The aim of this research is to investigate the implementation of construction logistics setups by public construction clients, by looking at the perspectives of the client, logistics providers, contractors, construction logistics center operator, and material supplier. The implementation intents for different logistics solutions and associated requirements are identified and the effects are traced through the project network of different actors. Furthermore, the specificities associated with the client acting in a public setting are considered. The research answers calls for more studies on public clients’ role in construction logistics and how their demands affect other project actors. It contributes to an increased knowledge in the field, hopefully leading to improved construction logistics and consequently a more sustainable construction sector.  The research focuses on the construction of a new hospital building in Stockholm, using the project as a case study. It is based on semi-structured interviews supplemented by document studies of project-specific documents. The findings are analyzed with the industrial network approach and the associated ARA (Actors-Resources-Activities) model, exemplifying network effects through specific client requirements into the layers of actors, resources, and activities.  It is concluded that the realized effects of the construction logistics setup are more extensive than intended. The client designed a construction logistics setup with the main intent to minimize disturbances to the surroundings, especially the hospital, and achieve efficient logistics operations. While the main intent of minimizing disturbances was realized, it led to unintended effects such as unclear division of responsibility and friction between the client and other project actors. One suggestion presented is to contractually place third-party logistics providers within the client organization or to give them executive responsibility for logistics. Public clients must develop the full logistics setup before procurement of contractors, balancing flexibility with maintaining control. Due to the limited possibility of early contractor involvement, because of the Public Procurement Act, the public client must clearly state demands and expectations in the early project stages. In addition to their implementation intents, they must also consider what effects different demands will have on project actors. The study contributes to existing theory in several ways. Firstly, it strengthens the view that clients as initiators of a CLS is primarily concerned with minimizing disturbances to the immediate surrounding and to hospital operations. Secondly, it verifies previously identified drivers and barriers of third-party logistics and construction logistics centers. Thirdly, it adds understanding to the role of the public client and how their actions are influenced by the Public Procurement Act, as well as how this impacts how the client controls the operations of other project actors. / Denna studie undersöker implementeringen av bygglogistiklösningar hos offentliga byggherrar ur flera aktörers perspektiv: byggherre, logistikleverantör, entreprenörer, terminaloperatör och materialleverantör. Syftet med implementeringen av olika logistiklösningar och tillhörande kravställningar identifieras och effekterna av dessa spåras genom projektnätverket av flera aktörer. Vidare beaktas de specifika förutsättningar som råder för offentliga byggherrar som beställare. Studien ämnar möta efterfrågan på fler undersökningar som beaktar offentliga byggherrars roll inom bygglogistik och hur deras kravställningar påverkar övriga projektaktörer. Den bidrar med ökad kunskap inom ämnet vilket förhoppningsvis leder till förbättrad bygglogistik och därmed en mer hållbar byggsektor.  Studien baseras på en fallstudie av byggnationen av en ny sjukhusbyggnad i Stockholm. Resultaten grundar sig i semistrukturerade intervjuer och kompletterande dokumentstudier av projektspecifika dokument. Dessa har analyserats genom industriell nätverksteori och mer specifikt genom ARA (Aktörer-Resurser-Aktiviteter) modellen, där exempel på byggherrens krav och följande nätverkseffekter kategoriseras i de tre lagren aktörer, resurser och aktiviteter.  Studiens resultat är att de realiserade effekterna av bygglogistiklösningen är mer omfattande än de avsedda. Byggherren utformade en bygglogistiklösning med huvudsyftet att minimera störningar i omgivningen, särskilt för sjukhusets verksamhet, och uppnå en effektiv logistikverksamhet. Huvudsyftet att minimera störningar uppnåddes, men det ledde till oavsiktliga effekter som otydlig ansvarsfördelning och friktion mellan byggherren och andra projektaktörer. Ett förslag som presenteras är att kontraktsmässigt placera tredjepartslogistikleverantörer inom byggherrens organisation, alternativt att ge dem fullt ansvar för logistiken. Offentliga byggherrar måste utveckla hela logistiklösningen innan entreprenörerna upphandlas och därmed balansera flexibilitet och att behålla kontrollen. På grund av denbegränsade möjligheten till tidigentreprenörsmedverkan, på grund av lagen om offentlig upphandling, måste den offentliga byggherren tydligt ange krav och förväntningar i upphandlingsskedet. Utöver byggherrens syften med implementeringen av särskilda logistiklösningar ska de också ta hänsyn till vilka effekter olika krav kommer att få för projektaktörerna.  Resultaten bidrar även till existerande teori på flera sätt. De stärker synen att offentliga byggherrar, som initiativtagare till bygglogistiklösningar, främst beaktar minskade störningar tillnärområdet och sjukhusets verksamhet. Vidare verifieras tidigare identifierade drivkrafter och hinder för tredjepartslogistik och bygglogistikcenter. Slutligen bidrar resultaten till ökad förståelse för hur offentliga byggherrar agerar och hur deras handlingar påverkas av LOU, samt hur detta påverkar på vilket sätt byggherren kontrollerar andra projektaktörers verksamhet.

Corporate sustainability comes in a variety of shapes and the boundaries defining what can be called sustainability are disputed. This thesis explores the making of sustainability at a medium-sized company in Sweden, in this study called HygieneTech, that actively works with sustainability. Inspired by theories from science and technology studies (STS), the author discusses how different versions of sustainability are created in practices. The study is based on a theoretical approach, actor network theory (ANT), which understands reality as performed rather than observed, and since reality and its objects are enacted differently in diverse situations, reality and objects are considered multiple. Moreover, inspired by Maria Puig de la Bellacasa, “thinking with care” enables the study to tell new stories about how companies work with sustainability. This view of the actors as doing sustainability through care practice in a corporate setting paves the way for a caring analysis, exploring the different versions of sustainability as different matters of care. The enactment of sustainability is studied through participant observation, interviews and document studies. The most frequently enacted versions of sustainability are sustainability as saving resources, sustainability through standards/labels, sustainability as caring for people, and sustainability as a conscious choice. The study shows how some versions of sustainability in one setting can clash, such as when the employees at HygieneTech have to decide between caring for saving resources or caring for labelled products. Even so, in other settings versions of sustainability can be added together and thus enable the employees to care for sustainability both as a marketing device and as a conscious choice. Furthermore, the thesis shows that sustainability is sometimes made absent in relation to other matters of care, such as cleanliness and economy, while in other settings economy and sustainability can be added together. Finally, the thesis shows how sustainability, while enacted in several versions, still can cohere though professional tinkering. / Hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor kan se väldigt olika ut och många gånger uppstår stridigheter kring vad som får kallas hållbart. Denna avhandling studerar hur hållbarhet iscensätts i ett medelstort företag i Sverige som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Företaget är i denna studie anonymiserat och kallas HygieneTech. Genom att använda teorier från studier av teknik och vetenskap (STS) studeras hur olika versioner av hållbarhet skapas i olika praktiker. Studien utgår från ett teoretiskt angreppssätt, aktör-nätverksteori (ANT), som genom en symmetrisk analys studerar såväl materiella som mänskliga aktörer. ANT anser att verkligheten och dess objekt görs snarare än upplevs och eftersom verkligheten iscensätts på olika sätt i olika situationer, är verkligheten och objekten multipla. Genom att studera hållbarhet som omsorgspraktiker, inspirerad av Maria Puig de la Bellacasa, skriv nya typer av historier kring hållarbetsarbete på företag. Att tänka med omsorg (”thinking with care”) ger forskaren möjlighet att istället för att återberätta den traditionellt återkommande historien om företaget som en vinstmaximerande rationell agent, lägga fokus inte bara på rationalitet, utan även affektion. Hur hållbarhet görs i praktiken studeras genom deltagande observationer, intervjuer samt dokumentstudier. Denna avhandling visar på att det finns ett flertal olika versioner av hållbarhet som iscensätts vilka ofta är sammanknutna i varandra. Några av de viktigaste versionerna av hållbarhet i HygieneTech handlar om hållbarhet genom att spara resurser, hållbarhet genom märkningar/standarder, hållbarhet genom omsorg om människor och hållbarhet som ett medvetet val. Vissa av dessa versioner kan adderas samman, men i andra situationer ställs de mot varandra. Studien diskuterar även exempel på när hållbarhet görs osynligt på grund av att andra värden såsom renlighet och ekonomi istället sätts i fokus, samt hur hållbarhet trots sina olika versioner hålls samman.

Den här studien har sin utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv – ett perspektiv som försöker få syn på materialiteten och dess roll i pedagogiska praktiker. Syftet med studien var att undersöka hur whiteboardtavlan används i förskolan och vilka relationer den tycks producera. Som insamlingsmetod användes deltagande videoobservation, som analysmetod - Aktör-nätverksteori (ANT). Observationerna gjordes på en storbarnsavdelning på en kommunal förskola i nordvästra Stockholm. Utifrån Aktör-nätverksteorin kunde tavlan förstås som en materiell-diskursiv aktör som ihop med andra aktörer ingår i olika nätverk i ett ständigt flöde av kopplingar och översättningar. Men den kan också förstås som en ”effektskapare” bortom de effekterna som den var tänkt att bidra med – och där många överraskande effekter träder fram i den fria leken. Om whiteboardtavlan på samlingen begränsar barnens möjligheter att agera fritt och bidrar till att en maktrelation förskolläraren-barn skapas och upprätthålls, så är det helt andra roller som gäller i den fria leken: tavlan skapar möjligheter till lärande och kreativitet, inbjuder till lek och samarbete och blir en mötesplats för olika barnkonstellationer. Den framgångsrika relationen barn-tavlan skulle dock inte varit möjlig utan andra aktörer i nätverk: pennor, suddborsteen, pennfacket och barnens fingrar/händer. Även kamrat- och mediakulturer i form av Angry Birds träder fram i den fria leken och kan ses som en diskursiv aktör som får allt mer inflytande i förskolans praktiker. Tavlan agens i den fria leken kan förstås som en viktig ”effekt” som inte är särskilt uppmärksammad av pedagogerna. Med whiteboardtavlan som aktör i rummet blir både barn och pedagoger något annorlunda.

Kollaborativ konsumtion och bildelningstjänster är två fenomen som under de senaste åren blivit allt mer populära som ett sätt att bemöta hållbarhetskrisen. Bildelningstjänster är en form av kollaborativ konsumtion och är ofta drivna av kommersiella krafter. Syftet med tjänsterna är att erbjuda kunder moderna och hållbarhetsdrivna lösningar som ett alternativ till det privata bilägandet. I användandet av bildelningstjänster uppstår interaktioner mellan olika aktörer, mänskliga såväl som icke-mänskliga, både direkt- och indirekt. I användningen av bildelningstjänster och i dessa interaktioner, skapas en upplevelse för användarna. Genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer med användare av bildelningstjänster, studerar vi i denna studie, dessa upplevelser. Användarupplevelsemål och delade användarupplevelser, samt aktör-nätverksteori används som teoretiska ramverk för att analysera och diskutera den insamlade datan. I denna studie drar vi slutsatsen att användandet av bildelningstjänster inte enbart handlar om användarens individuella upplevelse av att använda bilen och mobilapplikationen. Användandet av bildelningstjänster består av flera samverkande faktorer som påverkarvarandra och som tillsammans påverkar användarupplevelsen. Slutligen ger studien ytterligare insikter i hur aktörer påverkar förarens användarupplevelse av bildelningstjänster. Med kunskapen om hur förarens upplevelse, i användandet av bildelningstjänster, påverkas av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Dessa aktörer utgörs för omfånget av denna studie den mobila applikationen, bilen, kundtjänsten, den tidigare föraren och passagerarna. / Collaborative consumption, shared mobility, and car sharing services are three modern phenomena that in recent years have become a popular way to respond to the sustainability crisis. Carsharing services are a subcategory of collaborative consumption and are often driven by commercial forces. The aim of the services is to offer modern and sustainably-driven solutions to users as an alternative to private car ownership. In the use of carsharing services, an interaction occurs between different actors, human as well as non-human actors, both direct- and indirect. These interactions generate a user experience which this thesis aims to study through a survey and nine semistructured interviews with users of carsharing services. User experience goals, shared user experience, as well as Actor-network theory, is used as theoretical frameworks to analyze and discuss the collected data. Through this study, we conclude that the act of using car sharing services isn’t solely an individual experience between the users and the artifacts such as the car or the mobile application. Instead, the use of carsharing services often consists of several collaborating actors who influence each other and together affect the user experience. Lastly, the study contributes further insights into how actors affect the driver's user experience of carsharing services. With the knowledge of how the driver's experiences in the use of carsharing services are affected by both human and non-human actors. These actors consist of the mobile application, the car, previous users, customer service, and passengers.

Vikings and pirates have been studied through the years in both the archaeological and historical disciplines. Both have been compared with each other, especially if Vikings can be classified as pirates or if they practiced piracy. The stereotypical descriptions and definitions of both terms may have contributed to the above-mentioned comparisons between Vikings and pirates in search after similarities and/or differences. Vikings have and are still portrayed as savages ravaging along European coasts, robbing cities, burning churches, and violating innocents, whose actions left behind devastation and chaos. Pirates have also been classified as violent individuals, especially sea bandits or sailors who attacked both friend and foe, seizing property and/or people through violence at sea. This thesis will problematise, question, analyse and discuss if studies about pirates and pirate societies can contribute to today’s understanding of Vikings, namely to study and examine them through the perspective of pirate studies. Separate geographical areas with Viking and pirate presence have been selected in England, Ireland, the Baltic Sea region, and the Bahamas. The overwintering camps of Torksey and Repton in England, together with Dublin in Ireland concerns Viking activity. Meanwhile, Visby and Vivesholm in the Baltic Sea with piracy carried out by the Victual Brothers, together with Nassau in the Bahamas represents pirates and piracy. In addition, the above will also be analysed and discussed through an application of three selected theoretical frameworks: agency theory, actor-network theory, and the concept of utopias. The problematisation will also be examined through a determination of the terms Viking and pirate, an application of hydrarchy, and how the colonization of areas and establishment of smaller communities functioned for each actor.

A payment is the most fundamental aspect of a trade that involves funds. In recent years, the development of new payment services has accelerated significantly as the world has moved further into the digital era. This transition has led to an increased demand of digital payment solutions that can handle trades across the world. As trades today can be agreed at any time wherever the payer and payee are located, the party that mediates payments must at any time to be available in order to mediate an agreed exchange. This requires the payment service provider to always have funds available in the required countries and currencies in order for trades to always be available. This thesis concerns how a payment service provider can reallocate capital in a cost efficient way in order for trades to always be available. Traditionally, the reallocation of capital is done in a rule-based manner, which discard the cost dimension and thereby only focus on the reallocation itself. This thesis concerns methods to optimally reallocate capital focusing on the cost of transferring capital within the network. Where the concerned methods has the potential of transferring capital in a far more cost efficient way. When mathematically formulating the reallocation decisions as an optimization problem, the cost function is formulated as a linear program with both Boolean and real constraints. This impose non-feasibility of locating the optimal solution using traditional methods for linear programs, why developed traditional and more advanced methods were used. The model was evaluated based on a large number of simulations in comparison with the performance of a rule-based reallocation system. The developed model provides a significant cost reduction compared to the rule-based approach and thereby outperforms the traditional reallocation system. Future work should focus on expanding the model by broadening the available transfer options, by increasing the considered uncertainty via a bayesian treatment and finally by considering all cost aspects of the network. / En betalning är den mest fundamentala aspekten av handel som involverar kapital. De senaste åren har utvecklingen av nya betalmedel ökat drastiskt då världen fortsatt att utvecklas genom digitaliseringen. Utvecklingen har lett till en ökad efterfrågan på digitala betalningslösningar som kan hantera handel över hela världen. Då handel idag kan ske när som helst oberoende av var betalaren och betalningsmottagaren befinner sig, måste systemet som genomför betalningen alltid vara tillgängligt för att kunna förmedla handel mellan olika parter. Detta kräver att betalningssystemet alltid måste ha medel tillgängligt i efterfrågade länder och valutor för att handeln ska kunna genomföras. Den här uppsatsen fokuserar på hur kapital kostnadseffektivt kan omallokeras i ett betalsystem för att säkerställa att handel alltid är tillgängligt. Traditionellt har omallokeringen av kapital gjorts på ett regelbaserat sätt, vilket inte tagit hänsyn till kostnadsdimensionen och därigenom enbart fokuserat på själva omallokeringen. Den här uppsatsen använder metoder för att optimalt omallokera kapital baserat på kostnaderna för omallokeringen. Därigenom skapas en möjlighet att flytta kapital på ett avsevärt mer kostnadseffektivt sätt. När omallokeringsbesluten formuleras matematiskt som ett optimeringsproblem är kostnadsfunktionen formulerad som ett linjärt program med både Booleska och reella begränsningar av variablerna. Detta gör att traditionella lösningsmetoder för linjära program inte är användningsbara för att finna den optimala lösningen, varför vidareutveckling av tradtionella metoder tillsammans med mer avancerade metoder använts. Modellen utvärderades baserat på ett stort antal simuleringar som jämförde dess prestanda med det regelbaserade systemet. Den utvecklade modellen presterar en signfikant kostnadsreduktion i jämförelse med det regelbaserade systemet och överträffar därigenom det traditionellt använda systemet. Framtida arbete bör fokusera på att expandera modellen genom att utöka de potentiella överföringsmöjligheterna, att ta ökad hänsyn till osäkerhet genom en bayesiansk hantering, samt slutligen att integrera samtliga kostnadsaspekter i nätverket.

The aim for this essay is, along with the four included case studies, is to examine the social media platform, Instagram's strict guidelines when it comes to showing nudity.  On the platform there is a certain double standard, artists as well as art institutions are censored, that is, they get pictures removed or their accounts blocked when they try to show works that have nudity depicted, but at the same time nudity exists on the platform, this essay wants to highlight the double standard by setting the example that images from accounts of celebrities, which show as much nudity as a work of art, if not more, are allowed to be available on the social platform. This essay then also wants to emphasize that why it is this way is because fundamentally it is a social problem, it is the structures and norms that exist around us that are the contributing factors. How we see the ideal body and beauty and how the male gaze is the gaze that is precisely the dominant gaze. Another factor that this essay will analyse is the difference between art and pornography, and how it affects censorship among a number of artists. With the support of interviews and the theoretical frameworks, this essay will examine Instagram as a modern place to display art, while the platform is mostly double standards and bias. In addition, this essay will highlight that in the game of nudity celebrities have different and easier rules of the game, compared to artists, they are instead dealt with the strict rules of the game. / Målet med denna uppsats är tillsammans med de fyra inkluderade fall studierna, undersöka den sociala media plattformen, Instagrams strikta riktlinjer när det kommer till att visa nakenhet. På plattformen förekommer det en viss dubbelmoral, konstnärer samt konstinstitutioner blir censurerade, det vill säga, de får bilder borttagna eller deras konton blockerade när de försöker visa verk som har nakenhet avbildat, men samtidigt existerar det nakenhet på plattformen, denna uppsats vill framhäva den dubbelmoral genom att ge exempel på att bilder från kända personers konton, som visar lika mycket nakenhet som ett konstverk, om inte mer, får vara tillgängligt på den sociala plattformen. Denna uppsats vill då även framhäva att varför det är på detta sätt är för i grunden är det ett samhällsproblem, det är strukturer och normer som existerar runt omkring oss som är de bidragande faktorerna. Hur vi ser den ideala kroppen samt skönhet och hur den manliga blicken är den blicken som är just den dominanta blicken. En annan faktor som denna uppsats kommer analysera är skillnaden på konst och pornografi, och hur det påverkar censuren bland ett antal konstnärer.  Med stöd av intervjuer och de teoretiska ramverken kommer denna uppsats undersöka Instagram som en modern plats för att visa konst, samtidigt som plattformen är till mesta del dubbelmoralisk och bias. Dessutom kommer denna uppsats att framhäva att i spelet om nakenhet har kända personer andra och enklare spelregler, jämfört med konstnärer, de blir i stället utdelade de stränga spelreglerna.

Denna studies syfte är att belysa hur schemat utformas för att tillgängliggöra utbildning och undervisning för elever inom anpassad grundskola och i elever i grundskolan i behov av särskilt stöd. Detta görs genom att undersöka vilka avvägningar, prioriteringar och hinder som uppstår i schemaläggningsprocessen. Tidigare forskning som presenteras i studien utgörs av faktorer som direkt eller indirekt kan ha betydelse i schemautformningen såsom dygnsrytm, tidspreferenser för lärande, undervisningstidens utformning, elevers behov, exkluderingsfaktorer och elevdelaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem rektorer och en biträdande rektor intervjuats. För studien har verksamhetsteorin använts vid utformandet av intervjuguide, i bearbetning av transkribering samt i resultatgenomgången. Därtill har aktör-nätverksteorin kopplats in i resultatets avslutande del. Resultatet påvisar att schemat tillgängliggör utbildning och undervisning genom att vara ett verktyg som garanterar undervisningstiden formellt, men som utformas utifrån skolans kontext. Där utgör främst lokaler, personal, ekonomi och skolskjutsar aktörer som både möjliggör utbildning och undervisning, men även exkluderar elever i behov av särskilt stöd eller inom anpassad grundskola schemamässigt. Studien slutsats är att det finns potential i schemat som aktör och verktyg. Avsaknaden av lärarnas och elevernas röst likväl som specialpedagogiken i schemaläggningsprocessen utgör grund för förslag till ytterligare studier. Detta då de behöver beaktas och utforskas vidare i relation till schemats potential specialpedagogiskt och skolutvecklingsmässigt för tillgängliggörandet av utbildning och undervisning. / The purpose of this study is to highlight how the schedule is designed to make education and teaching accessible for students in adapted elementary schools and for students in need of special support in regular schools. This is achieved by examining the trade-offs, priorities, and obstacles that arise in the scheduling process. The previous research presented in the study consist of factors that can directly or indirectly influence schedule design, such as circadian rhythms, time preferences for learning, the structure of instructional time, students’ needs, exclusion factors, and student participation. The study is a qualitative interview study in which five principals and one assistant principal were interviewed. For the study, activity theory has been used in the design of the interview guide, in the processing of transcription, and in the review of results. In addition, actor-network theory has been linked to the concluding part of the results. The results show that the schedule makes education and teaching available by being a tool that formally guarantees teaching time, but which is designed based on the school’s context. Here, primarily facilities, staff, finances, and school transport are actors that both enable education and teaching, but also exclude students in need of special support or within adapted primary education in terms of scheduling. The study concludes that there is potential in the schedule as an actor and tool. The absence of teachers and students’ voices as well as special education in the scheduling process forms the basis for suggestions for further studies, as they need to be considered and further explored in relation to the schedule’s potential in special education and school development for making education and teaching accessible.

The aim of this thesis is to visualize and explain how people’s economic and social relations were connected in the parish of Sundborn, in the south east of Dalarna, in the period 1820-1849. The study is based on records of claims and debts in inventories and parish registers, which enable reconstruction of the private local credit market. The study shows that the majority in the economic network lived in Sundborn, and that while few people had formal loans at the institutional credit market, many had loans by trust at the private local credit market. Also, while few people were lenders, almost everyone was a borrower. The most common credit relationship was between people who lived near one another, and people who lived near one another or were related received a higher average credit. The private local credit market consisted primarily of men. These results have been interpreted with the use of social network theory, it being shown that people depended on their social network to obtain the necessary credit. In creating an economic network graph, I show that households in the parish of Sundborn were interconnected by debt relations. By using this method, it is possible to identify significant persons and potential parish bankers. Through combining the network graph with a landscape map, I show connections between the settlement, the assets, economic relations, centrality and the long valley of Sundborn river. The study opens up possibilities for further development of the same method to visualize historic data and relate it to the landscape, with a view to generating new related questions and spatial analyses.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.