<p>Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.</p><p>Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka.</p><p>Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks.</p><p>Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).</p>

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet. Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka. Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks. Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).

SAMMANFATTNING Titel: Musikbolags kommunikationsprocess via social media Författare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia Wiklund Handledare: Joachim Timlon Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music &amp; Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014. Forskningsfråga Hur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media? Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via social media, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt ge rekommendationer till hur de på bästa sätt kan kommunicera med kunderna via de sociala medierna. Metod I uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Detta gjorde vi då vårt mål har varit att komma så nära vårt problemområde som möjligt och gå på djupet istället för bredden. Den empiriska studien bygger på fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikation och musikindustrin. Slutsatser Vi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig själva utan sina artister. Något av det bästa ett musikbolag kan göra är att anpassa sig efter sin målgrupp. Genom att noggrant segmentera marknaden och se till livsstilsfaktorer kan musikbolagen utforma sin kommunikation på ett sätt som tilltalar valda segment. Det är viktigt att finnas på det ställe som kunderna befinner sig samt att innehållet är relevant och passar artistens image. Nyckelord: kommunikation, kommunikationsprocess, sociala medier, Facebook, Instagram, Twitter, Spotify, Youtube, internet, musikindustrin, musikbolag

Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och statistiken pekar mot att det kommer fortsätta i den riktningen. I och med detta bör skolan ta vara på makten som sociala medier har. Potentiellt sett kan vem som helst, oavsett klass, kön, ålder eller etnicitet nå ut till en miljonpublik om rätt kunskap och strategier innehas av användaren i sitt skapande. Därav har samspelet och kommunikationen via digitala verktyg och uttrycksmedel kommit att bli allt viktigare i dagens samhälle. Det regeringsbeslut som togs år 2017 kräver en större insikt i hur den digitala världen fungerar. För att kunna uppnå denna vision behövs en större kunskap inom området digitalisering. Med avstamp i detta berättigas arbetets syfte som är att utforska hur sociala medier används för att marknadsföra nya artistprojekt samt se hur artister ska agera och tänka när ett nytt artistiskt varumärke ska lanseras på Instagram. Tillvägagångssättet för att samla empiri har varit genom intervjuer. Datan har därefter transkriberats utefter ett hermeneutiskt perspektiv och sedan analyserats efter Bourdieus teori. Resultatet visar att Instagram är en viktig del i marknadsföring och lansering av nya artistprojekt. Då sociala medier numera har etablerats som ett kommunikativt verktyg i fältet musikbranschen är det nödvändigt att förhålla sig till det för att nå ut till ett större antal följare. Närvaro på sociala medier utökar artistens existens förbi kroppens fysiska begränsningar. Man kan numera finnas på flera olika forum samtidigt.

Könsstereotyper är något som finns i alla kulturer och påverkar både män ochkvinnor redan från barnsben. Inte minst musikindustrin kantas avkönsstereotyper som gör sig synliga i allt från låttexter till musikvideor. Menmycket lite tycks vara skrivet om hur artister framställs på sina skivomslag medkönsstereotyper som utgångspunkt.Syftet med föreliggande studie var därför att analysera och jämföra skivomslagför kvinnliga och manliga artister för att identifiera vad som skiljer dem åt, medvikt på vilka könsstereotyper som förekommer. Syftet var även att se om någonförändring har skett med tiden vad gäller utformningen av skivomslag samtundersöka hur eventuella könsstereotyper tar sig uttryck i olika kulturer ochgenrer.En visuell innehållsanalys gjordes på 100 skivomslag, hälften utgivna2006/2007 och andra hälften utgivna 2016/2017. Hälften av omslagen från varjeår var för kvinnliga respektive manliga artister.Resultatet visade att en del av de könsstereotyper som är vanliga vidfotograferandet av män och kvinnor även förekom på skivomslag. Men på endel punkter frångick omslagen traditionella könsstereotyper. Resultatet visadeäven att förekomsten av stereotyper har förändrats en del under tioårsperioden.En del skillnader kunde också identifieras vid en jämförelse av amerikanska ochsvenska artister, samt vid en jämförelse av olika genrer.Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var att det finns skillnaderi hur manliga och kvinnliga artister porträtteras på sina skivomslag. Menskivomslagsbilder avviker en del från de stereotyper som gör sig synliga i andrasammanhang när män och kvinnor fotograferas. / Gender stereotypes exists in all cultures and affects both men and women froman early age. The music industry is not an exception and stereotypes can be seenand heard in everything from lyrics to music videos. However, very little seemsto be written about gender stereotypes on album covers.Therefore, the purpose of this study was to analyze and compare how albumcovers for female and male artists differ, with focus on gender stereotypes. Thepurpose was also to examine whether a change over time have occurred when itcomes to gender stereotypes present on album covers. Additionally, this studyexamined how gender stereotypes takes form in different cultures and genres.A visual analyze were made on 100 album covers. Half of them were releasedin 2006/2007 and the other half was released in 2016/2017. The number of maleand female artist were equally divided across the different years.The result showed that some of the gender stereotypes that normally occurwhen males and females are photographed, also occurred on album covers.Other gender stereotypes were uncommon on album covers. Some changescould be seen over the ten-year period. Moreover, the result showed somedifferences when comparing Swedish and American artists’ album covers, andwhen comparing different genres.The conclusions that could be drawn from the result was that there aredifferences in how male and female artists are portrayed on their album covers.However, album cover pictures differ to a certain extent from how males andfemales are photographed in other situations.

Könsstereotyper är något som finns i alla kulturer och påverkar både män och kvinnor redan från barnsben. Inte minst musikindustrin kantas av könsstereotyper som gör sig synliga i allt från låttexter till musikvideor. Men mycket lite tycks vara skrivet om hur artister framställs på sina skivomslag med könsstereotyper som utgångspunkt. Syftet med föreliggande studie var därför att analysera och jämföra skivomslag för kvinnliga och manliga artister för att identifiera vad som skiljer dem åt, med vikt på vilka könsstereotyper som förekommer. Syftet var även att se om någon förändring har skett med tiden vad gäller utformningen av skivomslag samt undersöka hur eventuella könsstereotyper tar sig uttryck i olika kulturer och genrer. En visuell innehållsanalys gjordes på 100 skivomslag, hälften utgivna 2006/2007 och andra hälften utgivna 2016/2017. Hälften av omslagen från varje år var för kvinnliga respektive manliga artister. Resultatet visade att en del av de könsstereotyper som är vanliga vid fotograferandet av män och kvinnor även förekom på skivomslag. Men på en del punkter frångick omslagen traditionella könsstereotyper. Resultatet visade även att förekomsten av stereotyper har förändrats en del under tioårsperioden. En del skillnader kunde också identifieras vid en jämförelse av amerikanska och svenska artister, samt vid en jämförelse av olika genrer. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var att det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga artister porträtteras på sina skivomslag. Men skivomslagsbilder avviker en del från de stereotyper som gör sig synliga i andra sammanhang när män och kvinnor fotograferas. / Gender stereotypes exists in all cultures and affects both men and women from an early age. The music industry is not an exception and stereotypes can be seen and heard in everything from lyrics to music videos. However, very little seems to be written about gender stereotypes on album covers. Therefore, the purpose of this study was to analyze and compare how album covers for female and male artists differ, with focus on gender stereotypes. The purpose was also to examine whether a change over time have occurred when it comes to gender stereotypes present on album covers. Additionally, this study examined how gender stereotypes takes form in different cultures and genres. A visual analyze were made on 100 album covers. Half of them were released in 2006/2007 and the other half was released in 2016/2017. The number of male and female artist were equally divided across the different years. The result showed that some of the gender stereotypes that normally occur when males and females are photographed, also occurred on album covers. Other gender stereotypes were uncommon on album covers. Some changes could be seen over the ten-year period. Moreover, the result showed some differences when comparing Swedish and American artists’ album covers, and when comparing different genres. The conclusions that could be drawn from the result was that there are differences in how male and female artists are portrayed on their album covers. However, album cover pictures differ to a certain extent from how males and females are photographed in other situations.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur skivbranschverksamma personer kan resonera kring inspelning av fullängdsalbum samt distribution av dessa nu i en tid när musik distribueras såväl genom digitala releaser som fysiska utgivningar. Forskningsfrågorna behandlar hur dessa personer ser på den intresseförändring som skett under de senaste 20 åren inom branschen gällande inspelning av fullängdsalbum, samt om man helst väljer att släppa musik digitalt eller på ett fysiskt medium. Intervjuer med tre stycken mycket erfarna personer inom skivbranschen har genomförts, där informanternas utsagor sedan har analyserats med begrepp hämtade från en darwinistisk teori. Undersökningens resultat indikerar att det har skett en intresseförändring under de senaste 20 åren och att skivbranschen idag fokuserar mer på digitala releaser än fysiska utgivningar samt att singlar premieras framför fullängdsalbum. Undersökningens resultat överensstämmer väl med den tidigare forskningen inom kunskapsområdet.

Sedan början på 2000-talet har försäljningssiffrorna för CD-skivan inom musikindustrin varit på nedgång och minskat årligen, samtidigt som de nya digitala formaten har etablerats på den globala marknaden. Men trots många spekulationer, där CD-skivan sedan år tillbaka har stämplats som ett döende musikmedium, tyder försäljningsstatistiken på att CD:n och andra fysiska format fortfarande har en plats på den moderna globala musikmarknaden. I denna undersökning sammanställs försäljningssiffror från världens största musikmarknader, samt Sverige, för att få en tydligare överblick över hur försäljningsfördelningen egentligen ser ut mellan de olika musikformaten. Genom sekundäranalys, kombinerat med Boltanski och Thénevots teori om de olika typer av världar som existerar i vardagen, och deras respektive värdeordningar, analyseras den insamlade datan för att få en ökad förståelse för varför försäljningsfördelningen ser ut som den gör idag, och hur utvecklingen har sett ut under föregående år. Resultatet visar att den globala försäljningsfördelningen under 2014 var jämnt fördelad mellan digitala och fysiska format, med en andel på cirka 46% vardera av den totala globala musikmarknaden. Detta visar att fysiska format, trots en årlig minskning, år 2014 hade en roll på musikmarknaden som, ur försäljningsaspekt, var likvärdig digitala format, och CD-skivan (och även vinylen) kan därför inte ännu anses vara död.

#MeToo-rörelsen tog fart på allvar hösten 2017 då flera anklagelser om sexuella trakasserier från filmproducenten Harvey Weinstein uppdagades. #MeToo-rörelsen är ett uppror från kvinnor, icke-binära och transpersoner som tillsammans delat med sig av sina erfarenheter om sexuellt våld och trakasserier på arbetsplatser och i övriga samhället. Denna rörelse låg till grund för valet av uppsatsens ämne. Ett intresse väcktes för att se om denna rörelse har haft en påverkan hos företags hållbarhetsrapportering. Sedan räkenskapsåret 2017 har det införts obligatorisk hållbarhetsrapportering för en del företag. Det har dock funnits riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) har arbetat med sedan 1997 för att förbättra hållbarhetsrapportering inom de tre områdena; miljömässig-, ekonomisk- och social påverkan. Tidigare forskning visar på att desto större företagen är desto mer omfattande rapportering kan hittas. Musikbranschen är en snabbt växande industri som influerar personer från all världens hörn genom sina produkter och evenemang. Av den anledning ansågs just denna bransch intressant att forska om. En annan aspekt var även att det sedan tidigare fanns väldigt lite forskning om hållbarhetsrapporter som inriktat sig på musikbranschen, vilket denna uppsats gör. För att undersöka vilka områden i hållbarhetsrapporteringen som företagen lägger vikt vid har vi skapat ett tabellsystem utefter GRI:s riktlinjer. Detta för att på ett djupare plan kunna analysera och se hur duktiga företagen är på att rapportera om de olika områdena. Resultatet av denna forskning visade att det var svårt att finna någon koppling mellan #MeToo-rörelsen och hållbarhetsredovisningen då rörelsen aldrig nämndes vid namn i de hållbarhetsrapporter vi studerade. Däremot såg vi förbättringar av punkter i det sociala perspektivet, vilket indirekt skulle kunna vara ett resultat från #MeToo-rörelsens påverkan. Universal gjorde en tydlig förbättring med 16 %-enheter i det sociala perspektivet medan Sonys ökning var mindre, med 3 %-enheter. Vi kunde också utefter detta tabellsystem jämföra företagens rapportering mellan varandra. Ramen för vårt tabellsystem är även något som företag eller forskare kan använda sig av för att följa upp vad andra branscher eller företag rapporterar inom de olika aspekterna, samtidigt som de kan undersöka ifall de behöver ändra sin rapportering inom något område. / The #MeToo movement took off seriously in the fall of 2017 when several accusations of sexual harassment by film producer Harvey Weinstein were discovered. The #MeToo movement is an uprising from women, non-binary and transgender people who have shared their experiences of sexual violence and harassment in workplaces and in other communities. This movement was the basis for the choice of topic on the essay. An interest was aroused to see if this movement had an impact on corporate sustainability reporting. Since the 2017 fiscal year, mandatory sustainability reporting has been introduced for some companies. However, there have been guidelines that the Global Reporting Initiative (GRI) has been working with since 1997 to improve sustainability reporting in the three areas; environmental-, economic- and social impact. Previous research shows that the larger the companies, the more comprehensive reporting can be found. The music industry is a fast-growing industry that influences people from all over the world with their products and events. For this reason, this particular industry was considered interesting to research. Another aspect is that not much has been investigated regarding sustainability reports with focus on the music industry, which this paper does. In order to investigate which areas of sustainability reporting the companies attach importance to, we have created a chart system along the GRI guidelines. With the chart system we could analyze the sustainability report on a deeper level and also see how good the companies were at reporting in different areas. The results of this research showed that it was difficult to find any link between the #MeToo movement and the sustainability report as the movement was never mentioned by name in the sustainability reports we studied. However, we saw improvements in the social perspective, which could indirectly be a result of the #MeToo movement's impact. Universal made a clear improvement with 16% units in the social perspective, while Sony made a smaller increase of 3%. We were also able to compare the companies' reporting between each other with the chart system. The framework based on our chart system is also something that companies can use to monitor what other industries or companies report in the various aspects, as well as investigate if they need to improve their reporting in any area.

Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Sex intervjuer med personer aktiva och involverade inom musikbranschen gav upphov till resultatet som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av en kvalitativ metod kunde slutsatser utefter intervjuernas empiri dras.Det övergripande resultatet talar för att ett samband mellan Covid-19-pandemin och musikens digitalisering i början av 2000 - talet finns. Denna koppling kan dock inte med fullständig säkerhet konstateras. Respondenterna uppger att liknelser finns i hur båda kriserna bland annat påskyndar/påskyndade vissa processer så som att musik blir alltmer digital, konserter streamas mer ofta över webben och kontakt digitalt via till exempel möten blir vanligare. Resultatet har visat att kriser inte alltid innebär endast en negativ förändring utan kan ge upphov till nya innovativa lösningar för konsumenten, organisationen och personen. Studiens respondenter diskuterar också vilka konsekvenser Covid-19 kan ha för framtida musikscen, artister, musiker och musikorganisationer.Undersökningen bidrar till spekulationer kring lösningar på möjliga framtida kriser som kan drabba branschen. Studien bidrar med nya tankesätt och hur man kan se på musikindustrins tidigare kriser ut ett lärandeperspektiv. Studien bidrar även till ytterligare kunskap kring kriser och hur musikbranschen kan resonera för att effektivisera framtida arbetssätt.