Studien utgår från aktör- nätverksteori (actor-network theory, ANT) och baseras på litteraturstudier och intervjuer med rektorer och förstelärare. I studien beskrivs nätverken som uppstår runt försteläraruppdraget, vilka krafter som påförs och deras interaktion.  I studien har efterfrågats rektorers och förstelärares beskrivning av försteläraruppdraget och hanteringen av det som ett led i identifikationen av aktörer som påverkar det komplexa uppdraget. Aktörer är mänsklig eller icke-mänsklig, konkret eller abstrakt och påverkas av eller påverkar andra aktörer i det nätverk som avses. ”An actor is what is made to act by many others” (Latour, 2005, s. 46). Försteläraruppdraget karaktäriseras av ett samspel och interaktion mellan ett flertal fysiska, tekniska och sociala aktörer där inga symmetriska relationer råder eftersom en aktörs karaktär inte är given på förhand, erhåller den karaktären i det sammanhang den både uppträder i och bidrar till att forma eller omforma. Varje aktör blir ett resultat av sina relationer och det sammanhang den blir en del av, och något som inte påverkar ett sammanhang för någon annan aktör kan inte heller ses som en (Latour, 2005).   Min förhoppning är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för den komplexitet försteläraruppdraget innebär för både rektorer, förstelärare, blivande förstelärare och lärarkollegor. Det är ett omdiskuterat och mångfacetterat uppdrag som syftar till påverka elevers kunskapsinhämtning och förändra lärarprofessionens rykte och förbättra den framtida rekryteringen. / To be a first teacher or have a first teacher assignment, what is the difference? This thesis is based on data from interviews with Swedish first teachers and principals, and is investigating the asymmetric, constantly moving and reforming network of the first teacher reform. Connections, transformations and translations are being made, causing the network to reform.  By using an actor-network theory (ANT) the thesis presents traces of the first teacher reform and illuminates different actors and their connection in order to follow the actor, based on concepts from Latour and Law. This repertoire has enabled the work with capturing the ongoing processes between different actors within the network.    The study concludes that even though teachers would like the assignment to be more ruled and regulated, most of them benefit for their own personal development as well as for the pupils development.

<p>How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.</p>

How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.

Denna uppsats ämnar belysa hur planeringen av land och stad framstår vara ett till synes stabilt system där vissa förhållanden tas för självklarheter. Vidare är syftet att undersöka hur planeringen hanterar områden som faller utanför kategorierna land och stad. Detta med bakgrund av diskussioner om att ”god” planering i samtiden förespråkar täta städer och utveckling av orter i kollektivtrafikstråk – en tanke som bygger på, och legitimeras av, en dikotomi om å ena sidan ett land och å andra sidan en stad vilka ska hållas separerade. Samtidigt erkänns det komplexa och intrikata förhållande som kategorierna har till varandra. Uppsatsen ställer sig således frågorna hur denna dikotomi om land och stad produceras i planeringen, samt hur den kommer till användning. Studien grundar sig på ett perspektiv om världens beskaffenhet så som aktör-nätverksteorin (ANT) förordar. ANT ser världen som ständiga processer och ett ständigt görande i en värld bestående av både människor och ickemänniskor, aktörer, som alla kan spela roll. Studien får låta uppvisa hur förhållandet mellan aktörer ter sig, och hur en dikotomi produceras och byggs upp. För studien har Linköping kommuns initierade arbete med en ny ytterstadsplan, ett tillägg till deras Översiktsplan för staden Linköping, varit föremål där dokument, miljöer och workshopar i det tidiga samrådsskedet observerats. Ytterstaden befinner sig på gränsen mellan Linköpings innerstad och dess landsbygd. När denna nu är föremål för ett planarbete har vedertagna sanningar om land och stad öppnats upp för diskussion. Detta kan bidra till förståelse för hur planeringen konstruerar och bygger upp kategorierna land och stad och vidare använder dessa som aktörer för att värva ytterstaden till de befintliga planeringsstrukturerna – att planera det som antingen landsbygd eller stad, inte något som faller där emellan. För att planeringen ska uppträda som ett stabilt system visar det sig att denna behöver alliera sig med ytterligare aktörer för att driva igenom sina agendor. Planeringen är inte i sig en stark kraft utan tillsammans med ytterligare aktörer, som kategorierna land och stad, gränser, tidningsartiklar och översiktsplaner skapas det vi betraktar som ett stabilt system – och vidare till vilken planeringen söker värva nya aktörer, som ytterstaden, för att passa in. Dikotomin mellan land och stad konstrueras i planeringen genom att värva vissa aktörer och etablera dessa i positioner som håller över tid och rum – i översiktsplanekartor och i dokument. På så sätt etableras nya aktörer med vilken förmågan kommer att motivera och legitimera utvecklingsområden som något som faller inom på förhand etablerade kategorier. Uppträder planeringsföremål utanför kategorierna passar planeringen in dem i de redan existerande.

Bakgrund: Idag har företag många krav utifrån miljömässiga aspekter där vi i Sverige påverkas i stor utsträckning av EU:s regleringar. Ett av alla områden som EU:s regleringar berör är det om avfallshantering och förebyggande av avfall. Ett sätt för företag att arbeta med sin avfallshantering och förebygga denna är med hjälp av omvänd logistik. Omvänd logistik syftar till att hämta tillbaka produkten efter användning för återvinning, återanvändning eller avfall. Utöver att den omvända logistiken i ett företag styrs av regleringar påverkas den även av centrala aktörer i ett nätverk. Forskningen för omvänd logistik är begränsad i flera områden. Bland annat har omvänd logistik inte studerats i större utsträckning utifrån institutionell teori. Denna studie ser därför möjlighet till att täcka detta gap och främja teorin och praktik i omvänd logistik på mikronivå. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga och förstå hur institutionella krafter har format fältet omvänd logistik samt hur dessa krafter har tagit sig i form på mikronivå. Metod: En komparativ fallstudie genomfördes av två retursystem av lastpallar: Svenska Retursystem (SRS) inom livsmedelsbranschen och Retursystem Byggpall (RB) inom byggbranschen. Den består av sju stycken semistrukturerade intervjuer. Den består även av forskning och regleringar inom omvänd logistik för att presentera de institutionella krafterna som format omvänd logistik och därefter retursystemen. Teori: Den teoretiska referensramen består av institutionell teori och nätverksteori. Resultat: De institutionella krafter som undersöks i denna studie samt påverkat fältet omvänd logistik är forskning och regleringar. Forskning visar på att omvänd logistik främst behandlat kostnadsbesparingar men har mer och mer betonat dess miljömässiga fördel. Regleringar inom omvänd logistik visar på att organisationer styrs av EU-direktiv som översätts till svensk lagstiftning och därefter till branschspecifika riktlinjer. Retursystemenen och deras nätverk är ett resultat av dessa institutionella krafter som visas genom de krav och praktiker de har. Lärande och beroende var två viktiga faktorer i nätverkens relationer med andra aktörer. Slutligen har det framkommit att hållbarhet är en växande trend inom omvänd logistik. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka fler aktörer inom omvänd logistik och studera dessa utifrån intressentteori. / Background: Companies have many demands based on environmental aspects. Sweden is largely influenced by EU regulations and one of the areas covered by EU regulations is waste management and waste prevention. One way for companies to work with their waste management and waste prevention is by using Reverse Logistics. Reverse Logistics aims to retrieve the product after its use for recycling, reuse or waste. In addition to the Reverse Logistics activities of a company being largely controlled by regulations, it is also affected by key players in the network. The Reverse Logistics research and literature is limited in several areas. Among other areas, Reverse Logistics has not been studied to a greater extent based on Institutional Theory. This study therefore sees the opportunity to cover this gap by examine the Reverse Logistics field in a micro perspective. Purpose: The purpose of this study was to map and understand how institutional forces have shaped the field of Reverse Logistics and how these forces have taken shape from a micro perspective. Method: A comparative case study was conducted by two return systems of pallets: Svenska Retursystem (SRS) in the food industry and Retursystem Byggpall (RB) in the construction industry. The study consists of seven semistructured interviews. It also consists of literature and regulations to present the institutional forces as they have shaped the Reverse Logistics field that later created the return systems. Theory: The theoretical frame of reference consists of Institutional Theory and Network Theory. Results: The institutional powers that was examined in this study and which have influenced the field of Reverse Logistics are literature and regulations. The literature shows that Reverse Logistics mainly have been used as a way to save costs in companies, but has more and more emphasized its environmental advantage. Reverse Logistics regulations show that organizations are governed by EU directives that are translated into Swedish legislations and later on to industry-specific guidelines. The return systems and their networks are the result of these institutional forces, as shown by the requirements and practices they have. Learning and dependence were two important factors in the network relations with other key players. Finally, it has been found that sustainability is a growing trend in Reverse Logistics. Proposals for continued research: Examine more key players in Reverse Logistics and study them based on Stakeholder Theory.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.

Since the end of the cold war, military interventions have shifted from concerning only to win peace in their operation areas towards start helping the society to rebuild the capacity for development and democracy after the end of the armed conflict. This is made through a large diversity of organisations and actors of various kind with a large range of activities and goals. For the best possible efficiency it could be assumed that these actors should gain from cooperating and working together since their overall intentions are the same. This is not the case though and for this there are several different reasons. It do occur civil-military relations in a couple of areas of operation and the purpose of this study was to explore in which of these the relations are more or less suitable; politics and diplomacy, security, humanitarian aid, reconstruction and peacebuilding. This was done through analyses of litterature on the subject and through a few interviews with experienced personell. The material is derived from scientific research, individual and independent reports but also from statements and comments from those who have actually been on the field. The study also investigated how the links and relations in those networks the actors on the field theater belong to can explain the problems and possibilities. There is no clear answer of which area of operation is most suitable for civil-military relations, but the areas for security and reconstruction have the best possibilities to succeed in achieving their goals if coordination and education about long term consequences are dealt with. The humanitarian aid is the area that is most riskful to perform cooperation within since it could be harmful for the relations of participating actors as well as for the long-term peacebuilding. It is necessary in certain situations though. The need for further coordination and education is emphasized to be held in the arenas that preceeds the field work. This is also what the result from the network analysis gives. All links between actors are important in the field area of an international operation, wether they are strong or weak. They give the possibility to bring the organisations together and increase the knowledge about eachother and also create an understanding for the different types of organisations goals and methods. This will in the long run create conditions for improved coordination and cooperation and thus stronger peacebuilding efforts.

The aim of this study is to explore what happens when the Swedish disability policy (LSS) is translated into practice. The study focuses on the organizing that takes place at a local, municipal level. It uses a qualitative approach with a mix of qualitative methods and is actively involving practitioners in the co-­‐ production of empirical data. Drawing on Actor-­‐network theory (ANT) as a conceptual framework, the analysis focuses on how actors and actants are assembled in networks. A detailed map is developed, comprising relations, formations and tensions that emerges from the efforts of translating policy into practice, Results identify the function of front-­‐line managers as a central and overloaded hub. It shows how unforeseen, unintended and undesirable effects arise as a result of both planned action programs and recurrent, not anticipated events. An ongoing professionalization, is described as a result of internal organizational conditions, rather than policy implementation or the self-­‐ interest of professions. The study illustrates the complexity and challenges of welfare organizations and the results can be used for further organizational studies as well as serve as a roadmap for organizational development within disability services.

The use of standards has become widespread in the field of digital archiving. The most notable of these is the Open Archival Information System (OAIS) model. In the development and usage of such standards both researchers and practitioners have been similarly focused on the technical dimension of standards, prioritizing efficiency, and cost-effectiveness. Less attention has been paid to study the implementation of standards from a social perspective. Based on the reflexive methodology, suggested by Mats Alvesson and Kaj Sköldberg, and adopting an actor-network theory (ANT) approach, this study attempted to understand the role played by a technological artifact such as the OAIS standard in the specific context of a Swedish e-archive known as R7e-arkiv. Understanding the social in terms of association and focusing on key ANT concepts such as actors, mediators, intermediaries, network and translation the study found that the role played by the OAIS, was that of a silent intermediary until recent developments in the e-archive made it acquire the momentary role of mediator, giving it the capabilities of acting upon the actor-network. The discussion outlines different conceptions of standards through ANT approaches. Among these, the view of the OAIS as a black box and the understanding of compliancy as performativity could serve as interesting starting points for further inquiries concerning the use of standards in digital archiving. / Användandet av standarder har blivit allt vanligare inom digital arkivhantering. En framstående standard är Open Archival Information System (OAIS) Model. Vad det gäller utveckling och användning av sådana standarder har tonvikten, både för yrkesverksamma arkivarier och forskare, legat på standardens tekniska dimension. Effektivitet och kostnadseffektivitet har varit det viktigaste. Lite uppmärksamhet har däremot ägnats åt hur standarder implementerats från ett socialt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt i reflexiv metod av Mats Alvesson och Kaj Sköldberg, samt aktör-nätverksteori undersökt vilken roll en teknologisk artefakt som OAIS spelar för det svenska e-arkivet R7e-arkiv. Genom att förstå det sociala i termer av associationer och med hjälp av aktör-nätverksteoretiska begrepp som aktör, medlare, mellanhand, nätverk och översättningar fann undersökningen att OAIS sedan R7e-arkivs grundande har haft rollen av en tyst mellanhand. Senare utvecklingar och förändringar i e-arkivet har dock lett till standarden att uppta rollen av medlare, vilket gett den möjligheten att agera och göra skillnad på aktör-nätverket. Uppsatsens diskussion erbjuder alternativa sätt att förstå standarder utifrån ett ANT-perspektiv. Bland dessa perspektiv framstår två som möjliga utgångspunkter för vidare forskning: OAIS förstått som svart låda samt följsamhet av standarder förstått i termer av performativitet.

It is the responsibility of the employer to keep all workers safe and to promote a healthy work environment. Though there still remain work safety concerns, the construction industry has made a lot of progress addressing these issues over the last few decades. Safety research has and will continue to be a crucial part of this improvement.  The focus of this study is to chart the structure for on-site dispersal of safety information amongst construction workers. The aim is to identify the known factors affecting information flow that are present at the construction site. Using Safety Climate theory as a framework enables the combining of Interorganizational Relations theory and Network theory, creating a tool for data analysis. Chosen method for data collection is semi-structured interviews followed by a study of the digital platforms mentioned by the respondents. The stock take of the information structure shows that the supervisor, and to a lesser degree the site manager, enables the information flow between actors within the construction site. The Safety Climate theory suggests that frequent communication between participants across all levels of the organization tend to facilitate ongoing discussions regarding safety. The results of the study confirm this conclusion. These discussions can, according to Safety Climate theory, lead to fewer accidents. The data indicate that well communicated safety information structure regarding both content and proceedings resulted in transparent information exchange. Language is a factor connected to difficulties with information exchange. Translations were found to be performed satisfactory, although the responsibility to perform said translations was not as well communicated. Overall the safety climate was regarded as satisfactory by the respondents at the construction site. The findings of this study have practical implications for construction safety efforts, due to the identified factors which can improve safety communication. / Arbetsgivaren ansvarar för en sund och hälsosam arbetsmiljö, där medarbetarna kan känna sig trygga. Byggarbetsbranschen, med sin diversitet gällande såväl arbetsuppgifter, arbetsgivare och nationaliteter, har trots bestående problem kommit långt i säkerhetsarbetet de senaste decennierna. Forskning gällande säkerhet har varit, och kommer att fortsätta vara, en viktig hörnsten gällande detta förbättringsarbete. Förevarande studie fokuserar på kartläggning av säkerhetsinformationens struktur vid en byggarbetsplats. Syftet är, utöver kartläggningen, att identifiera kända faktorer med påverkan på informationsflödet. Med säkerhetsklimatteorin som grund kombineras interorganisationell relationsteori med nätverksteori. Resultatet analyseras enligt den sammantagna förklaringsmodellen. Datainsamling genomförs i första hand genom semistrukturerade intervjuer. Därefter utförs undersökning av digitala dem plattformar som respondenterna nämner. Kartläggningen visar att arbetsledaren, och i viss mån platschefen, fungerar som möjliggörare för kommunikation mellan olika aktörer. En faktor som påvisats i säkerhetsklimatteorin är att frekvent kommunikation mellan personer på olika befattningsnivåer i organisationen kan leda till diskussioner gällande säkerhet, detta samband påvisas även i resultatet. Dessa diskussioner kan enligt säkerhetsklimatteorin leda till minskat antal olyckor. När strukturen för säkerhetsinformation var väl kommunicerad gällande såväl informationsväg som innehåll visade resultatet att informationsutbytet fungerade bäst. En potentiell problemfaktor är språket. Analysen visar att översättningar fungerade väl, men ansvarsfördelningen för översättningarna var mindre tydlig. Respondenterna lyfter överlag säkerhetsarbetet och informationsdelningen som välfungerande. Studien har praktisk nytta då påverkansfaktorer identifierats vilket möjliggör systematiskt förbättringsarbete med säkerhetskommunikation.