Syfte och frågeställningar Syftet har varit är att öka kunskapen om lärares bedömning av elevers praktiska färdighet i innebandy på den nationella idrottsutbildningen (NIU). Vidare syftar studien till att jämföra lärarnas bedömning med kursplanens kunskapskrav. Vilka färdigheter är det som de intervjuade lärarna bedömer hos eleverna? Hur bedömer de intervjuade lärarna elevernas färdigheter? Hur erfar de intervjuade lärarna arbetet med bedömning och betygsättning? Metod Med hänsyn till studiens kvalitativa ansats valdes intervju som metod. Studien avgränsar sig till de lärare som undervisar innebandy som specialidrott. Urvalet gjordes med hänsyn till geografisk spridning. I studien deltog sex lärare från sex olika skolor i landet.Som teoretisk ansats användes en mätteori där verklighetsmängden, lärarnas uttryckta bedömningar, jämfördes mot symbolmängden, kursplanens uttryckta bedömningar. I analysen av lärarnas bedömning användes ”Performance analysis” som utgångspunkt. Resultat Resultatet visade att lärarna bedömde eleverna i teknik, tekniskt användande, taktik, rörelse, och beteende utifrån modellen ”Performance Analysis” samt fysisk förmåga och elevernas utveckling över tid. Bedömningarna skedde på olika sätt, men med en tyngdpunkt på den subjektiva bedömningen. Lärarna erfar betygsprocessen som utmanande och att riktlinjerna för bedömning är otydliga i styrdokumenten. Slutsats Lärarna är väl lämpade för att genomföra bedömningar på goda grunder utifrån forskning om idrottsliga prestationer. Deras erfarenhet tillsammans med de bedömningar de som de gör, ger en god grund för en prestationsbedömning. Det saknas dock tydliga riktlinjer från Skolverket och Svenska Innebandyförbundet om vilka färdigheter som ska bedömas och hur bedömningarna ska ligga till grund för betygsättningen. Detta innebär att bedömningen ser annorlunda ut från skola till skola och på det följer en betygssättning som riskerar att inte vara likvärdig. / Aim The aim of this study has been to investigate how teachers assess students practical skills in floorball at the Elite Sports Programs in the Swedish Upper Secondary School. Furthermore, the study aims to compare teachers assessment with the standards of attainment formulated by The Swedish National Agency for Education (SNAE) What skills do the interviewed teachers assess? How do the interviewed teachers assess the student’s skills? How do the interviewed teacher experience the work with assessment? Method With regards to the study's qualitative approach interview was chosen as method. The study delimits itself to the teachers who teach floorball as special sports. The selection was made taking into account the geographical spread and six teachers from six different schools participated in the study. As a theoretical approach, a measure theory were used where true amount, the teachers expressed assessments, compared to the symbol rate, the curriculum expressed judgments. The analysis of teachers' assessment used the model of "Performance analysis" as departure point. Results The results show that teachers assessed students in technique, technical use, tactics, movement and behavior based on the model, "Performance Analysis", as well as physical ability and pupils development over time. The assessment differed and there was an emphasis on a subjective assessment. Teachers experienced the grading process as challenging and fuzzy regarding the guidelines from the SNAE. Conclusion Teachers are well capable of assessing. Their basis for assessment is in accordance with research of athletic performance. There are no clear guidelines from SNAE or the Swedish Floorball Federation regarding the skills that should be assessed and furthermore how the assessment should form the basis for grading. This means that the assessment differs from school to school, with the risk that the grading is based on different grounds.

De flesta elitidrottskarriärer har sin startgrop i föreningsidrotten och närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit medlemmar i en idrottsförening. För de flesta barn innebär föreningsidrotten en positiv miljö där alla barn och ungdomar ska få möjlighet att vara med och delta på lika villkor – tills de plötsligt inte får det längre. Leken förvandlas till allvar och idrotten handlar nu i allt större omfattning om selektion, talangidentifikation och uttagningar. Genom att bli antagen till ett idrottsgymnasium har man goda möjligheter att kombinera sina studier med idrotten, vilket är en viktig grund i den svenska idrottsmodellen. Idrottsutbildningen har aldrig varit så varierad som idag, och det är vanligt att tänka att de idrottare som blivit antagna till idrottsgymnasium automatiskt kommer gå hela vägen. Trots det finns det idrottande ungdomar som väljer att avsluta sina karriärer efter tre år på ett idrottsgymnasium. Syftet med studien var att skapa en större förståelse kring avhopp bland unga talanger inom svensk handboll, som under tre års tid gått på ett handbollsgymnasium. Vidare undersöktes hur spelarna upplevde både tiden på handbollsgymnasiet och den egna avslutsprocessen, och vad handbollsföreningar och handbollsgymnasier kan jobba med för att få fler handbollsspelare att stanna kvar inom idrotten. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta stycken före detta handbollsspelare i åldrarna 18-23. En semistrukturerad intervjuguide konstruerades och samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Huvudresultaten i studien visar att avhopp sällan beror på endast en orsak, och att största delen av avhoppen berodde på avsaknaden av ett socialt stöd, brist på motivation, tränarna, prestationsångest eller en kombination av flera faktorer. Spelarnas avslutsprocesser analyserades med hjälp av Ebaughs teori om avslut. Vidare diskuterades idrottsmiljöns betydelse för unga handbollsspelare och att ett socialt stöd bör finnas till hands för spelarna på handbollsgymnasierna i en större omfattning. Även en god kommunikation mellan handbollsgymnasiet och klubblaget ansågs vara av stor betydelse för spelarna. / Most elite sports careers have their start in sport clubs, and approximately 90 percent of all kids and adolescences in Sweden have, during their childhood, been members in a sport club. For most kids, the sport clubs imply a positive environment where all children should have an opportunity to participate on equal terms – until they suddenly don’t anymore. The play turns to seriousness and is now more and more becoming a matter of selection and talent identification. By being selected to a sport school the athletes have a good chance of combining the studies with their sports, which is an important motive in the Swedish sports model. The sports education has never been as varied as it is today, and it’s common to think that the athletes who have been selected to a sport school automatically will reach the top. Despite this, there are athletic adolescences who choose to quit their career after three years in a sport school. The purpose of this study was to investigate why young, talented handball players quit their career after three years in a sport school. Furthermore, it is investigated how the players experienced both their time at the sport school and their own disengagement process, and what handball associations should work with in order to get more young, talented handball players to stay in the sports. Qualitative interviews were conducted with eight former talented handball players in the ages 18-22, all of whom went to a sport school for three years. A semi-structured interview guide was constructed and all of the interviews were recorded, transcribed and analyzed. The main findings of the study show that drop-outs rarely depends on one single factor, and that most of the drop-outs for the adolescences’ in this study happened due to lack of social support, amotivation, the coaches, performance anxiety or a mix of multiple factors. The players drop-out process was analyzed with Ebaughs’ disengagement process. Furthermore, the impact of the sports environment for young, talented handball players and the importance of a social support for them is discussed and shows that these factors should be available for the players in sport schools to a greater extent. A good communication between the sport school and the players clubs was also considered important according to the former players.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter kring stress på nationella idrottsgymnasium (NIU). Följande frågeställningar är till grund för undersökningen: (1) Hur upplever elever på idrottsgymnasium stress? (2) Vilken typ av stress upplever elever på idrottsgymnasium? (3) Hur påverkas elever på idrottsgymnasium av stress? (4) Vilka strategier använder elever på idrottsgymnasium för att hantera sin stress? Studien använder sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, och analysen genomfördes med hjälp av Arnold och Fletchers klassificeringar av organisatoriska stressorer för sportutövare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nuvarande och nyligen examinerade gymnasieelever på nationella idrottsgymnasium. Resultatet visade på att en positiv tränar-spelar-relation är avgörande för att minska stressen hos elever på idrottsgymnasium. Elever som har en bra relation med sin NIU-tränare upplever lägrestressnivåer. Stress relaterad till prestation både i skolan och inom idrotten är vanligt förekommande. Dessutom upplever elever stress på grund av suboptimala scheman och logistik på skolan, med brist på tid mellan NIU-lektioner och övriga ämnen. Sammanfattningsvis visar studien att vissa elever på idrottsgymnasium upplever stress i form av psykisk ohälsa, somatisk stress och kognitiv stress. En låg tillit till tränare och skolpersonal för att prata om stressrelaterade ämnen kan leda till stress och stigma bland eleverna. Brist påtid för skolarbeten och övergångar mellan lektioner förstärker stressen. Stressen kan också påverka eleverna genom att utmana deras resurser och påverka kroppen utan fysiologiska orsaker. Vissa elever använder planering som en stresshanteringsstrategi, medan andra önskar att skolan inkluderar stresshantering och planering i utbildningen. / The purpose of the study is to examine students' experiences and perceptions of stress atnational sports high schools. The following research questions form the basis of the investigation: (1) How do students at sports high schools experience stress? (2) What type of stress do students at sports high schools experience? (3) How are students at sports high schools affected by stress? (4) What strategies do students at sports high schools use to manage their stress? The study employs a qualitative approach with a deductive perspective, and the analysis was conducted using Arnold and Fletchers classification of organizational stressors for athletes. Semi-structured interviews were conducted with current and recently graduated high school students at national sports high schools. Results indicate that a positive coach-player relationship is crucial for reducing stress among students at sportshigh schools. Students who have a good relationship with their NIU coach experience lower stress levels. Stress related to performance both in school and in sports is common. Additionally, students experience stress due to suboptimal schedules and logistics at school, with a lack of time between NIU classes and other subjects. In summary, the study reveals that some students at sports high schools experience stress in the form of mental health issues, somatic stress, and cognitive stress. Low trust in coaches and school staff to discuss stress-related topics can lead to stigma and increased stress amongstudents. Time constraints for schoolwork and transitions between lessons exacerbate stress. Stress can also affect students by challenging their resources and impacting the body without physiological causes. Some students use planning as a stress management strategy, while others wish for the school to incorporate stress management and planning into the curriculum. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.

Bakgrund: De Nationella idrottsutbildningarna [NIU] utformades för att göra specialidrotten på gymnasiet mer elitfokuserad. Inom både utbildningssystemet och idrottsvärlden finns en social snedrekrytering som innebär att individer med den högsta sociala positionen gynnas mest. Något som dessutom blir tydligare om det finns en hög selektering vilket kan innebära en risk för ojämlikhet och minskad fysisk aktivitet hos ungdomar. Syfte: Syfte med studien var att redogöra för den sociala bakgrunden hos NIU- fotbollselever samt att identifiera hur representativ utbildningen är jämfört med Sveriges totala sociala bakgrundsindelning.   Metod: Kvantitativ metod, tvärsnittsdesign, valdes för att genomföra den aktuella studien. Datainsamlingen planerades att genomföras med enkäter samt inhämtande av jämförelsematerial från Statistiska centralbyrån (SCB).  Resultat: I och med samhällssituation våren 2020 på grund av Covid-19 kunde ingen data insamlas.   Diskussion: En genomgång av tidigare studier inom aktuellt område gav en i det närmaste samstämmig bild av social snedrekrytering till elitidrott. Med utgångspunkt i dessa studier diskuteras möjliga orsaker till denna snedrekrytering.  Slutsatser: Baserat på tidigare studier finns det sannolikt ett samband mellan social bakgrund och att tillhöra NIU-fotboll, där NIU-elever antas inneha mer gynnsamma sociala bakgrundsfaktorer jämfört med Sverige överlag.

Sports combined with school have become a part of Swedish society. National Sport Education gives students at secondary school an opportunity to combine school and sports to prepare for both a post-athlete career and current elite sport career. The purpose of this study is to increase knowledge about the sports background of the girls and their motive to study National sport Education. At what extent do the girls feel they had the opportunity to combine sport and education but also how does the girls see their future in sports and if their perception of a sports career has changed during their education.All the data have been collected by a quantitative survey that we sent out to all 301 girls who are final year students at National Sport Education specialized in football in Sweden. 51 girls answered the survey. The results show that the girls overall are satisfied with their education at National Sports Education and thinks the arrangements are good. According to the girls’ thoughts, the goals and expectations of the Swedish Football Association are considered a few of them are achieved. What can be understood after this survey is that girls have great ambitions overall and want to invest more in their football career. Most girls want to continue playing football in some way after high school, with a combination of jobs or studies to have something to fall back on after completing their sports career.