<p>I dagsläget ligger oftast fokus för datasäkerhet hos de flesta företag och organisationer på att skydda gränsen mellan det egna interna datanätverket och det yttre publika. Detta kan leda till att skyddet på insidan försummas och öppna upp möjligheter för olika typer av obehörig användning.</p><p>Företag X har ett stort datanätverk med behov av skydd på insidan. Detta beror på att fysisk tillgång till nätverket är svår att begränsa på grund av att det till största del är placerat i öppna miljöer. Detta examensarbete behandlar en implementation av standarden 802.1x hos detta företag. 802.1x gör det möjligt att begränsa användandet av datanätverket baserat på vilka premisser ändutrustningen verifierar sig med. Åtkomst till nätverket sätts redan på den fysiska porten i nätverket där utrustningen kopplas in.</p><p>Kraven och önskemålen från företaget har varit att ta fram och genomföra test av en lösning som innehåller verifieringsmetoder för olika typer av ändutrustning. Kraven har inkluderat metoder för att verifiera ordinarie användare, besökare och övrig utrustning. Dessutom fanns krav på att lösningen inte skulle påverka nuvarande produktionssystem nämnvärt samt vara redundant för att garantera kontinuerlig tillgänglighet.</p><p>För att ta fram denna lösning utfördes laborationer i en miljö som motsvarar företagets produktionsmiljö. Lösningen som togs fram bygger i månt och mycket på befintliga komponenter i företagets datasystem. En radiusserver tar emot inloggningsförfrågningar från ändutrustning och verifierar mot katalogtjänsten. För att passa in i nuvarande system har FreeRADIUS använts för detta ändamål då funktionalitet finns för samarbete gentemot företagets befintliga katalogtjänst som är Novell eDirectory. Olika sorters användare och ändutrustning får sedan tillgång till rätt resurser dynamiskt beroende på deras förutbestämda rättigheter.</p> / <p>In today’s computer networks, the companies and organisations concerns of security mostly are about protecting the border between the internal and external networks. This can lead to neglecting the inside protection which creates opportunities for unauthorized usage of the companies resources.</p><p>The company that this thesis discusses have a large computer network with protection needed on the inside as physical access to the network is hard to limit due to open environments. This thesis focuses on an implementation of the 802.1x standard at the above mentioned company. 802.1x make it possible to limit usage of the computer network based on the credentials delivered from the connected devices. The devices get validated on the physical port that they connect to the network through.</p><p>The company requested a solution which included methods for authentication of different kinds of users and equipment. This could be regular users, visitors and other devices. Part from that there were demands of a minimal influence on the existing environment and redundancy to guarantee highest possible availability.</p><p>To reach the solution, a test setup was implemented in an environment corresponding to the company’s production system. The final solution was mainly built on components already existing at company’s site. Authentication requests made by users or devices are passed to a radius server which in turn asks the directory service for authentication validation. FreeRADIUS have been the solution of choice for this as it fits the requirements to cooperate with the company’s already existing Novell eDirectory. The end users and devices then dynamically get access to appropriate resources based on their assigned rights.</p>

<p>Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.</p>

Desde el curso 1959 hasta 1978 estuve impartiendo clases en la escuela primaria, y a partir de año 1978 hasta el momento actual trabajo en la Escuela de Formación del Profesorado de la Universidad de Barcelona impartiendo la disciplina "Investigación Educativa" y participando en la organización y gestión del Practicum; estos factores, junto con las nuevas tendencias de formación y el concepto de maestro actual, que se intenta poner en vigencia desde las distintas disciplinas, que configuran su curriculum, y desde la perspectiva de la práctica docente y de la formación del profesorado, han despertado en mí una preocupación hacia esta temática. Además, parece ser que existe un corte entre el mundo de la práctica docente del maestro en ejercicio y la formación inicial que éste ha recibido durante su diplomatura, por mucho que se intente poner remedio, y cada vez son más las estrategias que se buscan intentando que la teoría no esté tan disociada de la práctica, sobre todo, cuando se forma a los futuros maestros. Pero es difícil encontrar soluciones para unificar teoría y práctica. Todo parece indicar que es insuficiente la primera vía establecida en la formación inicial y que existe una necesidad de conocer qué es lo que ocurre con el maestro cuando se introduce en la profesión, como evoluciona al adquirir la práctica docente. El estudio que presentamos tiene como objetivo primordial conocer, desde la percepción del propio maestro, cuál es su evolución cuando se introduce en la práctica docente.Esta tesis está organizada en ocho capítulos, ordenados en dos partes, formando una línea de investigación coherente y progresiva. La primera parte consta de dos capítulos y su finalidad es la de realizar una fundamentación teórica. Los seis capítulos restantes configuran la segunda parte, y constituyen el desarrollo de la investigación.

RÖDLUVAN OCH VARGEN en novell och artistbook. Jag bifogar manuskriptet men även dokumentation. Boken är handbunden. Om- slaget består utav min akvarellmålning, pressad på läder. Boken är varvad med fotografier och illustrationer, tryckt på semitransperant papper. Texten är tryckt på indiskt, handpressat akvarellpapper och jag har även valt att måla direkt i boken på vissa ställen där det föll mig in...  Likt ett drömtillstånd speglar de olika arketyperna i berättelsen varandra. Rödluvan, Mormor, Vargen, Jägaren och den frånvarande modern är olika aspekter inom ett och samma själv. Rollerna är sammanblandade och flytande. Vem är offer? Vem är förövare? Jag har skrivit berättelsen med den intentionen och arbetat fram en bok på samma sätt som jag skulpterar eller komponerar musik på. Berättelsen är inte linjär utan mångdimensionell, likt en skulptur. Jag kan vända och vrida på den och få syn på olika betydelser, for- mer eller formuleringar. Jag använde skrivandet som en metod att tömma ut mig på, tömma ut allt mörkt och förbjudet som lurar i skuggorna av mitt jag. Allt sådant jag vill glömma, gömma, tränga bort eller skäms för. Berättelsen om Rödluvan och Vargen är ock- så ett försök till att tänja på gränserna för hur en bok bör vara strukturerad, och röra mig någonstans bortom olika uppdelningar vi människor annars gärna gör naturligt. Rödluvans verklighet påminner mer om en psykos, eller ett drömtillstånd. Jägaren får repre- sentera det jordade, det som ligger nära något som kanske är läsarens verklighet, ett slags nu. Kanske är det Jägaren själv som skrivit hela berättelsen? Det finns en komplexitet och en paradox med att göra djupgående, psykologiska processer, ju närmare man kommer sanningen om sig själv, sina drifter, sin önskan, sin vilja, sina dolda agendor och känslor, desto svårare blir det att urskilja - död från liv, sant från falskt, rätt från fel, förövare från offer, äckligt från vackert, känsla från tanke, den egna kroppen från omgivningen, jaget från jaget osv osv. Jag ville illustrera detta på många vis kaotiska tillstånd och varande. En grumlig mellanvärld, där jaget smälter samman med sin omgivning, med sina fantasier, med då-tid och en oro inför framtiden. Jag ville porträttera något kladdigt mellan människor, något gränslöst och hur det känns att leva i detta tillstånd. Jag har lärt mig att jag bär på känslor och metoder att hantera dessa på som på många vis gör mig sjuk. Vi ser överenskommelser, myter, normer och språk men är dessa snarare murar, eller barri- ärer mellan vad som sägs och vad som verkligen pågår? Där något kärlekslöst och giftigt kan glida in, under en mantel av godhet och medkänsla, ett självebdrägeri där jag i grunden är min största fiende. På vilket annat mer verklighetstroget vis kunde jag illustrera detta skrämmande fenomen på om inte igenom en saga.  / Imelda

I dagsläget ligger oftast fokus för datasäkerhet hos de flesta företag och organisationer på att skydda gränsen mellan det egna interna datanätverket och det yttre publika. Detta kan leda till att skyddet på insidan försummas och öppna upp möjligheter för olika typer av obehörig användning. Företag X har ett stort datanätverk med behov av skydd på insidan. Detta beror på att fysisk tillgång till nätverket är svår att begränsa på grund av att det till största del är placerat i öppna miljöer. Detta examensarbete behandlar en implementation av standarden 802.1x hos detta företag. 802.1x gör det möjligt att begränsa användandet av datanätverket baserat på vilka premisser ändutrustningen verifierar sig med. Åtkomst till nätverket sätts redan på den fysiska porten i nätverket där utrustningen kopplas in. Kraven och önskemålen från företaget har varit att ta fram och genomföra test av en lösning som innehåller verifieringsmetoder för olika typer av ändutrustning. Kraven har inkluderat metoder för att verifiera ordinarie användare, besökare och övrig utrustning. Dessutom fanns krav på att lösningen inte skulle påverka nuvarande produktionssystem nämnvärt samt vara redundant för att garantera kontinuerlig tillgänglighet. För att ta fram denna lösning utfördes laborationer i en miljö som motsvarar företagets produktionsmiljö. Lösningen som togs fram bygger i månt och mycket på befintliga komponenter i företagets datasystem. En radiusserver tar emot inloggningsförfrågningar från ändutrustning och verifierar mot katalogtjänsten. För att passa in i nuvarande system har FreeRADIUS använts för detta ändamål då funktionalitet finns för samarbete gentemot företagets befintliga katalogtjänst som är Novell eDirectory. Olika sorters användare och ändutrustning får sedan tillgång till rätt resurser dynamiskt beroende på deras förutbestämda rättigheter. / In today’s computer networks, the companies and organisations concerns of security mostly are about protecting the border between the internal and external networks. This can lead to neglecting the inside protection which creates opportunities for unauthorized usage of the companies resources. The company that this thesis discusses have a large computer network with protection needed on the inside as physical access to the network is hard to limit due to open environments. This thesis focuses on an implementation of the 802.1x standard at the above mentioned company. 802.1x make it possible to limit usage of the computer network based on the credentials delivered from the connected devices. The devices get validated on the physical port that they connect to the network through. The company requested a solution which included methods for authentication of different kinds of users and equipment. This could be regular users, visitors and other devices. Part from that there were demands of a minimal influence on the existing environment and redundancy to guarantee highest possible availability. To reach the solution, a test setup was implemented in an environment corresponding to the company’s production system. The final solution was mainly built on components already existing at company’s site. Authentication requests made by users or devices are passed to a radius server which in turn asks the directory service for authentication validation. FreeRADIUS have been the solution of choice for this as it fits the requirements to cooperate with the company’s already existing Novell eDirectory. The end users and devices then dynamically get access to appropriate resources based on their assigned rights.

In this study, computer human interaction factors are examined as a possible source of information to aid in the operation and management of local area computer networks. Users' perceptions of computer performance and response time are evaluated in relation to specific modifications in the information organization of a file server in a local area network configuration running in Novell 3.11.

Before the publication of the short story collection Skolbagateller medan jag försökte skriva till min överordnade in 1972, Torgny Lindgren's authorship was characterized mainly by political criticism and satire. In both reception and later studies, Skolbagateller has also been seen mainly as a political and satirical work, depicting the bureaucracy and loneliness in the Swedish school system of the 1970s, while Lindgren's later works tend to discuss existentialistic and theological questions. While reading the earlier published theses about Lindgren's works, especially Ingela Pehrson's Livsmodet i skrönans värld from 1993, I realized how big of an influence Kierkegaard had been to the author. With this in mind, it seemed as if Skolbagateller depicts existential questions that go deeper than the political satire. The main issue of this essay is the lack of interpersonal contact that Skolbagateller depicts, and why this seems to be so closely connected to the school system. The short story collection is studied from an existential point of view, based on Kierkegaard's concept of anxiety. The concept of sin is examined by a comparison between the secular system on which Lindgren's school is based, and the Christian system in which Kierkegaard founded his existentialism. The prose of the short stories is examined with the help of literary theory, such as James Joyce's concept of epiphany, and Roman Jakobson's view on the metonymically constructed language of the realistic prose, and the metaphorically structured language of lyrical works. The analysis shows that the school in Skolbagateller is metonymically connected to the secular society, and by extension to the mere concept of society. The secular ideas the school teaches prohibit the individual and spiritual development of the persons that are part of the school system and the socially evaluated concept of sin causes anxiety. The secular ideals of stability and uniformity leads to a worldview where humans are seen as mere physical and rational beings, leading to a socially constructed determinism where change is impossible. The theme is depicted by metonymically written repetitions and "reader epiphanies", that are accomplished by allegorical stories. In these, the characters are confronted with a problem that makes them doubt the school system, but in the end, they still choose to accept the rules without further reflection.

Studien undersöker användningen av Goyas etsning När förnuftet sover kommer monstren och Fuselis oljemålning Nattmaran som förekommer i slasherfilmen Terror på Elm Street (2010). Konstverken är placerade i en scen där konstverken bland annat får en självrefererande roll eftersom det som sker i konstverken även sker i filmen. Syftet med studien är att undersöka vad konstverken fyller för funktion i filmen och att undersöka om det finns stilistiska och tematiska likheter mellan konstverken och filmen trots att det skiljer ungefär 200 år mellan dem. De båda konstverken analyseras semiotiskt och filmen analyseras främst utifrån studiens teoretiska perspektiv: intermedialitet, transmediering och intertextualitet.   Resultatet visar att slasherfilmer och skräckfilmer är väldigt flitiga med användandet av intertextuella referenser och självrefererande uttryck men att det är svårt att veta exakt vad konstverken har för betydelse. Tidigare forskning visar att tidig skräckfilm inspirerades av gotiska romaner och romantiska konstverk vilka transmedierades till filmmediet när det var tekniskt möjligt. Mellan konstverken och filmen går det att hitta flera stilmässiga och tematiska likheter som är typiska för det som började framhävas under romantiken. Terror på Elm Street (2010) bär på flera postmoderna drag, bland annat eftersom filmen kombinerar uttryck från det förflutna och berör gränsen för vad som ses som fin- respektive populärkultur. / This study examines Goya’s etching The Sleep of Reason Produces Monsters and Fuseli’s The Nightmare and how they are used in the slasher movie A Nightmare on Elm Street (2010). The purpose of this study is to explore the artworks and their role within the movie and examine if it is possible to distinguish stylistic and thematic similarities between the works despite being separated by approximately 200 years. The artworks are analyzed according to a semiotic method, while the movie is analyzed mainly using the study’s theoretical aspects: intermediality, transmediality and intertextuality. The result shows that intertextual references and self-referential expressions are frequently used in slasher movies. However, the specific role which these artworks play in the movie is often hard to decipher. There are several similarities between the artworks and the movie and previous studies shows that early horror movies were influenced by gothic novels and romantic paintings which were transmediated to fit the film medium. The art works used in A Nightmare on Elm Street (2010) have the same motifs as part of the film’s story and are also part of a postmodern trend of mixing between so called high culture and popular culture.

L’objectiu principal d’aquesta recerca és avaluar l’eficàcia d’un programa dissenyat per pal•liar el xoc de realitat i fomentar la reflexió sobre la pràctica al llarg del procés d’inducció professional del professorat novell d’Educació Secundària i Cicles Formatius en el seu context, tot afavorint-ne, així, la construcció de coneixement professional. Aquesta avaluació pren forma en l’anàlisi de diverses dimensions. La primera consisteix a estudiar l’impacte del programa en els problemes dels novells per constatar si es redueixen, així com copsar els problemes dels tutors per poder promoure (en futures recerques) ajudes en aquesta direcció. La segona dimensió se centra a identificar les ajudes que faciliten la construcció del coneixement professional, sobretot les que s’articulen directament a través del tutor i, especialment, l’efecte del feedback envers el professor novell. La tercera dimensió analitza la interacció entre iguals en una comunitat d’aprenentatge per veure si es produeix un canvi en les creences dels participants i, sobretot, si la reflexió sobre la pròpia acció i la dels altres promou la construcció del coneixement professional. I la quarta dimensió vol evidenciar quins elements del programa són considerats més satisfactoris pels participants, i també quins altres aspectes es podrien millorar a l’hora de redissenyar-lo. L’estudi s’ha dut a terme a través de la implementació d’un programa d’inducció professional durant el curs 2006-2007 i amb 5 parelles (novell-tutor). S’han analitzat cinc àrees temàtiques (concepcions sobre ensenyament i aprenentatge, motivació, classroom management, conducta i avaluació dels alumnes) mitjançant de tres accions: a) lectura especialitzada i fòrums virtuals, b) observació i feedback del tutor cap al professor novell i c) grups de reflexió sobre la pràctica docent amb anàlisi de les bones pràctiques. Les dades recollides corresponen als enregistraments del discurs en cada àrea i acció, juntament amb les dades obtingudes d'una entrevista semi-estructurada (inicial-final). Per assolir els objectius s’ha fet un estudi interpretatiu i longitudinal, de modalitat participant i basat en una metodologia de recerca-acció amb component avaluador. S’ha optat per un enfocament d’anàlisi qualitativa (amb el programa Atlas.ti), segons la Grounded Theory, mitjançant l’anàlisi del contingut i de les estratègies discursives i els patrons d’interacció seguint la proposta de Hogan, Nastasi i Pressley (2000). Els resultats mostren coincidències amb la literatura especialitzada quant als problemes dels novells, especialment els d'atenció a la diversitat, socialització, disciplina dels alumnes i falta de coneixements, que es redueixen al llarg del programa. Al seu torn, els tutors mostren alguns problemes de comunicació amb els novells que es mantenen al llarg del programa. Tot i que les ajudes proporcionades pels tutors prenen diferents formes, la transmissió de feedback després de l’observació de la pràctica del novell a l’aula és la més efectiva des de la perspectiva de tots dos. Pel que fa a la pràctica professional, els grups de reflexió mostren el següent: que els tòpics més recurrents corresponen a les àrees problemàtiques indicades pels novells; que els tutors usen estratègies metacognitives i els novells, conceptuals; i que es promou la reelaboració i enriquiment de les creences inicials en totes les àrees treballades. A més, la implementació del programa ha permès conèixer propostes de canvi i comprovar també que el format dels grups de reflexió és un model vàlid d’assessorament col•laboratiu. / El objetivo principal de esta investigación es evaluar la eficacia de un programa diseñado para paliar el choque de realidad y fomentar la reflexión sobre la práctica a lo largo del proceso de inducción profesional del profesorado novel de Educación Secundaria y Ciclos Formativos en su contexto, favoreciendo así, la construcción de conocimiento profesional. Esta evaluación se articula a través de varias dimensiones. La primera consiste en estudiar el impacto del programa en los problemas de los noveles para constatar si se reducen, así como recoger los problemas de los tutores para poder promover (en futuras investigaciones) ayudas en esta dirección. La segunda dimensión se centra en identificar las ayudas que facilitan la construcción del conocimiento profesional, sobre todo las que se articulan directamente a través del tutor y, especialmente, el efecto del feedback hacia el profesor novel. La tercera dimensión analiza la interacción entre iguales en una comunidad de aprendizaje para ver si se produce un cambio en las creencias de los participantes y, sobre todo, si la reflexión sobre la propia acción y la de los otros promueven la construcción del conocimiento profesional. Y la cuarta dimensión quiere evidenciar qué elementos del programa son considerados más satisfactorios por los participantes, y también qué otros aspectos se podrían mejorar a la hora de rediseñarlo. El estudio se ha llevado a cabo a través de la implementación de un programa de inducción profesional durante el curso 2006-2007 y con 5 parejas (novel-tutor). Se han analizado cinco áreas temáticas (concepciones sobre enseñanza y aprendizaje, motivación, classroom management, conducta y evaluación de los alumnos) a través de tres acciones: a) lectura especializada y foros virtuales, b) observación y feedback del tutor al profesor novel y c) grupos de reflexión sobre la práctica docente con el análisis de buenas prácticas. Los datos recogidos corresponden a las grabaciones del discurso en cada área y acción, junto con los datos obtenidos de una entrevista semi-estructurada (inicial-final). Para lograr los objetivos se ha llevado a cabo un estudio interpretativo y longitudinal, de modalidad participante y basado en una metodología de investigación-acción con componente evaluador, y de enfoque de análisis cualitativo (con el programa Atlas.ti), según la Grounded Theory (analizando el contenido y las estrategias discursivas y los patrones de interacción, Hogan, Nastasi y Pressley (2000). Los resultados muestran coincidencias con la literatura especializada en cuanto a los problemas de los noveles, especialmente los de atención a la diversidad, socialización, disciplina de los alumnos y falta de conocimientos, que se reducen a lo largo del programa. A su vez, los tutores muestran algunos problemas de comunicación con los noveles que se mantienen a lo largo del programa. Aun cuando las ayudas proporcionadas por los tutores presentan diferentes formas, la transmisión de feedback tras la observación de la práctica del novel en el aula es la más efectiva desde la perspectiva de los dos. Con respecto a la práctica profesional, los grupos de reflexión muestran lo siguiente: que los tópicos más recurrentes corresponden a las áreas problemáticas indicadas por los noveles; que los tutores utilizan estrategias metacognitivas y los noveles, conceptuales; y que se promueve la reelaboración y el enriquecimiento de las creencias iniciales en todas las áreas trabajadas. Además, la implementación del programa ha permitido conocer propuestas de cambio y comprobar también que el formato de los grupos de reflexión es un modelo válido de asesoramiento colaborativo. / The main goal of this research is to assess the effectiveness of a program designed to reduce the reality shock and to promote reflection on practice teaching during the beginning secondary school teacher’s induction phase, thus promoting the construction of professional knowledge. This assessment covers a number of dimensions. The first involves studying the program's impact on the problems of the beginning teachers to see if they have been reduced and also recording the problems of mentors so as to find solutions (in future research). The second dimension focuses on identifying elements that promote the construction of professional knowledge, especially those that are directly related to the effect of feedback to the beginning teacher. The third dimension examines the interaction between peers in a learning community to see if there is a change in the beliefs of participants and, especially, in the construction of professional knowledge. And the fourth dimension is related to showing what elements of the program are considered most successful by participants, and also what else could be improved at the time of redesign. The study was conducted during the implementation of a professional induction program involving five beginning teacher-mentor pairs during the 2006-2007 school year. We worked five areas (teaching and learning conceptions, motivation, classroom management, behavior and students assessment) through three activities: a) participation in a forum on-line, b) observation and feedback to the beginning teacher from the mentor and c) focus groups about teaching practices. The data collected comes from the recordings of the speech in each area and action and also, from a semi-structured interview (beginning-end). To achieve the goals we have conducted a longitudinal, participant and interpreting study based on a research-action methodology with an assessment component. We took a qualitative analysis approach (using the Atlas.ti program), in accordance with the Grounded Theory, analyzing the content and the discourse strategies and interaction patterns following the model proposed by Hogan, Nastasi & Pressley (2000). The results show similarities with the literature regarding beginning teachers’ problems, especially those regarding individual differences, socialization, disciplining of students and lack of knowledge, which decrease over the course of the program. In turn, mentors showed some communication problems with the beginning teachers that continued throughout the program. Nevertheless, feedback after watching the beginning teachers’ practice sessions in the classroom was considered the most effective activity by both beginning teachers and mentors. Regarding professional practice, focus groups showed the following: the most frequently raised issues were related to the problem areas identified by the beginning teachers; mentors used metacognitive strategies whereas beginning teachers used conceptual strategies; and all activities promote the reformulation and enrichment of the initial beliefs in all areas worked. Furthermore, the implementation of the program has allowed us to exchange proposals and also verify that the structure of focus groups is a valid model for collaborative coaching.

This work concerns the book "Litauiska noveller" [Lithuanian Short Stories],  a collection of nine Lithuanian short stories translated into Swedish by noted Finnish diplomat Ragnar Öller (1893-1960) and tutor and  journalist Nils Bohman (1902-1943).   The authors of the nine short stories are Jonas Biliūnas, Vincas Krėvė-Mickevičius, Antanas Žukauskas-Vienuolis, Ignas Jurkunas-Scheynius, Jurgis Savickis, Petras Cvirka, and Petronėlė Orintaitė. The 242-page book published 1940 in Stockholm, was the first translation of literary texts from the Lithuanian appearing in the Swedish language. In spite of a professionally carried out translation, the book never gained the attention of Swedish literary circles, and has more or less been forgotten throughout the post war period and up to the present. The purpose of this paper is to investigate the history leading up to the publication of the book within the context of Swedish-Lithuanian relations, and analyse the possible reasons of why this work remained unnoticed for so many decades. Why was the book not reviewed in the Swedish daily press? Was the book ignored because of the choice of authors of the novels? Was the disregard due to the political situation? A discussion from a few selected points of view follows on some possible reasons of why the launch of "Litauiska noveller" failed in 1940. An appendix listing published works of Lithuanian authors in the Scandinavian languages (Swedish, Norwegian, Danish, and Icelandic) up to 1996 is attached.