The aim of this study is to contribute to the understanding of intergenerational touch within dance education in upper secondary schools in Sweden, focusing on contact improvisation. In this study, interviews with dance teachers in four upper secondary schools have been used to examine teachers' ideas and choices regarding intergenerational touch in contact improvisation through idea analysis. This study explores how teachers relate to the no-touch discourse and the domain-specific ideology within the contact improvisation movement. It also examines what an ethical approach to intergenerational touch in contact improvisation within upper secondary education could be. The study shows that some strategies teachers use in relation to intergenerational touch could function to downplay or adapt to the no-touch discourse, but no causality can be proven. There is also a proximity between some strategies and the domain-specific ideology within the contact improvisation movement. An ethical approach to intergenerational touch requires teachers to be aware of influences from different idea systems and to be reflexive regarding their own history and basic assumptions. It also requires teachers to get to know their students well and be sensitive to them in every moment.

Denna rapport presenterar en studie som gjorts i samarbete med Södra Skogsägarna. Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka pragmatiska och hedoniska aspekter som påverkar hur skogsägare känner närhet till sin skog och hur dessa aspekter skulle kunna implementeras/realiseras vid utvecklandet av en digital karta över skogen. Genom en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk metodansats kunde en holistisk bild skapas över skogsägare och hur de upplevde känsla av närhet till sin skog. Datainsamlingen bestod av både enkät, intervjuer och fältobservationer som sedan analyserades genom bottom-up och top-down tekniken med hjälp av affinitetsdiagram. Resultatet visar exempelvis att en känsla av närhet är starkt förknippad med att känna ansvar och att kunna påverka kartan utifrån varje enskild skogsägares behov. Studien visar även att en känsla av närhet är nära sammankopplat med egennamn och generation då egennamnen ofta härstammar från tidigare generationer. Skogen används också till rekreation eftersom skogsägare och andra människor mår bra av att vistas i skog och natur. Välmående bidrar då till en ökad känsla av närhet till skogen. Resultatet av studien kommer ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt hos Södra Skogsägarna där den digitala kartan i Södras app kommer att ses över. Studien presenterar även UX-mål som bör beaktas vid skapandet av en digital karta för att frambringa känsla av närhet till skogen hos skogsägare. Slutsatsen av studien visar att det är både de pragmatiska och hedoniska aspekterna som tillsammans skapar en helhetsupplevelse av skogen för skogsägare. Denna studie bidrar även med en djupare förståelse och utveckling av begreppet känsla av närhet, för vad och hur skogsägare upplever känsla av närhet till sin skog. Med tanke på dagens snabba teknikutveckling borde framtida forskning fokusera på i vilken utsträckning visualiseringar av skogen kan bidra till ökad känsla av närhet till skogen för skogsägare och om det hos skogsägare finns skillnader mellan genus i hur känsla av närhet till skogen skapas. / This report presents a study done in collaboration with Södra Skogsägarna. The aim of the study was to create an understanding of the pragmatic and hedonic aspects that affect how forest owners feel proximity to their forest and how these aspects could be implemented / realized when developing a digital map of the forest. Through a qualitative study based on a phenomenological method approach, a holistic picture could be created of forest owners and how they experienced sense of place to their forest. The data collection consisted of survey, interviews and field observations, which then were analyzed by bottom-up and top-down technology using affinity diagrams. The result shows, for example, that a sense of place is strongly associated with feeling responsibility and being able to influence the map based on the needs of each individual forest owner. The study also shows that a sense of place is closely associated with proper names and generation, since the proper names often originate from previous generations. The forest is also used for recreation because forest owners and other people feel good about staying in the forest and nature. Well-being then contributes to an increased sense of place to the forest. The results of the study will form the basis for future development projects at Södra Skogsägarna, where the digital map in Södra's app will be reviewed. The study also presents UX goals that should be taken into account when creating a digital map to create a sense of place to the forest among forest owners. The conclusion of the study shows that it is both the pragmatic and hedonic aspects that together create a holistic experience of the forest for forest owners. This study also contributes to a deeper understanding and development of the concept of sense of place, for what and how forest owners experience a sense of place to their forest. Given today's rapid technological development, future research should focus on the extent to which visualizations of the forest can contribute to increased sense of place to the forest for forest owners and whether there are differences between genders in how forest owners create a sense of place to the forest.

The smartphone has become an important part of our daily life. It takes advantage of multiple built-in sensors, along with internet connectivity, to provide a variety of services including navigation, weather forecasts, media capturing/sharing, and many more. The smartphone has become a hub for our social interactions, ranging from traditional voice communications through messaging, to online social networking. There are endless possibilities for a new generation of applications that automatically adapts according to users’ social affinities. The key enabler is to understand the social profile of the user and to realize a Social Proximity Indicator (SPI). This indicator of a user’s social profile includes the user’s location, preferences, common friends, frequent interactions among friends, community membership, and many more attributes. This project addresses the exploitation of the user’s smartphone as a detector of these user’s social contexts in order to infer the social proximity between any 2 (or more) people. The goal of this social proximity indicator is to identify the (current) set of smartphone users that would want to participate in an application specific activity, such as media sharing, group conversation, etc. SPI identifies users based on their social interactions and common preferences. Based on this SPI, a photo sharing application is proposed and built for the Android smartphone platform. This application uses multiple physical and virtual sensors (hosted by the user’s smartphone) to determine the context of the user. After inferring this context, the application initiates photo sharing among an identified group sharing this context. The application, as well as the underlying code, theoretical concepts, and results are presented in this thesis. The experiments conducted during this thesis project indicate that it is feasible to build smartphone based social proximity based applications in which proximity incorporates much more than simply physical location, thus going beyond existing applications. / Smartphone har blivit en viktig del av vårt dagliga liv, som drar nytta av de många inbyggda sensorer, inklusive Internet-anslutning, för att ge en mängd olika tjänster. Däribland navigation, väderprognoser, media fånga/delning, och många fler tjänster. Smartphone har blivit kärnan i våra sociala interaktioner. Den erbjuder allt från traditionella röst kommunikation via meddelanden, till sociala nätverk. Det finns oändliga möjligheter för nästa generationens program som kommer att automatiskt anpassar sig till användarnas sociala tillhörighet. Den viktigaste faktorn är att förstå den sociala profilen av användaren genom att använda ett Socialt Proximity Indikator (SPI). Denna indikator på social profil innehåller användarens läge, inställningar, gemensamma vänner, täta samspel mellan vänner, gemenskap medlemskap, och många fler attribut . Detta projekt behandlar utnyttjandet av användarens smartphone som en detektor av användarens sociala sammanhang för att ansluta sig till social närhet mellan några två (eller fler) personer. Målet med denna indikator är att identifiera den (nuvarande) uppsättning av smartphone-användare som skulle vilja delta i någon applikation specifik aktivitet, till exempel mediedelning, gruppsamtal, etc. SPI identifiera användare baserat på deras sociala interaktioner och gemensamma preferenser. En fotodelnings applikation har föreslagits och byggd för Android smartphone -plattformen, baserad på data från SPI. Denna applikation använder flera fysiska och virtuella sensorer (genom användarens smartphone) för att bestämma ramen för användaren. Efter en analys kommer programmet att initiera fotodelning mellan den identifierade gruppen som hittades i analysen. Applikationen, liksom den underliggande koden ,teoretiska begrepp, och resultaten kommer att presenteras i denna uppsats. Experimenten som genomfördes under detta examensarbete tyder på att det är möjligt att bygga smartphone baserad på SPI där närhet innehåller mycket mer än bara fysisk plats. Det gör applikationen unik än de befintliga applikationer.

Ensamhet är ett alltmer uppmärksammat problem i vårt samhälle med många och kompliceradefaktorer. Detta har gett upphov till en mångfald av infallsvinklar varav den fysiska planeringen avvåra urbana livsmiljöer är en, och fokuset i detta arbete. Även inom den fysiska planeringen finnsdet vidare många infallsvinklar för att tackla problemet, där detta arbete syftar till att undersökahur uppmuntrandet av mänsklig rörelse och möten kan påverka den upplevda ensamheten. För att undersöka detta används en metod där kunskap tagits fram genom en textanalys, som sedan sammanställs i en kunskapsöversikt samt en platsanalys. Den framtagna kunskapen har sedansammanställts i ett designkoncept och en platsinventering. Detta användes sedan för att ta framtvå gestaltningsförslag, ett i Karlshamn samt ett i Karlskrona. Arbetets resultat visar vilka kvalitéer av en stadsmiljö som bidrar till en minskad ensamhet genomatt uppmuntra till mänsklig rörelse respektive möten. För rörelse är de viktigaste kvalitéerna attdet är lättillgängligt för gående att ta sig fram och att förutsättningar finns intill gångstråken för attmänniskor ska se varandra och mötas i sin vardag. För möten är en hierarki av gemensamma utemiljöer från helt privat till helt offentligt av vikt, samt skapandet av mötesplatser för passiv vistelsemed trevliga sinnesupplevelser och mikroklimat.

Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra. / The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.

This dissertation takes its point of departure in a relational perspective on education, which means that the relationship between teacher and student is seen as fundamental for students’ knowledge- and personal development. The aim is to contribute to a deeper understanding of the teacher-student relationship in teacher education at national and local levels and the different meanings of closeness in this context.       The theoretical basis of the study is curriculum theory-based didactics, where questions about knowledge content and teaching as offering meaning are central. The thesis consists of three separate studies. The first investigates closeness in the teacher-student relationship by means of a thematic conceptual analysis of the field of research in educational science on teacher-student relationships. Four different dimensions of closeness were identified: closeness as presence, closeness as care, closeness as feeling and closeness as responsibility. The results show a nuanced way of understanding closeness in the teacher-student relationship and that closeness is challenging for teachers in that it makes their relational work more complex.      The central question in curriculum theory - ‘What opportunities do students have to learn about the teacher-student relationship in teacher education?’ - is used as the point of departure in the analysis of educational policy documents at national and local levels. The second study investigates content knowledge at the national level and shows a limited and simplified view of the relationship between teacher and student. By using the dimensions of closeness as analytical tools, a multifaceted teacher-student relationship is constructed as an alternative meaning offering. In the third study, eleven Swedish universities participated in the study of curriculum documents at the local level. The analysis showed three types of knowledge content: relational theory, relational work and relational quality. In this study, the local documents together provided a broad range of knowledge content, but individually a reduced and simplified knowledge content. The study also confirmed the differences between universities in their teacher education programmes and that there are often discrepancies in the knowledge content that is offered.      The thesis as a whole contributes to a nuanced understanding of closeness in the teacher-student relationship and provides a set of theoretical tools that can be used in an analysis of different types of research studies. It also indicates that the policy documents relating to teacher education at the national and local levels contain simplified and limited notions about the teacher-student relationship and teachers’ relational work as knowledge content. This restricted knowledge content could limit student teachers’ abilities to create, build and maintain good and close teacher-student relationships and to address the relational challenges in their complex relational work.

I denna vetenskapliga essä kommer jag att undersöka begreppet omsorg. Uppsatsen är skriven i essäform och har en hermeneutisk ansats. Min essä inleds med tre berättelser hämtade från mitt yrkesliv där jag varit delaktig som pedagog. I dessa situationer synliggörs dilemman kring hur omsorgsbegreppet kan tolkas och omsättas i förskolans praktik. Syftet med essän är att undersöka på vilka sätt omsorgsbegreppet kan förstås inom förskolan. Uppsatsens frågeställningar är: Hur kan begreppet omsorg förstås mot bakgrund av att relationen mellan barn och pedagog i förskolan är asymmetrisk Vilka faktorer kan påverka pedagogers meningsskapande av omsorgsbegreppet? samt Hur kan pedagogers meningsskapande av omsorgsbegreppet förstås i relation till rådande diskurser i förskola och samhälle? I min reflektion använder jag litteratur för att ställa frågeställningarna och berättelsen i relation till samtida diskurser gällande barnsyn, ålder, kön och genus. Jag undersöker begreppet omsorg utifrån Nel Noddings omsorgsetik. Min slutsats är att pedagogernas meningsskapande av omsorg har ett nära samband med diskurser i samtiden och förskolan. Utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv anser jag att pedagogernas ansvar för relationen och omsorgen i omsorgssituationer är större än det talas om i förskolesammanhang idag. / This scientific thesis is written in the form of an essay in which I will inquire into the concept of care. The thesis is written in form of an essay and has a hermeneutic onset. My essay takes a starting point in three stories taken from my professional life where I had been involved as a pedagogue. In these situations the dilemma becomes visible about how the care concept can be interpreted and translated into pre-school practice. The essay’s questions are: How can the concept of care be understood in the light of the fact that the relationship between children and pedagogue is asymmetrical? What factors can affect the perception of the pedagogues of the concept of care? and How can educators' perception of the concept of care be understood in relation to current discourses in preschool and society?  In my reflection I use literature and my stories to set the questions in relation to contemporary discourses current to childcare, age, sex and gender. I will inquire into the concept of care from using Nel Noddings’ ethics of care. My conclusion is that pedagogue’s perceptions of care are closely linked to contemporary and pre-school discourses. From an ethics of care point of view, I consider that pedagogue’s responsibility for relationship and care in care situations is larger than it is spoken of in pre-school context today.

Syfte: Att undersöka huruvida scenkonstkompanier bildar industrispecifika kluster som ger upphov till gemensamma fördelar och därmed kan höja den konstnärliga kvaliteten.  Metod: En kvantitativ enkätundersökning bland aktiva svenska scenkonstkompanier som analyserats genom principalkomponentanalys. Slutsatser: Det tycks finnas ett kluster av scenkonstverksamhet i Stockholm. Klustret inkluderar dock inte alla kompanier som finns på platsen, vilket indikerar att scenkonst inte är ett bra begrepp för att avgränsa kluster. Genre, professionalitetsgrad och närvaron av en konstnärlig ledare som inte också ingår i ensemblen tycks vara viktiga faktorer för att förstå vilka verksamheter som bildar gemensamma kluster. / Purpose: To determine whether the Performing Arts form industry specific clusters that share positive externalities and improve artistic quality. Method: A quantitative study based on a survey among active Swedish performing arts companies, analyzed by means of a Principal Components’ Analysis. Results: A cluster of Performing Arts’ companies seems to exist in Stockholm. However, the cluster does not include all Performing Arts’ activities present in the area, indicating that Performing Arts is not a good delineator of the specific activities prone to form a common cluster. Genre, professionality and the presence of an Artistic Director who doesn’t take part in the ensemble seem to be important factors to predict liability to form local clusters.

This scientific essay is researching how we can understand the interplay between the private and the professional identities of teachers in school-age educare. This paper is based on our early working experiences, compared to our present-day experiences. The methods we have used are the scientific essay and participant observations. The theoretical framework consists of Isaiah Berlin’s concepts of liberty, Louis Althusser’s concept of interpellation and Jonas Aspelin’s relational concepts: closeness, distance, interhuman and social approaches. The study shows that it is possible to identify a contradiction between the private and the professional identities in the Swedish curriculum and, also, that it is possible to find agency in that conflict, through conscious and intentional didactic movement between closeness and distance. / Denna vetenskapliga essä är en undersökning av hur fritidshemslärarens yrkesroll kan förstås utifrån samspelet mellan privatpersonen och den professionella personen. Framställningen bygger på gestaltningar ur våra tidigare yrkeserfarenheter, vilka vi jämför med våra erfarenheter idag. De metoder vi har använt är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består huvudsakligen av Isaiah Berlins frihetsbegrepp, Louis Althussers tankar om interpellation och Jonas Aspelins relationella begrepp: närhet, distans, mellanmänskligt och socialt förhållningssätt. Essän visar att det är möjligt att identifiera en motsättning mellan privatpersonen och den professionella personen i läroplanen och även att det är möjligt att finna en agens i denna motsättning genom en medveten, didaktisk rörelse mellan närhet och distans.

In a society where everything must be within the vicinity and accessible, people face challenges like climate, segregation and inequality. All people have the right to services such as education, care, work and housing without being prevented by unsustainable urban planning. Sustainable urban planning can define several things, but something all definitions have in common is that they use strategic plans. One such well spoken about is the "15 minute city" which was introduced in 2016 by the urbanist and professor Carlos Moreno. The concept is about an accessible city, in terms of services, education, care, work and more, for residents within a 15 minute walk or bike ride. Attempts to apply the 15 minute city can be seen in several cities around the world and partially in Stockholm, Sweden. An example is in Södertälje, a suburb in Stockholm county, which is characterized by the car centric city. The swedish policy “ Trafik för en attraktiv stad” (TRAST) helps sektion with urban planning and sustainability with focus on traffic. Because of these guidelines and Södertäljes oversight plan over their whole urban area it would be of interest to investigate how well the 15 minute city can be applied in Södertälje and its relation to the district of Ronna. The purpose of this study is to examine the potential Södertälje has in becoming a 15 minute city, in regards to the swedish policy document TRAST. In addition, studying whether the strategic plan can complement Södertälje's oversight plan of the entire city. The method that was applied consisted of literature study and case study where literature was gathered, for example, via search engines like Web of Science and Diva Portal. The case study consisted of two site visits, one earlier and one later in the day. The result and the analysis indicate that several aspects in Södertäljes oversight planning of their area and TRAST match that of the 15 minute city. Introducing this type of planning in the city requires, for example, that several barriers or the carsdomination in the urban area be remedied or reduced, which can provide opportunities for pedestrians and cyclists. The conclusions drawn from the results are that the introduction of the 15-minute city concept in the urban area, Södertälje, is possible. At last at recommendation to continuation of the study is a case study would consist of a city that has recently applied the 15 minute city and compare the effects of this more concretely. / I ett samhälle där allting ska vara nära och tillgängligt möts människor av utmaningar om klimatet, segregation och ojämlikhet. Alla människor har rätten till funktioner som utbildning, vård, arbete och boende utan att förhindras av en dålig samhällsplanering. Hållbar samhällsplanering kan innebära flera saker men något alla definitioner har gemensamt är att de tillämpar planstrategier. En sådan är “15 minutersstaden” som introducerades år 2016 av urbanisten och professorn Carlos Moreno. Idén handlar om en tillgänglig stad, vad gäller just funktionerna, utbildning, vård, arbete och mer, för invånarna inom en kvarts promenad eller cykeltur. Försök att tillämpa 15 minutersstaden finns i flera städer runtom i världen och i Sverige kan man hitta det delvis i Stockholm. Ett exempel är i Södertälje tätort, i Stockholms län, som präglas av bilsamhället. Policyn “Trafik för en attraktiv stad” (TRAST), hjälper sektorer inom samhällsplaneringen att samarbeta för ett hållbart planerande med fokus på trafiken. med hjälp av dess riktlinjer och översiktsplanen i Södertälje skulle vara av intresse att undersöka hur väl 15 minutersstaden går att applicera, och detta i förhållande till en av dess stadsdelar Ronna.  Syftet med detta arbete är att undersöka potentialen Södertälje har i att bli en 15 minutersstad med hänsyn till policyn TRAST. Dessutom studerades likheter och skillnader mellan Södertäljes översiktsplan och 15 minutersstaden vad gäller planeringen. Metoden som tillämpades var kvalitativ och bestod av en litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien omfattade två platsbesök i stadsdelen Ronna, en tidigare och en senare på dygnet.  Resultatet och analysen tyder på att flera aspekter i översiktsplanen och TRAST:en stämmer överens med 15 minutersstaden. Det går dessutom att införa denna planeringstyp i Södertälje men kräver dock till exempel att flera barriärer åtgärdas, såväl bildominansen i tätorten. Detta för att ge möjlighet åt gående och cyklister att röra sig i staden. Slutsatserna som dras utifrån resultaten är att införandet av konceptet 15 minutersstaden i tätorten Södertälje är möjlig. Som en sista slutsats i arbetet finns framtid forskning vilket berör att studera en stad som nyligen applicerat 15 minutersstaden och jämföra effekterna av detta mer konkret.