No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelse av sin didaktiska kompetens inom musikundervisning i förskolan samt hur den stöttades under förskollärarutbildningen. Frågeställningarna utgår från hur förskollärarna anser att förskollärarutbildningen har bidragit till deras kompetens inom musikdidaktik samt om de bedömer att de besitter tillräckligt med kompetens i att bedriva en varierad musikundervisning på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet med särskilt fokus på begreppen mediering, kreativitet och appropriering. Semistrukturerade parintervjuer med verksamma förskollärare har genomförts och empirin har genomgått en tematisk analys utifrån de ovannämnda sociokulturella begreppen. Studiens resultat visar på att de få förskollärare som erbjudits möjlighet att studera musikinriktade kurser på högskolan har utvecklat grundlig kompetens i att spela instrument och för att undervisa i musik på flera olika sätt. I kontrast, de förskollärare som inte haft samma möjlighet till musikinriktade kurser under förskollärarutbildning upplever att deras kompetens i och förutsättningar för att bedriva en varierad musikundervisning är bristande. I studien framkommer det att de flesta av förskollärarna inte har musikdidaktiska redskap tillgängliga för barnen i miljön. Det hör ihop med dessa förskollärares upplevelse av bristande kompetens i att spela instrument då de inte har tillräckliga färdigheter för att kunna spontant spela och undervisa på barnens initiativ. Ytterligare visar studiens resultat att förskollärarna upplevde att de var mest kompetenta att undervisa inom sång som musikform och den övervägande delen av variation i musikundervisningen förekom i förhållande till att sjunga.

This qualitative study is based on a complex of problems relating to children's different preconditions to apprehend verbal communication, in combination with the fact that musical activities to a great part is communicated through verbal semiotic resources. The intention of the study is to draw attention to children's altered actorship in relation to three different semiotic resources and to discuss how we can create musical activities that allows every child to approach it with a varied form of actorship.Activities where the questions “how and who” was approached from a perspective of music didactics have been carried out in two different preschools where the participants where children aged one and five. The music sessions consisted of a percussion orchestra communicated through the semiotic resources where we in different ways let the children participate in different roles. The empirical data has been collected through video observations of the activities, from witch a transcription was made. Semiotic rescources, multimodality, music didactics and actorship form the basis of this study’s theoretical frame of reference and the concepts used for analysing the results.The analysis of the study shows that the children's linguistic development influenced their capabilities to apprehend articulated musical concepts and therefore contributes to the child's actorship. Also the results show how some children to a greater degree embrace the instructions that are given through physical semiotic resources, while some show a greater understanding through verbal semiotic resources as a way of communicating. This affected the children's capabilities to participate in varied forms of actorship.The analysis further shows the significance of spatial semiotic resources for the child and it’s actorship, for example how the amount of a specific artefact, in this case an instrument, can contribute to the child's capability to participate in the actorship.

In an attempt to contribute variation in music activities in preschool, this study intends to explore alternative music didactics in such a context. Based on previous studies within the current field (Holmberg, 2014; Still, 2011) music activities in preschool tend to be dominated by singing in a reproductive way. The aim of this study is to describe and analyse the relation between alternative music didactics and children's altered actorship through planning and implementation of music activities based on the following music didactic concepts and function categories: reproduction, production, perception, interpretation and reflection.During a three-week period of time five music activities were conducted at the preschool department in a Swedish primary school located in southern Europe with children aged three to six years. The main method of empirical collection was participant observations and video recording while field notes served as a complement to the recorded material. Central concepts are derived from a music didactic perspective (Nielsen, 2006) along with actorship (Holmberg, 2014) which together form the basis of the theoretical resource used for the analysis. The results show that the function category provides guidance in the didactic considerations made regarding the design of a music activity. It can thus open up to alternative ways of planning as well as implementation and be inspirational concerning critical review of the preschool practice. Furthermore, findings show that children’s altered actorship occurs in all the five music activities, but different function categories tend to invoke various types of actorships.

Syftet med denna studie är att analysera användandet av inspelad musik i förskolan, dels ur ett röstergonomiskt perspektiv i relation till tonarter och tonomfång och dels ur ett musikdidaktiskt perspektiv.För att besvara syftet har vi valt att undersöka pedagogers respektive barns val av inspelad musik i förskolan i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv. Till ovanstående två val har vi adderat ytterligare en ingång som vi valt att kalla för ”vårt val” här låg fokusen på de låtar som vi tänker är riktade till barn. Det övergripande fokus studien utgått från har varit att undersöka de tonarter och tonomfång låtarna innefattar, detta ställs sedan i relation till barnröstens anatomi och dess funktion. Utifrån barnröstens förutsättningar har låtmaterialet analyserats med utgångspunkt i hur låtarna lämpar sig i relation till barnens röster. Studien har utförts med hjälp av enkäter besvarade av förskollärare från tre förskolor i södra Sverige, varav en av förskolorna är en profilerad förskola med inriktning musik. Semistrukturerade intervjuer med barnen och fältanteckningar har tillsammans med enkäter och insamlat låtmaterialet legat till grund för studiens analyskapitel. Låtmaterialets användning har analyserats ur ett musikdidaktiskt perspektiv med fokus på musiken som mål eller musiken som medel.Resultatet vi kommit fram till är att barnens val av inspelad musik präglas starkt av den mediakultur som samhället besitter men präglas också starkt av vad barn i deras närhet gör. Pedagogernas val är gjorda utifrån barnens intresse men även utifrån traditioner och kulturer, då menar vi både populär kultur och de kulturella bakgrunder som kan finnas i arbetslaget. Med hjälp av forskning och överblick av våra låtanalyser och didaktiska analyser har vi fått fram att barns röster lämpar sig bäst att sjunga i ett tonomfång mellan c1-g1 alltså ett omfång på fem tonsteg. Sånger med ett litet omfång och enkel struktur underlättar för barnen då deras stämband och röster inte är fullt utvecklade.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself.

Inledning Studien handlar om hur förskollärarna ser på musikens roll i förskolans undervisning med inriktning särskilt på vilka delar i musiken som bidrar till barnens lärande och vilka utmaningar som förskollärarna ser med musikundervisningen. Tidigare forskning som är relevant inom ämnet samt den sociokulturella teorin med begreppen mediering och den proximala utvecklingszonen sätts i relation gentemot resultatet för att svara på syftet och frågeställningarna. Syfte Syftet är att undersöka hur olika förskollärare från olika förskolor ser på användningen av musik och dess roll i förskolan. Vi vill också undersöka vilka utmaningar förskollärarna ser att det finns med arbetet med musik samt att se förskollärarnas och förskolornas förutsättningar inom musik. Metod Datainsamlingen till studien har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med nio olika förskollärare som arbetar på sju olika förskolor. Till datainsamlingen har en kvalitativ metod används för att få djupgående och nyanserade svar från förskollärarna. Alla intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Det transkriberade materialet färgkodades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat I studiens resultat framkom det att musik är en viktig del i förskolan som ger mycket glädje till barnen. Musiken används som bidragande faktor till språkutvecklingen men att man kan inom musiken få in alla läroplanens delar, fast på ett roligt sätt enligt förskollärarna. Det framkom att det fanns utmaningar med att jobba med musik genom praktiska förutsättningar och de förutsättningar som varje förskollärare har. Skillnaden mellan att jobba på yngre och äldre är att man som förskollärare behöver besitta kunskap kring att anpassa sig till de olika åldrarna. Resultatet visade att det skilde sig även när man gått förskollärarutbildningen när det kom till vilket slags undervisning man fått.

Denna studie grundar sig att det inte finns forskning med fokus på planeringsarbetet förmusikundervisningen vilket ledde till att studiens syfte ur ett musikdidaktiskt perspektivär att analysera och undersöka hur förskolläraren planerar för musikverksamheten.Empirin har analyserats med hjälp av Nielsens (2010) allmänna musikdidaktik och hansteori kring musikens tredimensionella aspekter. Vi har även använt oss avVallberg-Roths sambedömning, samvärdering och samspel samt didaktiska modellentriangeln för att analysera det kollegiala samarbetet i planeringsarbetet.För att få syn på om det förekommer olikheter i planeringsarbetet förmusikverksamheten mellan den generella förskolläraren och musikprofileradeförskollärarens, utgick vi från två metoder, varav en kvalitativ som bestod avsemistrukturerade intervjuer av musikprofilerade förskollärare och en kvantitativ genomett enkätformulär som skickades ut via sociala medier på ett allmänt förskoleforum.I resultatet fick vi syn på att den generella förskolläraren hade mer planeringstid tillskillnad från de musikprofilerade förskollärarna. Bristen på planeringstiden bidrog tillspontana musikaktiviteter för musikprofilerade förskollärarna. Vi fann även i resultatetatt musikprofilerade förskollärarna planerade själva medan den generella förskollärarenplanerade tillsammans med kollegor. Osäkerheten för musikämnet hos mångaförskollärare synliggjordes även i resultatet vilket kunde vara en orsak till att planeringför musiken uteblir eftersom musikämnet värderas lägre än de övriga ämnena. Dettadiskuteras i relation till tidigare forskning som visar på att utbildningen bland annatborde inkludera kunskap om musikämnet till blivande förskollärare vilket kanske höjersjälvförtroendet i musikalisk kompetens så fler vågar använda musiken iundervisningen.