Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare använder närmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte även i vilken utsträckning de använde närmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda närmiljön i matematikundervisningen. I denna studie användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes kvalitativa intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visade att lärare använder närmiljön både när de undervisar inomhus och utomhus. Vidare visade resultatet att lärare fann många fördelar men få nackdelar med att undervisa i närmiljön. Några generella slutsatser gick inte att dra angående hur lärare använder närmiljön i matematikundervisningen, eftersom undersökningen inte var tillräckligt omfattande.

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hurämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämnesamt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning ochlitteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och inärmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat påmetod och material.Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökningatt undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- ochmellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-,idé- och tidsbrist. En del av mitt arbete har därför handlat om att färdigställa den bifogadeidékatalogen Kävlinge i skolan, en användarvänlig tipssamling lämplig att använda inför ochunder ett eventuellt arbete om och i Kävlinge.

AbstractBlomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande. I vår studie har vi använt oss av ostrukturerade observationer, videoupptagningar och fältanteckningar, samt utfört skriftliga intervjuer med pedagogerna. Vårt syfte med observationerna och intervjuerna har varit att beskriva och förstå hur ett undersökande arbetssätt kopplat till naturvetenskap visar sig i den pedagogiska verksamheten. Av studien har framkommit att när barn ges tid och möjlighet att undersöka ett föremål eller en händelse som fångat deras uppmärksamhet väcks deras nyfikenhet och lust att utforska vidare. Vi har kunnat se att pedagogerna tar tillvara på barnens tankar, funderingar och idéer i den dagliga verksamheten, och att ett naturvetenskapligt perspektiv löper som en röd tråd i pedagogernas sätt att utforma verksamheten.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner. Intervjuerna är genomförda under våren 2014. Resultatet visar att pedagogerna ser utomhuspedagogik som något positivt och något de gärna använder i sin verksamhet, men ibland räcker inte kunskapen och intresset till. Respondenterna visade en vilja för att använda sin närmiljö i verksamheten och det förekommer en planerad verksamhet när de är på gården men även ute i sin närmiljö. Slutsatsen är att det är pedagogernas intresse, kunskap och engagemang som avgör vilken verksamhet som förekommer utomhus.

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna. Arbetet resulterade i en utarbetad lokalhistoriskt förankrad didaktik, som tydligt underbygger hur lärare kan använda lokalhistoria i sin undervisning, samt ett planeringsupplägg. Upplägget innehåller en rundvandring i det lokala närområdet, och den geografiska avgränsning som gjorts innebär att närområdet begränsades till enbart Staffanstorps stadskärna. De viktigaste slutsatserna som framkommit är att lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del genom att läraren använder perspektivet med ambition om att synliggöra en mer generell utveckling. Lokalhistorian används då som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg för att levandegöra den nationella historien. Lokalhistoria kan bidra med en mer konkretiserad undervisning, ökad inlevelse och motivation, en mer utvecklad tidsuppfattning samt en stärkt identitet. Det lokala perspektivet främjar även demokrati genom att det motverkar generaliseringar och misstolkningar av historien, då det nyanserar den nationella historien. Ett mikrohistoriskt perspektiv kan med fördel vävas in i det lokalhistoriska; genom att fokusera på enskilda människor i lokalsamhället kan helhetsbilder bli tydliga och en djupare förståelse av människors vardagsliv kan nås. Att jobba med lokalhistoria genom att bedriva undervisning ute i det lokala närområdet utvecklar och förbättrar slutligen också elevernas historiemedvetande, vilket är en av de allra viktigaste förtjänsterna som detta perspektiv kan ge. Alla dessa förtjänster visar att det lokalhistoriska perspektivet är viktigt att använda i undervisningen.

Syftet med arbetet var att undersöka lärares inställningar till utomhuspedagogik. Genom att belysa möjligheter och redogöra för hinder för utomhuspedagogisk verksamhet kan arbetet inspirera och motivera lärare och lärarstudenter till att använda sig av utomhuspedagogik, samt skapa diskussion. Den datainsamlingsmetod som använts i detta arbete är en webbaserad enkätundersökning som distribuerats via mejl till skolor i Stockholm. Resultatet visar att samtliga lärare som svarade ser möjligheter med utomhuspedagogik där ökad förståelse, möjligheten att upptäcka och uppleva naturen samt hälsofrämjande aspekter är de mest framträdande. Resultatet visar att det största hindret är bristen på personal. Resultatet visar även att lärare på skolor i innerstaden, upplever närmiljön som ett större hinder än lärare på skolor utanför innerstaden. Min undersökning visar på flera möjligheter med utomhuspedagogisk verksamhet.

Detta är en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med skolans närområde i sin undervisning,samt vilken påverkan närområdet har på lärares förutsättningar för undervisning. Studien byggerpå 7 stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare på landsbygd och i stadsmiljö. Studienvisar på att lärare på landsbygden använder utomhusmiljön i närområdet mer i sin undervisningän lärare i stadsmiljö. Lärarna i stadsmiljö har däremot större förutsättningar för att göra olikatyper av studiebesök. Utifrån den mer heterogena etniska sammansättningen i stadsmiljöpåverkas lärarnas undervisning i svenska och religion på olika sätt. Förutsättningarna kan alltsåskilja sig åt på olika sätt, men lärare är vana och skickliga på att anpassa sig efter deförutsättningar de har och nyttja dem på bästa sätt.

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.</p>

<p>Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.</p>

<p>Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.</p>