Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Generellt var följsamheten gentemot riktlinjer för personlig hygien god då samtliga sjuksköterskor uppfyllde handbokens riktlinjer i de flesta avseenden. Sämre var resultatet för de basala hygienrutinerna, där ett flertal brister observerades. Handdesinfektion utfördes endast vid 43 % av de indikerade tillfällena. Vid omvårdnad av en patient under ett längre tidsintervall, berördes ofta omväxlande smutsigt och rent, både med och utan handskar. Sjuksköterskorna använde skyddsrock i 77 % av de situationer då så indikerades. Dock är ett alarmerande resultat att sjuksköterskor kontinuerligt rörde sig utanför salarna med kontaminerade skyddsrockar på, samt att dessa dessutom användes till flera patienter i följd. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till spridning av vårdrelaterade infektioner som trots allt bidrar till att 600 personer avlider årligen i Sverige. Genom att kartlägga och beskriva hur riktlinjerna efterföljs kan kvaliteten på vården förbättras och utvecklas. / Nosocomial diseases can mean great economical loss for the society but also bring suffering for those inflicted. The main reason for appearance and dispersion is due to lacks in health care workers basal hygiene routines and personal hygiene. Manual for health and medical service contains practical guidelines based on scientific evidence and tested experiences. The aim of this study is to map and describe how nurses on nursing wards comply with the manuals’ guidelines with reference to basal hygiene routines and personal hygiene. To investigate this an empirical observational study was carried out with both qualitative and quantitative approach. Over all the compliance towards the guidelines for personal hygiene was good since all nurses complied with the guidelines in most aspects. The result for the basal hygiene routines was worse since several imperfections were observed. Disinfection of hands was only carried out in 43 % of the indicated occasions. When a patient was cared for during a longer period of time, clean and dirty materials was often touched alternately, both with and without gloves. The nurses used protective clothing in 77 % of the indicated situations. Despite this, an alarming result is that the nurses continuously circulated outside the patients’ rooms wearing contaminated protective clothing, which in addition also were used to several patients consecutively. The lack in hygiene routines that was identified in this study can be a source to nosocomial diseases which despite all contribute to the death of 600 peoply yearly in Sweden. By mapping and describing the compliance towards the practical guidelines, can the quality of care improve and develop.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad. Anledningen till att sjuksköterskorna inte följer vissa hygienrutiner tror författarna beror på bland annat tillgänglighet samt svårtolkade riktlinjer. / The purpose of this study was to observe the hygienic routines of nurses when inserting PVC. Furthermore, the study aimed to examine which of the hygienic routines that were disregarded, and if there was a difference between nurses’ actions based on the amount of years that they have been working in the field. The study was conducted in two surgical wards, and included the observation of 34 insertions of PVC by 14 nurses. The results show that nurses, to a great extent, do not adhere to the hygienic routines that exist for the insertion of PVC, and that their main neglect is the sanitizing of their hands with alcohol before making contact with the patients. The results also show, through comparisons based upon nurses' active years within the field, that there is a certain difference. The authors believe that some of the reasons for nurses’ disregard of certain hygiene/hygienic routines is availability, and ambiguous guidelines, among other things.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnära omvårdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnära tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jämförelse med opublicerad data från 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 på samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnära tid 2011 visade sig ha minskat i jämförelse med 2007, även tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat något. Vid en summering av annat administrativt arbete sågs en ökning från 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden. Den största ökningen sågs i kategorierna rapport med 3,5 % följt av telefon med 2,8 % samt övrig administration med 2,1 %. Slutsats: Trenden för minskad patientnära tid håller i sig trots målsättningen att skapa utrymme för de omvårdnadsåtgärder som krävs för att tillgodose patientens behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Trots att sjuksköterskorna 2011 hade en totalt längre genomsnittlig arbetstid än sjuksköterskorna 2007 så hade tiden för kategorin övrigt minskat drastiskt, vilket kan tolkas som att arbetsbelastningen på avdelningen har ökat sedan observationerna 2007. Den minskade tiden för övrigt ansågs bero på ökad tid för annat administrativt arbete och hade tyvärr inte kommit patienterna till godo i form av ökad patientnära tid. / Background: Recent research suggests that nurses̕ time spent on administrative tasks is increasing and the time allocated to direct patient care is decreasing. Objective: To investigate nurses̕ patient-time, time set aside for documentation and other administrative work in comparison with unpublished data from 2007. Method: Eight structured observations with quantitative research approach were conducted in 2011, in the same orthopaedic department and with the same methodology as in the observations in 2007. Results: Nurses’ patient-time in 2011 was found to have decreased in comparison to the figures of 2007. Time for documentation of patient records had also fallen slightly. A summary of ‘other administrative work’ showed an increase from 49,9 % of the total working time in 2007 to 59,8 % in 2011. The largest increases were found in the following categories; ‘reports’ with 3,5 %, followed by ‘telephone’ with 2,8 % and ‘other administration’ with 2,1 %. Conclusion: The ongoing trend of reduced patient-related time is unfortunate, especially since one major objective of today’s care is to create space to meet the needs of the patient from a holistic perspective. Although, the nurses in 2011 had longer work hours in average compared to the nurses in 2007, the time for the category ‘other’ had declined dramatically. This can be interpreted as an increase of workload in the department since the observations in 2007. The reduced time for the ‘other’ category was attributed to the increased time for ‘other administrative work’, and had unfortunately not been passed on to the patients in the form of increased patient-focused time.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem inom hälso- och sjukvård. Patienter smittas ofta av vårdrelaterade infektioner genom vårdpersonalens händer. Hög följsamhet till riktlinjer för handhygien har visat sig minska risken för vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera vilka interventioner som är effektiva för att öka följsamhet till riktlinjer för handhygien hos vårdpersonal. Som tillägg undersöktes incidensen av vårdrelaterade infektioner som mått på följsamhet.Metod: Litteraturstudie utarbetad efter SBUs principer för litteraturöversikter bestående av tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats.Resultat: Tre typer av interventioner identifierades; utbildning, stöd och uppmuntran samt utbildning kombinerat med stöd och uppmuntran. Nio av tio studier visade varierande grad av ökad följsamhet till riktlinjer för handhygien efter en intervention. Studien som kom upp i bäst följsamhet till riktlinjer för handhygien hade använt sig av en intervention som i huvudsak bestod av stöd och uppmuntran. I denna studie var följsamheten 87% direkt efter interventionen och 91% vid en långtidsuppföljning ett år senare.Konklusion: Det går inte att säga säkert vilken typ av intervention som är bäst för att öka följsamheten till riktlinjer för handhygien och minska incidensen av vårdrelaterade infektioner. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem in health care. Patients often become infected by healthcare-associated infections by the hands of healthcare workers. High adherence to guidelines for hand hygiene has been shown to reduce the risk of healthcare associated infections. Aim: The aim of this study was to evaluate which interventions that are effective in increasing adherence to guidelines for hand hygiene of healthcare workers. As a supplement the incidence of healthcare-associated infections were examined as a measure of adherence.Method: Literature review prepared by the principles for literature reviews of SBU consisting of ten scientific studies with a quantitative approach. Results: Three types of interventions were identified; education, support and encouragement and education combined with support and encouragement. Nine out of ten studies showed varying degree of increased adherence to guidelines for hand hygiene after an intervention. The study that came up in the best adherence to guidelines for hand hygiene had used an intervention that consisted mainly of support and encouragement. In this study, adherence was 87% immediately after the intervention and 91% at a long-term follow-up one year later. Conclusion: It is not possible to determine what kind of intervention that is the best to increase adherence to guidelines for hand hygiene and reduce the incidence of healthcare-associated infections.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jämförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har främst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt. Allt skolutvecklingsarbete är en komplicerad process om kräver mycket av inblandade parter. Jag har gjort en fallstudie där jag har kunnat jämföra teori och praktik då skolan i min studie introducerar ett nytt arbetssätt strukturellt kooperativt lärande. Genom att skapa en modell för skolutveckling utifrån litteratur har jag kunnat göra direkta jämförelser till den aktuella skolan. Med hjälp av triangulering har jag kunnat se till observationer som jag gjort på skolan, en enkätundersökning samt dokument gällande skolutvecklingsteorier och funnit att teori och praktik, både gällande resonemang i litteraturen samt hinder och incitament, till stor del överensstämmer i detta specifika fall.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser. Pedagogerna ansåg att deras roll utomhus främst var att vara ett stöd för barnen i deras upptäckande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om tidig NO-undervisning påverkar elevers föreställningar, attityder till och engagemang inför naturvetenskapliga fenomen. Vi ville också undersöka om det fanns någon skillnad på flickor och pojkar i detta avseende. I vår undersökning har vi inriktat oss på ämnet kemi. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar bestämde vi oss för att göra en fallstudie. I den ingick kvalitativa intervjuer med elever och experiment med löpande observationer av eleverna. Vår undersökningsgrupp var en klass i skolår 3 där halva gruppen (tio elever) var experimentvan sedan den gick i förskoleklass. När vi läst litteraturen och genomfört vår undersökning har vi blivit stärkta i vår uppfattning att det är bra för eleverna att börja tidigt med de naturvetenskapliga ämnena. Vi upplever att den experimentvana gruppen hade en positivare attityd till naturvetenskapliga fenomen. / Teaching Science During the Early YearsFor Example Chemistry

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ”gaps” i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten. Analysen resulterade i fyra olika aspekter - ekologiska, hälsomässiga, ekonomiska och etiska, där övervägande resonemang utgår från en ekologisk aspekt. Utifrån dessa kunde elva olika kategorier att utläsas. Det framgår även att elevernas resonemang i första hand baseras på uttalande från vuxna, syskon eller kamrater i deras närmsta omgivning, i andra hand media och tredje skola. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att lärare idag måste hjälpa elever att skapa samband och helheter kring begreppet hållbar utveckling och rusta barnen med ett kritiskt tänkande. Läraren måste även våga gå ur sina trygga zoner då Lgr11 säger att hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKTSJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS – EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIEMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens – en systematisk litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Prevalensen av patienter med hjärtsvikt ökar ständigt i både Sverige och andra länder. Sjuksköterskans roll blir alltmer omfattande och syftet med denna littera-turstudie var att sammanställa litteratur gällande vilka omvårdnadsåtgärder som genomförs vid omvårdnad av patienter med hjärtsvikt, samt vilken klinisk kompe-tens sjuksköterskan behöver ha. Metoden var en systematisk litteraturstudie som i genomförandet inspirerades av Goodmans (SBU, 1993) modell. Totalt inkludera-des tio vetenskapliga artiklar, vilka har granskats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet kunde delas in i fem huvudkategorier; Sjuksköterskans undervisande roll, uppföljning/rehabilitering, observationer/bedömningar, dokumentation och klinisk kompetens. Patienter med hjärtsvikt behöver mer stöd och utbildning i egenvårdsåtgärder. Patientutbildning i syfte att lära ut egenvårdsåtgärder är ofta bristfällig och komplex. Även sjuksköterskor behöver mer utbildning i vad som skall läras ut för att möta patienters behov. Uppföljning/rehabilitering var av stor betydelse för att förbättra symtom och livskvalitet. De vanligast förekommande omvårdnadsåtgärderna var observationer och bedömningar av olika slag. Sjukskö-terskan har en viktig uppgift att tidigt upptäcka och se försämringar. Resultaten visade även att vården av patienter med hjärtsvikt bör ligga på en högre kompe-tensnivå och utföras av dem som genomför den bäst, nämligen experterna.Nyckelord: hjärtsvikt, interventioner, klinisk kompetens, observationer, patientut-bildning, sjuksköterskans roll. / NURSING CARE AND HEART FAILURETHE NURSE´S CLINICAL COMPETENCE - A SYSTEMATIC REVIEWMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Nursing care and heart failure. The nurse´s clinical kompetence – a systematic review. Degree project, 10 credit points. Nursing pro-gramme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.The prevalence of patients with heart failure is constantly increasing both in Swe-den as well as in other countries. The role of nurse´s is becoming more extensive and the aim of this literature review was to compile literature concerning which nursing activities have the greatest importance when caring for patients with heart failure, and the clinical competence the nurse need to possess. The method was a systematic literature review and was inspired of the model of Goodman (SBU, 1993). A total of ten scientific articles were included, which have been examined and analysed in accordance to scientific criteria. The result was divided into five maincategories; the nurse´s teaching role, follow up/rehabilitation, observa-tions/assessments, documentation and clinical competence. Patients with heart failure need more support and education about selfcare measures. Patienteduca-tion aiming to teach selfcare measures is often insufficient and complex. Also nurses need more education in what to teach to meet patients´needs. Follow up/rehabilitation was of great importance to improve symtoms and quality of life. The most common nursing care activities were observations and various types of assessments. The nurse has an important task to early discover and see deteriora-tions. The results showed that caring for patients with heart failure should be done with a higher level of clinical competence and be performed by thouse who per-form it best, namely the experts. Keywords: clinical competence, heart failure, interventions, nurse´s role, observa-tions, patient education.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att avvikelser från handhygienriktlinjerna förekommer i formerna Bristande handhygien, Kontamine-ring, Accessoarer som försvårar effektiv handdesinfektion samt Avsaknad av handskar. Avvikelser från riktlinjerna förekom hos samtliga undersökta yrkeska-tegorier, både före och efter patientkontakt. / Palm, B & Stamer, B. Hands – clean tools in nursing. An observational study of the hand hygiene in a surgical ward. Degree project 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.In healthcare environments today, cleanliness when it comes to preventing cross infections is in high demand. Not least does this apply to the hands of the health-care workers. The aim of this study was to examine the healthcare workers’ com-pliance to hand hygiene guidelines in a surgical ward. The collection of data was made by observing nurses of all grades and doctors in the chosen ward. The analysis in the study was of both qualitative and quantitative nature. The results show that healthcare workers deviate from hand hygiene guidelines in ways of Insufficient hand hygiene, Contamination, Accessories obstructing effective hand decontamination and Lack of gloves. Deviations from guidelines were found within all three disciplines both before and after interaction with patients.Keywords: Disinfection, contamination, cross infections, hand hygiene, nursing, healthcare workers, observations.