For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.

In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.

Den svenska skolan går mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt ställda krav på sig att bedriva en undervisning med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Min erfarenhet är dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjälpa de svaga eleverna och har sin utgångspunkt i deras förutsättningar. Detta innebär att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det här examensarbetet är en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien är att kartlägga de högpresterande elevernas studiesituation utifrån de politiskt ställda kraven på en individanpassad skola. Studien bygger i första hand på intervjuer med elever och lärare samt observationer. Det är en allt igenom kvalitativ undersökning som eftersträvar förståelse för den rådande situationen. Mina slutsatser av studien är att de högpresterande eleverna tvingas till ett självständigt lärande där de får en tung ansvarsbörda. Bland de högpresterande eleverna råder det med all rätt ett visst missnöje med att hamna utanför skolundervisningen.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten. Tre fritidshem har deltagit och vi har valt situationer där barnen själva styrt upp rollekar. Analysen av observationerna visar att en stor påverkan av materialet och miljön finns i skapandet av rollekar. Avslutningsvis så för vi en diskussion hur dessa skillnader såg ut. Studien visade att det vi kallat för rollek även kunde förekomma i andra aktiviteter. Vi såg också att det fanns skillnader mellan hur flickor och pojkar gör för att upptäcka könsroller och skapa egna rollsituationer.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande. I resultatanalysen, som är inspirerad av ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, presenteras fyra för deltagarna betydelsegrundande kategorier; Deltagarnas egen vilja och motivation, dramapedagogens förhållningssätt, Aktiviteter/övningar och tid .  Dramakursen upplevdes som något positivt av deltagarna och deras utsagor tyder på att en viss personlig utveckling har skett. Resultatet beror till stor del på dramapedagogens förhållningssätt till deltagarna som bygger på empati och lyhördhet och ett inifrånperspektiv, där varje individ blir sedd och lyssnad till och där syfte och mål med samtal och övningar framstår som tydliga för samtliga deltagare. Att kursen upplevdes som positiv av deltagarna och att de kände sig bemötta på ett respektfullt sätt kan i sig ha betydelse när det gäller hur snabbt deltagarna når arbete eller studier.

Syftet med studien var att undersöka hur rektor, speciallärare och lärare förhåller sig till metoden ASL på tre olika skolor. Vi har använt oss av intervjuer med ljudinspelningar och observationer för att samla in data. Som teori och stöd för analysen har didaktikens fyra grundfrågor vad, hur, varför och vem använts. En av forskningsfrågorna var även att undersöka vad informanterna anser är för- och nackdelarna med metoden ASL. Flera informanter anser att en fördel med metoden är att det är lätt att individanpassa, samt att en nackdel är om tekniken inte fungerar.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning kring samlingens betydelse i förskolan, samt vilket förhållningssätts som används till barnens delaktighet och inflytande. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilken uppfattning har förskollärare om samling? Vilken uppfattning har förskollärare om barnens delaktighet och inflytande i samlingen? Vilket förhållningssätt har förskollärarna för att alla barn ska känna sig delaktiga och inkluderade?   Studien baseras på en kvalitativ metod i form av strukturerade observationer samt semi-strukturerade intervjuer. De centrala begreppen i denna studie baseras på sociokulturell teori. Resultatet visar att förskollärarens förhållningssätt till samlingen är avgörande för barnens utveckling. Under studien visar det sig att förskolläraren ser samlingen som en möjlighet att ge barnen chansen att vara delaktiga i sitt lärande samt ha inflytande över innehållet. Samlingen planeras och genomförs med fokus i att öka barnens delaktighet och inflytande samt att inkludera alla barn att delta genom att planera innehållet enligt barnens intressen. Språket som används under samlingen är anpassat till barnens kunskaper för att väcka intresse nyfikenhet.

I detta arbete undersöker jag vilka religiösa symboler som har betydelse för befolkningen i Velakapuram, en liten by i södra Indien och hur dessa framställs i svenska läromedel. Vidare undersöks vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv. För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt baserat på fältstudier i Indien kompletterat med litteraturstudier hemma. Litteraturstudien har gjorts med hjälp av en systematiserande textanalys, där jag har fokuserat på tre dimensioner, kultur, tro och genus.Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening. De religiösa symbolerna hjälper Indierna och framförallt byborna i Velakapuram att förstå sin tro på ett djupare sätt. De svenska läromedel jag har studerat som handlar om Indien tar upp det viktigaste inom hinduismen. I de läromedel som jag granskat saknar jag dock information om hur det indiska samhället fungerar och om de religiösa symbolerna syns inte mycket.

Inclusion as a phenomenon and its significance has long been discussed in contexts concerning the school system. To this day there is no mentioning of the word inclusion in the Swedish school governing documents despite the ambition of inclusion that exists and is being emphasized in a big part of the research and in international declarations.  The purpose of this essay is to create knowledge about whether students experiences can increase our understanding of what inclusion can mean. The purpose of the study was realized through an analysis of students classroom experiences in the ordinary education in relation to ideas about inclusion and through highlighting these experiences in the light of current research and policy.  The study is qualitative and was carried out in one classroom at the lower secondary level. The methods used for data collection was both semi-structured interviews with the students and observations in their classrooms. The methods used for analysis was a thematic narrative analysis and a functional idea analysis.  Central for this study was youths agency, namely the point of departure that they are social actors with their own opinions and that these are important to highlight through what is called students perspective on aspects of inclusion. Theories about the functions of education have also played an overall role in this essay.  The participating students shared their experiences and feelings about their situations in the class and also shared how they wanted the classroom to look like. The results showed how what the students expressed as desirable in relation to the aspects of inclusion sometimes nuanced and also proved to be different from what is assumed in a normative concept of inclusion. What was noticed, among other things, was how the students valued community in small groups rather than community in the class as a whole. Based on the results the conclusion is drawn that there is reason to believe that students perspective on aspects of inclusions differs from adults as these are expressed in normative assumptions about inclusion. Future research of this phenomenon is encouraged in order to develop theories of inclusion. / Inkludering som fenomen och dess betydelse har länge diskuterats i sammanhang som rör skolväsendet. Än idag nämns dock inte inkludering i den svenska skolans styrdokument trots den ambition om inkludering som finns och skrivs fram i en stor del av forskningen och internationella deklarationer. Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om huruvida elevers erfarenheter kan öka vår förståelse av vad inkludering kan innebära. Studiens syfte realiserades genom en analys av elevers klassrumserfarenheter i den ordinarie undervisningen i relation till idéer om inkludering samt genom att belysa dessa upplevelser i ljuset av aktuell forskning och policy. Studien är kvalitativ och genomfördes i en högstadieklass. Datainsamlingen bestod av bådesemi-strukturerade intervjuer med högstadieeleverna och observationer i deras klassrum. Analysmetoderna som användes var tematisk narrativ analys och funktionell idéanalys. Centralt för detta arbete var ungas agens, det vill säga antagandet att de är sociala aktörer med egna åsikter samt att dessa är av vikt att lyfta fram genom vad som benämns som elevers perspektivpå aspekter av inkludering. Teorier kring utbildningens funktioner har även haft en övergripande roll i arbetet.  De medverkande eleverna berättade om upplevelser och känslor kring sina situationer i klassen, samt berättade om hur de önskade att klassrumsklimatet skulle se ut. Resultaten visade hur det som eleverna uttryckte som önskansvärt i relation till inkluderingens aspekter ibland nyanserade men också visade sig vara annat än vad man utgår från i ett normativt inkluderingsbegrepp. Vad som uppmärksammades var bland annat hur eleverna värderade gemenskap i mindre grupper snarare än gemenskap i klassen som helhet. Utifrån resultaten dras slutsatsen att det finns anledning att anta att elevers perspektiv på aspekter av inkludering skiljer sig från vuxnas perspektiv som detta tar sig uttryck i inkluderingsforskningen. Fortsatt undersökning av elevers perspektiv förespråkas i syfte att utveckla teorier om inkludering.