av formativ respektive summativ bedömning i ensemblespel och musicerande samt vilka möjligheter och svårigheter som det innefattar. Studien utgår från en musikdidaktisk och sociokulturell teoretisk utgångspunkt. Data har samlats in med kvalitativ metod där musiklärare från grundskolan och ensemblelärare från gymnasiet har intervjuats. Resultatet visar att den formativa bedömningen genomsyrar musiklärarnas undervisning både på grundskolan och gymnasiet där de värdesätter den formativa bedömningen högt i sin undervisning. Resultatet visar även att den summativa bedömningen kan vara svår att utföra på grund av att musikämnet är praktiskt, att den summativa bedömningen inte tar lika mycket plats som den formativa bedömningen och att bedömningsstödet som finns tillhands inte har varit hjälpsamt. Musiklärarna värdesätter lyhördhet, anpassning, flexibilitet, initiativtagande och gruppledarskap som goda kvalitéer för vad som krävs för att vara en god medmusiker i sin bedömning.

No description available.

No description available.