As society moves towards being more and more digitalised, so does agriculture as well. Hopefully these digital tools will help us reach environmental goals through optimizing the use of resources in the agricultural sector. However, there are a few barriers to overcome for the digital transition to run smoothly. This thesis investigates a small portion of the agricultural innovation network in Sweden. This is done through multiple interviews and literary research. We can clearly see how this innovation network during the last decades has moved towards becoming more knowledge centered and how the model triple helix now easily can be applied to the network. The network is then analysed using Ron Boschma’s five proximity factors and it becomes clear that concerning the agricultural innovation network, the cognitive and institutional proximity is of great importance for the innovational strength. It also becomes clear that the different proximity factors seldom act alone, but instead build upon each other to increase the negative respectively positive outcomes. Moreover it is shown that regarding the agricultural innovation network in Sweden, it can only benefit from improving the proximity factors, which is different from other types of industries.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra till en fördjupad förståelse kring kamratkulturer vid förskolans gungor. Med bakgrund i en diskussion kring gungans vara eller icke vara i förskolan ville vi undersöka vad barnen gör vid gungorna och varför. Genom observationer och informella samtal samlades materialet in på två förskolor under en fyraveckorsperiod. Till hjälp att analysera det insamlade materialet användes barndomssociologin som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att gungorna kan fungera som en fristad, där platsens förutsättningar erbjuder barnen en möjlighet att få kontroll över, samt paus ifrån, den ofta intensiva vardagen på förskolan. Den så kallade kompisgungan har visat sig vara relativt enkel att få tillträde till samt möjliggöra för barnen att vara fysiskt nära varandra och umgås förutsättningslöst.

Bakgrund: Caring (vårdande vård) är kärnan inom nursing (omvårdnad) och det sker i mötet mellan sjuksköterska och patient. Det bygger på en intim, personlig relation som på många sätt påminner och en vänskapsrelation dock skiljer sig denna relation från en autentisk vänskap då det ingår i sjuksköterskans ansvar att sörja för patienten. Att sörja för patienten på ett caring sätt och samtidigt upprätthålla en professionell distans är svårt och sjuksköterskor kan bli för engagerade med exempelvis utbrändhet som följd. Hur detta ska undvikas utan att förlora caring är dock inte utrett. Balansakten mellan närhet och distans är således komplicerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan hanterar balansakten mellan närhet och distans i vårdandet. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tio vetenskapliga artiklar analyserats med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom med tillhörande underteman; Inre förutsättningar; att bygga på kunskap, att välja sin egen väg och att acceptera situationen, Gränssättningar; att skydda självet och att skifta mellan roller och Yttre förutsättningar; att ha tillgång till support, att ha tid att vårda, att ta hänsyn till kontext och att patienten bestämmer nivån. Slutsats: God balans är inte något statiskt där ett tillvägagångssätt gäller för alla. Sjuksköterskor lär sig, genom erfarenhet och självkännedom, var gränsen för det personliga engagemanget går för just dem. Sjuksköterskan som är villig inför och förberedd på den emotionella investeringen arbetet innefattar är mer benägen att klara av det. Klinisk betydelse: Studien bidrar till ökad förståelse för sjuksköterskans balansakt mellan närhet och distans samt påvisar vikten av effektiv handledning då autentisk vårdande vård oundvikligt är en emotionell investering för sjuksköterskan. / Background: Caring is the essence of nursing and it occurs in the encounter between nurse and patient. It is built on an intimate, friendship like relationship but it differs from an authentic friendship in as much as it is the nurse’s assignment to care for the patient. To truly care for the patient and at the same time uphold a professional distance is difficult and nurses can become over-involved that can lead to burn outs. How to avoid over-involvement, without losing caring, is not as yet undisputed. The act of balancing between closeness and distance is thus complicated. Aim: To describe how nurses deal with the act of balancing between closeness and distance in caring. Method: A qualitative literary review of ten scientific articles analyzed with inspiration from content analysis. Findings: Three themes emerged with associated sub themes; Internal conditions; to build on knowledge, to choose your own path and to accept the situation, Setting limits; to protect the self and to switch between roles and External conditions; to have access to support, to have the time to care, to have regard for context and that the patient determines the level. Conclusion: Good balance is not something static where one truth serves all. Nurses learn, through experience and self-knowledge where to draw their personal line regarding emotional involvement. The nurse who is willing and prepared for the emotional investment that comes with the job is more likely to endure it. Clinical meaning: This study increases understanding of the act of balancing between closeness and distance that the nurse exercises in her or his work and underlines the need for effective tutoring as authentic caring is unavoidably an emotional investment for the nurse.

Levin, M, Palestro. P, S. 2023. Kommunikation på avstånd - En studie av användandet av digitala verktyg bland utbytesstudenter på STS-programmet. Uppsatser Kulturgeografiskainstitutionen, Uppsala universitet. I denna studie undersöks hur och varför digitala kommunikationsverktyg används av civilingenjörsstudenter inom System i teknik och samhälle på utbytesstudier. Studien har tagit avstamp i ett kvalitativt förhållningssätt där två fokusgrupper och tre intervjuer har genomförts med studenter som läser år fyra på STS-programmet vid Uppsala universitet. För att besvara syftet har ett teoretiskt ramverk med fokus på nära sociala relationer, social närhet, geografiskt avstånd och synkron och asynkron kommunikation använts. Studiens resultat visar att studenternas närmaste relationer har inneburit den största påverkan på användningen av digitala verktyg och den största källan till ett upplevt överbryggande av avstånd. Interaktionen mellan studenterna och deras närmaste relationer präglades i större utsträckning av kommunikation med synkrona digitala verktyg. I kommunikationen med dess mer ytliga relationer förekom det en större grad av kommunikation med asynkrona verktyg. Även det skiftande geografiska avståndet påverkade kommunikationens natur. Ett geografiskt avstånd som innebar en tidsskillnad innebar att studenterna i högre utsträckning använde sig av asynkrona kommunikationsverktyg. Detta följde av att en tidsskillnad krävde en högre grad av planering och sämre möjlighet till spontan kontakt.

No description available.

Alla barn genomgår förändringar och utvecklas kroppsligt och mentalt. Parallellt med det utvecklas även deras integritet. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskolepersonals och rektorers uppfattningar om arbetet med barns rätt till sin kroppsliga integritet. Genom sex semistrukturerade intervjuer med två rektorer och fyra förskollärare eller barnskötare har empiri samlats till studien. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån ett relationellt perspektiv och relevant forskning. Användningen av det relationella perspektivet grundar sig i dess utgångspunkt, vilket är kommunikation, relationers betydelse och hur dessa relationer kan påverkas över tid. Betydelsen av kroppslig närhet och närvaro för barns trygghet stöds både av forskning, styrdokument och informanter. Att bygga starka relationer med barnen är avgörande förderas utveckling, trivsel och känsla av trygghet, samt för respekten för egen och andras integritet. När barnen känner sig trygga med sina pedagoger kan de utforska och lära sig mer effektivt. Resultatet visar även att den kroppsliga och mentala integriteten inte går att skilja åt. För att förskolepersonalen ska kunna stödja barnen i detta behöver de själva verktygen som krävs för att arbeta med integritet.

På en aktivitetsbaserad arbetsplats har anställda inga bestämda arbetsplatser vilket gör att medarbetare från olika enheter kan arbeta nära varandra, medan de från samma enhet kan behöva arbeta längre ifrån varandra på grund av platsbrist. Vidare har denna kontorsmiljö en inverkan på anställdas personliga integritet då ljud lätt sprider sig i öppna kontorslandskap. Detta kan påverka medarbetarnas koncentrationsförmåga. Studien undersöker med hjälp av en analysmodell hur balansen mellan fysisk närhet och personlig integritet på aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar anställdas individuella arbete, samarbete och samverkan. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med semikonstruerade intervjuer med anställda på aktivitetsbaserade arbetsplatser. Resultaten visar att egenskaperna i denna kontorsmiljö har en påverkan på medarbetarnas arbetsförhållanden. Detta mynnar ut i studiens slutsats som belyser att denna kontorsmiljö har en övergripande negativ effekt på anställdas individuella arbete men kan skapa både positiva och negativa konsekvenser för samarbete och samverkan.

Bakgrund: Vid vården i livets slutskede upplever patienten och närstående ett behov av att bli sedda som unika människor med individuella behov. Där vården inriktas på att se till det kroppsliga, andliga och sociala aspekterna för att kunna lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge vård i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Tolv kvalitativa artiklar analyserades och presenteras i resultatet i arbetet. Resultat: Det framkom efter analys två teman; Resurser vid vård i livets slutskede och Utmaningar vid vård i livets slutskede. Där sjuksköterskans upplevelse beskrivs i fem subteman. Slutsats: Sjuksköterskan upplevde att det fanns både resurser och utmaningar vid vård i livets slutskede. De upplevda resurserna var att skapa en vårdande relation, våga vara nära, samt att det fanns en medvetenhet om den egna kompetensen när de vårdar patienten i livets slutskede. De upplevda utmaningarna var när vården påverkades av vårdmiljön eller av fördröjningar av beslut rörande vårdprocessen, samt en känsla av att inte räcka till som sjuksköterska. / Background: In the end of life care, patient and loved ones experience a need to be handle as unique people with individual needs. Where care is focused on ensuring the physical, spiritual and social aspects of being able to relieve suffering. Aim: To describe the nurse's experience of providing end of life care. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis. Twelve qualitative articles were analysed and presented in the results of the work. Result: Two themes emerged after analysis; Resources in the end of life care and Challenges in the end of life care. Where the nurse's experiences are described in five sub-themes. Conclusion: The nurse experienced that there were both resources and challenges in the end of life care. The perceived resources were to create a caring relationship, dare to be close, and that there was an awareness of one's own competence when they care for patient in the end stage of life. The perceived challenges were when health care was affected by the care environment or by delays in decisions regarding the care process, and a feeling of not being sufficient as a nurse.

<p>Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få. </p><p>Analysen utgår från teorier om nationen som gemenskap, och problematiserar utifrån dessa tendenserna till att överfokusera den egna nationens medborgare medan andra nationers och människors lidanden hamnar i skymundan. Utifrån postkoloniala teorier problematiseras de stereotypa gestaltningar av andra nationer och dess medborgare som görs genom artiklarna, och resonemang förs kring vilka konsekvenser sådana gestaltningar får för engagemang och intresse. Ett tydligt maktperspektiv blir här tydligt. </p><p>Public journalism är den övergripande teori som används för att studera medias roll och vikt i allt detta. Uppsatsen centreras kring begrepp som närhet och avstånd, allmänmänsklighet och nationella intressen och diskussionen rör främst vilka positioner de olika aktörer tilldelas genom texterna samt vad dessa positioner innebär för handlingsmöjligheter. Vem är det som har rätt och vem har fel? Vem fårtala och vem förblir tyst?</p>

<p><p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong><p>Syftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?<p><strong>Metod</strong><p> </p><p><p><p>Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö. <p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Resultat</strong><p><strong>Closeness</strong> - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Complementarity</strong> – Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen. Friidrottstränarna anpassar sig till idrottaren, medan fotbollstränarna ser det som svårt att anpassa sig till en trupp på 24 spelare. Därför strävar de efter att arbeta i ledarteam.<p><strong>Commitment </strong>- Fotbollstränarna ser deras relation till spelarna som ett jobb medan friidrottstränarna ser relationen som ett livsprojekt.<p> </p><p><p><p><p><p><p><strong>Co-orientation </strong>- Samtliga tränare sade att de och idrottarna hade kunskap och förståelse för varandra som inte gick att ta på. De kunde läsa av varandras kroppsspråk och undermedvetna signaler.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Slutsats</strong><p> </p><p><p><p><p><p><p>Kvaliteten i relationen är framförallt beroende av hur mycket tid och kommunikation tränaren och idrottaren tillgodoser varandra med. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i relationen. Relationen är också beroende av vad tiden och kommunikationenrymmer för innehåll. Innehållet har genom det här arbetet tolkats som omfånget och kvaliteten av de fyra C: na, dvs.: närheten, samspelet, långsiktigheten och förståelsen i relationen tränare - idrottare emellan.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>