This study aims to visualize the youngest preschool children matematical learning in the free game. In my study the mathematics will be analyzed  based on the interactions children participate in, and how children experience mathematics through the lived body. I have chosen to undertake a qualitative research in form of observations. Through this research method, I would approach the child's perspective, which means that i analyze the material that the children in the observations reveals to me as a researcher. The results of the study show that children experience mathematics skills both through the lived body, as well as in interaction situations between children. The mathematics are around among us, all the time. This is very important to take into account for children's continued development of mathematical knowledge. / Denna studie syftar till att synliggöra de yngsta förskolebarnens matematiserande i den fria leken på förskolan. I min undersökning analyseras matematiken utifrån de samspelssituatiner barn deltar i, samt hur barn erfar matematik genom den levda kroppen. Jag har valt att genomföra en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Genom denna forskningsmetod vill jag närma mig barns perspektiv, vilket betyder att jag analyserar det material som barnen i observationerna synliggör för mig som forskare. Resultatet i studien visar att barn erfar matematiska kunskaper både genom den levda kroppen, samt i samspelssituationer barn emellan. Matematiken finns runt ibland oss, hela tiden. Vilket är mycket viktigt att ta i beaktande vad gäller barns fortsatta utveckling av matematiska kunskaper.

Dagens skola befinner sig i ständig förändring och ställs kontinuerligt inför nya krav. För att möta dessa utmaningar är därför skolutveckling en nödvändighet. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur arbetet med kollegiala observationer uppfattas av lärare och avser att belysa både det som uppfattas positivt och de svårigheter som finns med kollegiala observationer som en metod för att utveckla undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka faktorer påverkar enligt lärare arbetet med kollegiala observationer? Som teoretisk utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv använts. Studien är kvalitativ och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och där innehållsanalys med induktiv ansats använts som metod för analys. Empirin kategoriserades i sju teman med faktorer som enligt lärarna påverkar de kollegiala observationerna; Relation, Erfarenhet, Dokumentation, Distans, Syftet med observationen och Organisation. Resultatet visar att lärarna upplever kollegiala observationer som ett värdefullt sätt att utveckla sin undervisning men att det finns vissa faktorer som upplevs som hinder. Det uppfattas som svårt då otillräckliga relationer skapar otrygghet, erfarenhet saknas, lärarna har olika inställning till uppgiften och känslan av tidsbrist infinner sig. Framgångsfaktorer i resultatet tyder på att lärarna skapat goda relationer, erhållit erfarenhet och fått stöd i form av hjälpstrukturer som observationsprotokoll som utvecklat observationerna. / The school of today is constantly changing and is continuously being faced with new requirements. In order to meet these challenges, school development is therefore a necessity. The purpose of the study is to investigate and describe how collegial observations is perceived by teachers and intends to highlight what is perceived positively and the difficulties with collegial observations as a method for developing teaching.  The question of the study is: What factors influence the work of collegial observations according to teachers? A socio-cultural perspective has been used as a theoretical framework.  This is a qualitative study and eight semi-structured interviews are conducted and as a method of analysis a qualitative content analysis with an inductive approach was used. The empirical data was categorized into seven themes with factors that, according to the teachers, influenced collegial observations: Relationship, Experience, Documentation, Distance, Purpose of the Observation and Organization. The result indicates that the teachers experience collegial observations as a valuable way of developing their teaching, but that there are certain factors that are perceived as obstacles. These difficulties include that of insecurity caused by insufficient relationships, lack of experience, teachers having varying approaches to the task and the sense of time shortage is present. Successful factors in the outcome indicate that the teachers created new relationships, gained experience and received support in the form of auxiliary structures such as an observation protocol that developed the observations.

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av CODCr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en CODCr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. Två olika CODCr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers structure different routine situations in the preschool activities and how the preschool teachers in turn respond to children who in different ways resist these structures and situations.   The study has been conducted based on an ethnological research method. Through observations and open interview questions, preschool teachers and children have given examples of how these phenomena can be seen in daily structured pre-school activities.   The analysis, based on a relational perspective and Foucault’s theory on power, shows that preschool teachers often looks at the children's resistance as a problem and issue anchored to the child in question and not as a response to the teacher’s actions of power and other factors, which opened for further questions about children's ability to influence in preschool.

Med utgångspunkt i teorier om genus och likabehandling kan det vara viktigt att studera skillnader i hur vi bemöter varandra utifrån kön. Forskning beskriver hur bemötande utifrån kön ofta verkar i det omedvetna och att det kan skapa skilda förutsättningar för individen. Syftet med denna studie är att studera hur den statliga myndigheten Skatteverket internt bemöter kvinnor och män och om det finns omotiverade skillnader i hur individer bemöts utifrån sitt kön. För att undersöka skillnader inom gruppen kvinnor respektive män har ett intersektionellt perspektiv anlagts för att studera eventuell betydelse av utländsk bakgrund. Studiens frågeställning lyder därmed: Finns det skillnader i Skatteverkets bemötande av kvinnor och män? Skiljer sig eventuellt bemötandet åt beroende på om den som hanterar ärendet själv är en kvinna eller man? Finns det skillnader i bemötandet av kvinnor respektive män beroende på om kunden har utländskt klingande namn eller talar svenska med brytning? Tidigare undersökningar hos Skatteverket som fokuserat bemötande ur ett genusperspektiv har funnit att bemötandet i vissa aspekter varit ojämställt på ett sätt som varit till fördel för män. Även kundens utländska bakgrund har varit av betydelse. Denna studie har genomförts på Skatteverkets huvudkontor i Solna på Avdelningen för användarstöd som arbetar med att ge stöd till anställda inom myndigheten runtom i landet. Materialet har samlats in genom strukturerade observationer som metod, i form av medlyssning på samtal mellan medarbetare och kund samt granskning av skriftliga ärenden. Underlaget har bearbetats i SPSS Statistics och legat till grund för bivariata analyser och korstabeller. Resultatet av studien visar att det inte finns några skillnader i medarbetarnas bemötande av kunderna med hänsyn till kön och utländsk bakgrund. Variationer som framkom var ej statistiskt signifikanta och kan därmed inte säkerställas. Studiens resultat kan vara en effekt av myndighetens aktiva arbete för ett jämställt bemötande. Det kan också ha att göra med att medarbetarna som observerades under studien till viss del hade kännedom om studiens syfte vilket kan ha påverkat det empiriska materialet.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att främja elevers matematiska språk i undervisningen. För att undersöka hur lärare arbetar för att främja elevers matematiska språk användes metoden triangulering, i form av observation och intervju. I studien deltog fem lärare. Resultatet visar att lärare arbetar med att främja elevers matematiska språk genom elevaktiva genomgångar samt i årskurs två och tre genom pararbete. Resultatet visar även att samtliga lärare anser att det är viktigt att lärare använder ett korrekt matematiskt språk i undervisningen. De slutsatser vi har dragit utifrån studiens resultat är att arbetssätten för att främja ett matematiskt språk skiljer sig årskursvis och vidare att lärare använder det matematiska språket i varierad utsträckning i matematikundervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka fenomen som inkludering och exkludering inom lek i förskolan. Datainsamlingen skedde genom två kvalitativa metoder som bestod dels av pedagogers deltagande i intervjuer och etnografiska observationer på barn under den fria leken. Med hjälp av intervjuer undersöktes förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning om och arbete i anknytning till inkludering och exkludering. Den etnografiska ansatsen bidrog till material angående barnens samspel och förhållningsätt i relation till lek. Det insamlade materialet har analyserats och diskuterats utifrån Vygotskijs teori och Corsaros begrepp inom barndomssociologi samt tidigare forskning.   Inkludering och exkludering är ett vanligt fenomen som ofta förekommer i olika kamratkulturer. I studiens resultat blir det synligt att barnen oftast använder sig av tillträdesstrategier för att få tillträde till lek, strategier som även observerats av Corsaro. I resultatet framkommer det att barnen förhandlar om sina statuspositioner för att göra sig själva och andra medvetna om sina möjligheter i den fria leken. Att ha en hög status inom kamratkulturen innebär att barnet har makt, vilket ger möjlighet till att kunna bestämma utifrån närhetsprincipen vilka som ska bli inkluderade samt exkluderade från gemenskap. Majoriteten av pedagogerna har en uppfattning om att exkludering av barn oftast sker i form av sekundär anpassning. Det vill säga att barnen visar att institutionens regler som alla-får-vara-med upprätthålls med vissa undantag i form av villkorat deltagande då barn blir tilldelade en oönskad eller underordnad roll i leken. Resultatet visar även på att pedagogernas närvaro kan ha påverkan på barnens förhandling i leken eftersom pedagogernas auktoritet värderas högre och därmed sker exkludering i mindre grad. Resultat visar också på att pedagogerna har en uppfattning om att språket har en betydelse i barnens lek och kan vara en faktor till varför barnen blir exkluderade från gemenskapen och lekar. I syfte att motverka exkludering och stärka barnens gemenskap och språkutveckling arrangeras olika uppstyrda lekar och samarbetsövningar, men även metoder som ”bra kompis”.

Denna studie undersöker förskolans musikstunder ur ett maktperspektiv baserat på Foucaults tankar och teorier om makt. Syftet är att förstå de maktutövanden som förekommer i den sociala interaktionen som sker mellan barn och vuxna i musikstunderna. Teorin vi utgått från och använder oss av är Foucaults beskrivningar av makt utifrån ett pastoralt och disciplinärt utövande. Den metod som används för insamlingen av materialet är observationer med täta beskrivningar, samt intervjuer. Analysmetoden har grundat sig i de begrepp som valts ut från det teoretiska perspektivet, och har sedan applicerats på det insamlade materialet.I resultatet gick att utläsa att de maktutövanden som främst förekommer i förskolans musikstunder är tillrättavisanden och inkludering. Det är främst pedagoger som tillrättavisar både barn och andra pedagoger, men även barn som tillrättavisar andra barn, och tillrättavisar pedagoger i stunder av maktförskjutning. Tillrättavisanden består i vissa fall av att pedagoger använder sig av en disciplinärt övervakande kroppslig makt där de ger barn en lätt beröring för att påminna dem om att pedagogen är närvarande och ser vad barnet gör. Den inkludering som syns består av pedagoger som på olika sätt använder sig av sin underliggande makt som ledare för att alla barn ska vara med och känna sig delaktiga.

För att öka resultaten i de stora internationella undersökningarna PISA och PIRLS har staten satsat på kompetensutbildning för lärare i Sverige. Läslyftet är en av satsningarna och syftar till att öka kvaliteten i undervisningen när det gäller språk-, läs- och skrivdidaktik. En av modellerna som lärare utbildas i är samtal om text eller textsamtal. Den här studien följer åtta lärares diskussioner och erfarenheter som de delar med sig av under deltagandet i läslyftet 2016. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer då författaren till den här studien är en av deltagarna i läslyftet. I den tidigare forskningen framgår att textsamtal är gynnsamt för elevers kunskapsutveckling och att användning av metoden behöver öka i Sverige. Studien har ett sociokulturellt perspektiv eftersom teorin om att lärande sker i samband med andra är aktuell för studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka karaktären av textsamtal som undervisningsmetod i lärares kollegiala samtal. Frågeställningarna är: vilka motiv finns för lärare att använda textsamtal i undervisningen och vad pratar lärare om när de diskuterar textsamtal som undervisningsmetod? I resultatet presenteras de olika lärarnas erfarenheter och tankar kring textsamtal som undervisningsmetod. Det framgår av resultatet att lärarna har olika mycket erfarenhet av textsamtal innan de påbörjar läslyftet men att alla har en mycket positiv inställning till användandet av den. I diskussionen diskuteras hur de olika lärarna använder sig av metoden i förhållande till tidigare forskning. Det diskuteras även varför de är motiverade att använda metoden med motivet att öka kunskap i alla skolans ämnen.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares och förskoleklasslärares uppfattning om bildämnet. Studien ämnar också undersöka vad som händer i situationer där barnen skapar fritt tillsammans med andra barn respektive vad som sker under styrda bildaktiviteter. Detta undersöks genom en kvalitativ observationsstudie och intervjustudie. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes intervjuer med tre förskollärare och två förskoleklasslärare, samt genomfördes videoobservationer vid olika tillfällen under fria bildaktiviteter och lärarledda bildaktiviteter på förskolan. Genom intervjuerna gavs det svar på våra forskningsfrågor om förskollärares uppfattningar om hur de bedriver bildämnet samt vad förskollärarna vill uppnå genom bildarbetet. Genom observationerna besvarades forskningsfrågorna som handlade om hur barn och pedagoger agerar för att skapa intersubjektivitet och hur de upprätthåller den samt hur pedagoger agerar för att skapa ett lärande, men också hur barns kamratkultur kommer till uttryck under bildaktiviteterna. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det barndomssociologiska perspektivet. Resultaten visar att de fria bildaktiviteterna och de lärarledda bildaktiviteterna har båda viktiga fördelar och tycks vara lika viktiga att bedriva i förskolan och skolan. Resultatet visar vidare att bildskapandet tycks vara ett viktigt redskap som används i förskolan och skolan för att utveckla barnens kommunikativa och matematiska förmågor. Genom bildaktiviteter ges barnen möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt än enbart det verbala språket. Detta bidrar till att barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga vilket i sig leder till att barn får sina röster hörda och får inflytande över sitt eget lärande. I resultatet framkom det även om bildämnets positiva effekter på skolans andra ämnen.