The aim of this study was to examine preschool children’s acts of resistance. My hope was to gain understanding on how these acts of resistance can be understood from a power perspective. The study also intended to examine the possibilities for pedagogical development in the preschool such analysis could contribute to. Through observations at a preschool in Stockholm three main strategies in the children’s resistance were seen – verbal resistance, physical resistance or resistance using room and space and resistance through playfulness and humor. The study’s results showed how the children’s resistance can be understood as part of their social interaction and togetherness and also as a way for children of expressing their opinion, negotiate their terms and exerting influence. The analysis, based on Foucault theory on power, also showed hos children’s acts of resistance can be a valuable tool in making norms, expectations, power hierarchies and structures that organizes the preschool visible. This opens up for further questions about power relations in the preschool arena and children’s influence over their everyday life.

The aim of this study was to contribute with knowledge that complements research on the design and development of school libraries. This has been achieved through field studies from a sociocultural perspective using the theories of Vygotsky. Previous research shows a gap between how a school library is said to function and how it is in fact used. To investigate actual conduct the author performed observations and focus group interviews with fourth-grade students at ISGR, The International School of the Gothenburg Region. The results reveal a wide range of activities in the school library, such as information retrieval, reading, browsing for books, talking, hanging out, borrowing and returning books, receiving education and working on projects. One interesting discovery was that a visit to the school library appeared to be a collective action, and not solitary as one could suspect. Students browsed together with classmates or the librarian, read out loud toeach other and sat together reading, writing, talking and playing games. When enabled, the higher psychological processes in Vygotsky’s theory can roam free in the school library. The author concludes that it is not possible to generalise from this study, but that the value of a place where you can do all the above in a calmand stress-free environment should not be underestimated. The school library can be a place not only for silent studies, but for social exchange among carefully chosen books, furniture, technology and personnel to support all actions, including personal growth.

No description available.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är en vanlig komplikation under generell och regional anestesi. Med hypotermi menas uppmätt kärntemperatur under 36 °C. Patienter som opereras för knä- och höftplastik är en utsatt grupp. De har ofta flera riskfaktorer som ökar risken att drabbas av perioperativ hypotermi. Eventuella komplikationer kan leda till ökat lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället relaterat till längre sjukhusvistelser och sjukskrivning. Området är väl beforskat. Forskning visar att förebyggande omvårdnadsåtgärder bör göras med både passiva och aktiva metoder men trots detta kvarstår problemet. Syfte: Syftet var att observera vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga hypotermi hos patienter under knä- och höftplastiksoperationer. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design och observationer som datainsamlingsmetod. Studien analyserades deskriptivt. Resultat: Studien genomfördes vid två olika sjukhus. Totalt observerades 22 knä- och 18 höftplastiksoperationer. Resultatet visade att båda sjukhusen vidtog omvårdnadsåtgärder men på ett varierande arbetssätt. Vid alla operationer användes passiva omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Studien visar att omvårdnadsåtgärder vidtas men det finns fortfarande förbättringsområden vid båda sjukhusen. Riktlinjer och PM förekommer men författarna eftersöker nationella riktlinjer för att säkerställa att alla sjukhus arbetar utifrån samma grund för att förebygga perioperativ hypotermi.

<p>For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.</p>

<p> I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).</p><p>Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av?</p><p>Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.</p>

<p>In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.</p>

<p>Den svenska skolan går mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt ställda krav på sig att bedriva en undervisning med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Min erfarenhet är dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjälpa de svaga eleverna och har sin utgångspunkt i deras förutsättningar. Detta innebär att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det här examensarbetet är en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien är att kartlägga de högpresterande elevernas studiesituation utifrån de politiskt ställda kraven på en individanpassad skola. Studien bygger i första hand på intervjuer med elever och lärare samt observationer. Det är en allt igenom kvalitativ undersökning som eftersträvar förståelse för den rådande situationen. Mina slutsatser av studien är att de högpresterande eleverna tvingas till ett självständigt lärande där de får en tung ansvarsbörda. Bland de högpresterande eleverna råder det med all rätt ett visst missnöje med att hamna utanför skolundervisningen.</p>

I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998). Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av? Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande. Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.

Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ”levande kyrka” i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ”gatans kyrka”. Medlemmarna har olika bakgrund och beskrivs tillhöra olika kristna samfund men med samma mål: Att få så många som möjligt att möta Jesus och få frälsning. Gruppen är dock inte helt ensam med detta koncept. Pannkakskyrkan är en ungdomsorganisation som startade för några år sedan med samma längtan som Streetchurch, att få ut kyrkan på gatan. En grupp i sig har beskrivits vara viktig för individen samt ha stor betydelse för individens möjligheter att vidmakthålla den subjektiva verkligheten. Vidare att individen i ett pluralistiskt samhälle, står i bestämd relation till flera grupper. Detta inkluderar bland annat studiekamrater, idrottsorganisationer, familjen, församlingen. I den religiösa gruppen är det självklart framförallt religionen och de religiösa aktiviteterna som utgör den gemensamma erfarenheten.  Dessa tankar tas dock upp mer under teoridelen i detta arbete.