One major challenge in representing the state of the atmosphere through weather forecast models, is the parametrization of sub-grid clouds. At every vertical column of grid cells within a weather forecast model, the fractional cloud cover is assumed to overlap according to a prescribed Cloud Overlap Assumption (COA). Since the total cloud cover is used in radiation schemes, the choice of COA affects e.g. radiative fluxes. High-quality weather forecasts is important for many aspects of the society, thus, the analysis of cloud parametrizations is significant. In this study, COAs for the HIRLAM ALADIN Research on mesoscale Modelling for NWP In Euromed (HARMONIE) - Application of Research to Operations at Mesoscale (AROME) model were investigated for two time-periods. Moreover, validation methods of cloud cover for HARMONIE-AROME were analyzed due to uncertainties in cloud observations. Both satellite data derived from geostationary Meteosat Second Generation (MSG) satellite and synoptic ground based observations were used to validate cloud cover in this project. It was found that HARMONIE-AROME underestimates the cloud cover during summer. Therefore, the random (RAN) COA is the preferred COA to use during time periods of mainly convective cloud processes. During the tested winter period, which is assumed to have most clouds of the stratiform type, the results regarding optimal COA were not certain. However, it was concluded that HARMONIE-AROME overestimates the cloud cover during winter, for in which case the maximum-random (MRN) COA is recommended to use. The comparative analysis of cloud cover as obtained from the COAs against observed cloud cover, was shown sensitive to the methods used to the observational data. Using a model grid of 25 km instead of 2.5 km when comparing synoptic observations to modelled cloud cover, the errors were reduced. When using binary satellite data, it was concluded that a 5x5 smoothing algorithm was the most appropriate to use since this averaging of several pixels are sufficient to represent sub-grid clouds.

The purpose of this study was to investigate how often a character of a TV-series non-observed the conversational maxims, and if non-observances can be used for characterization in TV-series. The aim of this study was also to examine how much conversations and generally unknown conversational rules can affect people and their entire perception of others. The study focused on the main character of the TV-series Sherlock and investigated how often Sherlock breaks the conversational maxims, in what ways he does so, and how 20 respondents would describe Sherlock based on his conversational input. The most frequent non-observance turned out to be flouts and the most commonly non-observed maxim was the maxim of relation. According to the survey that the respondents answered, there seems to be a correlation between Sherlock’s conversational input and how they would describe him. In general, the respondents applied more negative personality traits to Sherlock when describing him based on excerpts where he did not observe the conversational maxims, whereas they described Sherlock in a more positive manner when he followed the conversational maxims. / Syftet med denna studie var undersöka hur ofta en karaktär från en TV-serie bröt mot konversationsmaximerna, samt huruvida brytandet av konversationsmaximer kan användas som verktyg i karaktärisering i TV-serier. Vidare var även syftet med denna studie att utforska hur stor påverkan som konversationer och, generellt sett, okända konversations-regler har på människor och hela deras perception av andra människor. Studien fokuserade på huvudkaraktären i TV-serien Sherlock och undersökte hur ofta Sherlock bryter mot konversationsmaximerna, på vilket sätt detta görs samt hur 20 informanter skulle beskriva Sherlock baserat på hans konversationer. Den vanligaste formen av icke-observerande visade sig vara flouts och den maxim som främst gick oobserverad förbi var relationsmaximen. Enligt enkäten som informanterna fick svara på tycks det finnas en koppling mellan hur Sherlock deltar i konversationer och vilka personlighetsdrag som kan användas för att beskriva honom. Generellt sett valde informanterna i högre grad negativa personlighetsdrag för att beskriva Sherlock efter att han brutit mot konversations-maximerna, medan de istället beskrev honom mer positivt när han följt konversations-maximerna.

Denna studie syftar till att studera hur yrkesverksamma konstruerar sina klienter utifrån kön, med fokus på killar. Dessutom söker vi belysa vilka diskurser som är närvarande i beskrivningarna och diskussionerna kring killarna. Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och genusperspektivet. Vi har tagit del av forskning som pekar på att konstruerandet av klienter påverkas av yrkesverksammas uppfattningar kring genus och könsroller. Vi har följt en arbetsgrupp på ett boende för ungdomar och observerat hur de pratat och diskuterat kring killar som är inskrivna på boendet. Studiens empiri består med andra ord av observationer samt en kompletterande fokusgruppintervju. Materialet har därefter analyserats genom diskursanalys. I vår analys har vi identifierat tre diskurser som präglar personalens beskrivningar av killarna: pojkar, killar och grabbar. Dessa skildrar både sättet personalen pratar kring killarna, men även hur de utifrån diskurserna förhåller sig till dem. Pojkar beskrivs ofta som snälla, ”små” och i behov av extra stöd och omsorg. Killar är en mer generell diskurs och fokuserar på det psykiska måendet, känslouttryck och tenderar även att jämställas med tjejer. Diskursen grabbar fokuserar på killarnas problematik och avvikande eller normbrytande beteende. Studiens resultat pekar på att personalens beskrivningar, i kontrast mot vad forskningen pekar på, mer reflekterar konstruktioner av klienter snarare än kön. Konstruktionen bygger snarare på kontext och fokuserar på killarnas beteende, situation och problematik. Konstruerandet av kön är dock närvarande, men är inget primärt som avsevärt påverkar beskrivningarna och framställningen av killarna. Trots att det inte har varit studiens syfte att studera framställningar av tjejer, har vi valt att redovisa samt diskutera de fall där de förekommer. Detta för att ytterligare styrka våra resultat, resonemang och slutsatser. Här har vi kunnat se att inte heller tjejer konstrueras primärt utifrån kön. Vidare har vi kunnat urskilja att tjejerna kan falla under samma diskurser som killarna, vilket pekar på att diskurserna är könsöverskridande. Utifrån diskurserna har vi uppmärksammat att personalens arbets- och förhållningssätt gentemot ungdomarna skiljer sig åt mellan diskurserna. Med detta menas att beroende på hur ungdomarna beskrivs gör att de hamnar inom en viss diskurs och att personalen utifrån detta identifierar behov som ligger till grund för förhållningssättet. / This study aims to explore how professionals construct their clients depending on gender, focusing mainly on males. Furthermore we seek to identify which discourses are present in the staff’s descriptions and discussions regarding the males. The study is based on social constructionism and a gender perspective. Previous research has shown that the construction of clients is influenced by professionals’ view on gender and gender roles. In this study we have followed a group of social workers in a local municipal organization which aims to provide support for young people. We have observed how the staff discusses and talks about male clients. The data collected consists of observations and a complementary focus group interview. The material has been analyzed using discourse analysis. Through the analysis we have identified three discourses that are present in the staff’s descriptions of male clients: boys, guys and blokes. These describe both how the staff talks about male clients and also how they, depending on discourse,relate to and approach them. Boys are often described as nice, “little” and as in need of extra support and care. Guys is a more general discourse which focuses on the males’ psychological wellbeing, their emotions and tends to equate them with girls. The blokes-discourse focuses on the males’ specific problematics and deviant or anti-social behavior. The results of this study indicate that the staff’s descriptions of the males, contrary to what previous research shows, rather reflects constructions of clients than that of gender. This client construction is contextual and primarily based on the behavior, situation and problematic of the males. Gender is, however, still present but more as a secondary factor that has no major effect on the staff’s description and construction of the male clients. Even though the aim of this study hasn’t been to explore this phenomenon for female clients, we have been able to see that the construction of female clients also is non-dependent of gender. We have also observed that females can be derived to the same discourses as males, which indicates that the discourses are not bound by gender. Through these discourses we have discovered that the staff’s approach to their clients differs between the discourses. This means that depending on how the clients are described puts them under a certain discourse. Based on this the staff then identifies needs of the client that in turn affects the staff’s approach to the client.

The aim of this work has been to investigate how it is that it sometimes can be difficult for special educators to gain access by teachers to the classroom/lesson to make observations. A partial order has been to determine whether the special educator can curb the negative response from the teacher in question, concerning access to the classroom/lesson.   The survey has a phenomenological perspective as the basis of the test procedures and the analyses made. Phenomenology has as its starting point that the human does not perceive the world in the same way, and that she has different motives and intentions for her actions. In order to understand why the human act like she does, you have to create an image of the personal meaning behind this action. To create this image, I have implemented conversational interviews with five teachers at a high school, in central Sweden.   The investigation revealed that it is missing that the school's teachers are clearly informed of which laws and regulations the special educator is subordinate to. None of the teachers had been informed by their headmaster on the importance of cooperation with the special educator. This means that when the special educator visits and because of confidentiality has been unable to tell us why, the special educator could be perceived as checking the teacher.   To inform before the visit about how the visit should be done, and what the purpose of the visit is are very important factors to make the teachers in the study to feel comfortable with having a special educator in the classroom. There were teachers in the study who demanded answers as to why the visit would take place, in order to let in special educator in the classroom. It was, however, none of the teachers who denied the special educator access to the classroom/lesson due to unwillingness, but there were underlying factors such as to protect students and provide them with an environment conducive to work.   Based on the descriptions, given by the teachers in the study, it appears as if the cooperation between all concerned to create good conditions for the pupils fails.

Att etablera och upprätthålla ordning i klassrummet är en komplex uppgift för lärare, särskilt för oerfarna lärare som ännu inte har etablerat egna framgångsrika metoder. Syftet med denna studie är att analysera hur lärare och elever konstruerar lokal ordning och agenda, genom empiriska observationer av daglig klassrumsinteraktion. En genomgång av tidigare forskning visar att klassrumsordning kan studeras från olika perspektiv, inklusive historiska, moraliska, kulturella och konstruktivistiska perspektiv. Denna studie utgår från ett etnometodologiskt perspektiv och teoretiska begrepp som direktiv, tillsägelser, sanktionering, mitigering, uppgradering, intersubjektivitet och ansvarsskyldighet utgör verktyg för analys av interaktionen. Observationerna dokumenterades genom videoinspelningar och fältanteckningar under lektioner i två mellanstadieklasser från två åtskilda skolor. Datamaterialet består huvudsakligen av transkriberad interaktion från 735 minuters lektionstid. Interaktionerna har analyserats med samtalsanalys och vissa inslag av etnografiska metoder. Resultaten visar att både lärare och elever kan observeras konstruera ordning genom att adressera oönskat eller störande beteende. Lärare använder många olika strategier för att ge direktiv eller korrigera elever, medan eleverna verkar imitera vissa av dessa strategier när de saktionerar sina kamrater. Lärare tenderar att mitigera sina tillsägelser på olika sätt, medan elever interagerar på ett mer omitigerat sätt gentemot varandra. De flesta korrigeringar handlade om oönskade ljud eller prat, med det fanns även andra exempel, bland annat ouppmärksamhet (enligt lärare) och handlingar som ansågs vara fusk (enligt elever). Lärare använde även förebyggande strategier för att undvika potentiella problem innan de uppstod. När elever utmanade den rådande maktstrukturen kunde det leda till uppgraderade tillsägelser från lärarens sida, eller till agendakonflikter som inte alltid hade en självklar lösning. Denna studie ger empiriska exempel på strategier som implementerats av lärare och elever vid lokal konstruktion av ordning och agenda, vilket kan vara både till praktisk hjälp för verksamma lärare och en vetenskaplig utgångspunkt för vidare studier på området. / Establishing and maintaining classroom order among students is a complex task for any teacher, especially for inexperienced teachers who have not yet established their own successful methods. The aim of this study is to analyse how teachers and students construct local order and agenda through empirical observations of everyday classroom interaction. A review of previous research reveals that classroom order can be studied from different perspectives including historical, moral, cultural and constructionist perspectives. This study uses an ethnomethodological perspective and theoretical terms such as directives, reproaches, sanctions, mitigations, upgrades, intersubjectivity and accountability as tools for analysis of interaction. Observations were documented through video recordings and field notes during lessons in two middle school classrooms, from two different schools. The data consists mainly of transcribed interaction from 735 minutes of lesson time. Data has been analysed using Conversations Analysis conventions as well as some aspects of ethnographic methods. Results show that both teachers and students can be observed to construct order by addressing unwanted or disruptive behaviour. Teachers use many different strategies to direct or reproach students, while students appear to mimic some of these when sanctioning their peers. Teachers tend to mitigate their reproaches in various ways, while peers interact in a more unmitigated manner. The main cause for reproach was unwanted noises or talking, along with a variety of other examples such as inattention (addressed by teachers) or cheating (addressed by peers). Teachers also used preventative strategies in anticipation of potential problems. When students attempt to challenge the teacher’s position of power, it can lead to upgraded reproaches or to agenda conflicts which sometimes have no simple solution. This study provides examples of strategies implemented by teachers and students when constructing order and agenda, offering a source of empirical data for practicing educators and a foundation for further research.

A lot of research on the experience of atmosphere uses physical measurements. However, a recognised idea among lighting designers is that these physical values and the experience of light is not always the same, which makes it relevant to work more with visual observations to understand and analyse spatiality and the effects of light. The purpose of the study was to investigate how spaciousness and atmosphere in museum and art gallery environments can be linked to their lighting and art. This is to provide an increased understanding of how light affects spatiality and how it relates to the room’s atmosphere, and to be able to see how the atmosphere is experienced in connection with the exhibits. The study was conducted through visual observations during site visits, for each evaluated room at each museum and art gallery. The rooms were analyzed using the PERCIFAL and Branzell methods, but the values of illuminance, color temperature, color rendering index, and spectral power distribution were also documented. Additionally, an online survey was sent out to collect further data concerning the experience of atmosphere. Part 1 was quantitative and focused on atmosphere words and was judged on a 7-point scale, while Part 2 was qualitative and focused on the connection between the exhibited object and the room. Here, the respondents responded in text form. The result of the study shows that the experience of atmosphere is affected by the interplay between light and spatiality, and that it is not one lone parameter that is decisive. The respondents thought that an interplay between atmosphere and the exhibited object could elevate the experience of art, and that light was a big part of how the room and its atmosphere was experienced. This shows that there are opportunities to work more with lighting in gallery spaces to create an atmosphere that connect more with exhibitions and objects. The study was limited to art-related exhibitions in Sweden. Due to the study was conducted in a very specific context it can not be said with certainty to be generally valid, though parts of the result pertaining to the atmosphere affecting parameters are likely able to use in other situations. / Mycket forskning om atmosfärsupplevelse använder sig av fysikaliska mätningar. En vedertagen idé bland ljusdesigners är dock att fysikaliska värden och det upplevda ljuset inte alltid är detsamma, vilket gör att det blir relevant att arbeta mer med visuella observationer för att förstå och analysera rumslighet och ljusets påverkan. Syftet med studien var att undersöka hur rumslighet och atmosfär i musei- och konsthallsmiljöer kan kopplas till deras belysning och konst. Detta för att ge en ökad förståelse kring hur ljuset påverkar rumsligheten och hur det anknyter till rumsatmosfären, samt att kunna se hur atmosfären upplevs i anknytning till utställningsföremålen. Studien utfördes genom visuella observationer under platsbesök i respektive rum för varje museum och konsthall. Rummen analyserades genom metoderna PERCIFAL och Branzellmetoden, men även fysikaliska värden som belysningsstyrka, färgtemperatur, färgåtergivning och spektralfördelning dokumenterades. Slutligen skickades en digital enkät i två delar ut. Del 1 var kvantitativ och fokuserade på atmosfärsord och bedömdes på en 7-gradig skala, medan Del 2 var kvalitativ och fokuserade på kopplingen mellan utställningsföremålet och rummet. Här hade respondenterna möjligheten att svara i textform. Resultatet i studien visar att atmosfärsupplevelsen påverkas av samspelet mellan ljus och rum, och att det inte är en enskild parameter som avgör. Respondenterna ansåg att ett samspel mellan atmosfär och utställningsföremål kunde förhöja upplevelsen av konst och att ljus hade en tydlig påverkan för hur rummet och dess atmosfär uppfattades. Detta visar på att det finns möjligheter att arbeta mer med ljus i utställningslokaler för att skapa en atmosfär som samspelar mer med utställningar och utställningsföremål. Studien har begränsats till enbart konstutställningar på museer och konsthallar i Sverige. Utifrån att detta arbete genomfördes i denna specifika kontext kan det inte med säkerhet sägas vara generellt giltigt, men vissa delar av resultatet kring de atmosfärspåverkande parametrarna är sannolikt möjliga att överföra i andra situationer.

Spatial distribution of precipitation in complex terrain can be very uneven and there are many factors to consider when studying it. The goal of this study was such a problem; to analyse the difference in observed annual precipitation in the complex terrain of Seyðisfjörður, a fjord in East-Iceland. The study was carried out in three parts. First, it was investigated if there was a systematic difference between measurement methods using different instruments. Second, the effect of the complex terrain on the spatial distribution of precipitation was investigated, and lastly if this observed difference could be linked to any certain kind of weather regimes. To simplify the analysis, only liquid precipitation was included in the data set.  In Seyðisfjörður there are three divergently located precipitation gauges of three different types and set up. At the Icelandic Meteorological Office in Reykjavík the same type of gauges are co-located with the exact same set up as in Seyðisfjörður. A statistical analysis of those measurements showed that there is a systematic undercatch in tipping bucket gauges compared to weighted capacity and standard accumulation gauges. However, the difference is insignificant in size compared to the observed difference in the complex terrain. The complex terrain was found to highly affect the airflow and therefore the spatial distribution of precipitation, as it almost only rains in synoptic wind directions with an easterly component (measured at a mountain station). To connect events where there was a great difference in precipitation measurements to the synoptic weather situation over the North-Atlantic, a projection connecting the geostrophic and local winds in the fjord was made. It showed that great precipitation as well as when great differences are observed, during two kind of weather regimes. One where a low pressure is travelling along the North-Atlantic storm track to the Norwegian Sea. The other were a low pressure is stationed southwest or west of Iceland in the Irminger Sea and a high pressure stretching up over Scandinavia. Convective precipitation makes up for a minimal part of the total precipitation and is not linked to events with great observed difference. Events with considerable precipitation but little observed difference are fewer and smaller than the events with much great observed precipitation and differences.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) är ett bra skolutvecklingsprogram som är värt att använda i våra skolor. Frågeställningar som jag har utgått ifrån är: Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att använda NTA-undervisning? Vilken utveckling i lärande sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Vilka attityder och intressen visar eleverna när de använder NTA-materialet? Metoden som jag har använt mig av är intervjuer och observationer samt genom att söka på olika databaser. Med hjälp av olika studieresultat har forskare (Mellander & Svärdh, 2015) kommit fram till att elever som undervisats med NTA har betydligt bättre resultat än elever som undervisats utan NTA. Vidare anser de att genom användning av NTA fanns även negativa faktorer som t.ex. för höga kostnader och det krävs utrymme i klassrumet för att förvara materialet. Utifrån intervjuer och observationer har jag kommit fram till att NTA-materialet hjälper lärare allmänt med NO-lektioner. Dessutom gör NTA möjligt för eleverna att göra systematiska undersökningar och de blir mer motiverade, samt den väcker intresse hos dem. Både lärare och elever utvecklas genom att använda NTA.

Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och hygienrutiner vid kateterspolning.Patienter med urinkatetrar är frekvent förekommande inom stora delar av vården och är därför något som vårdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet då katetern spolas är förenat med komplikationer och därför har en jämförande kvalitativ studie här genomförts utifrån Handbokens riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande hygien, material och tillvägagångssätt för att säkerställa en god och säker omvårdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstämmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes på en vårdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar. Resultatet av studien visar att materialkategorin hade bäst överensstämmelse med Handboken, medan hygienrutiner och tillvägagångssättet skiljde sig på flest punkter. / Are the guidelines of the Handbook being met regarding catheter irrigation? An observation study about the guidelines adherence and hygiene routines during catheter irrigation according to the Handbook. Patients with urethral catheters are frequently occurring in the healthcare, and are therefore something that the nursing staff often gets in contact with. Irrigation of catheters is associated with complications, which is why a comparative qualitative study has been made from the point of the Handbook for health and care staff and it’s guidelines regarding hygiene material and way of execution to ensure a good and safe care. The study is intended to describe the agreement between how the irrigation of catheters is executed in reality with the guidelines given in the Handbook. The observations were carried out at a ward and the participations were assistant nurses and patients who had indwelling catheters. The result of the study shows that the material category had the best agreement with the Handbook, whereas the hygiene routines and way of execution differed on most points.

I denna uppsats har jag undersökt kreativitet i förhållande till rekvisitörens arbete. Detta har jag gjort genom att vara ansvarig rekvisitör för Malmö Operas turnéproduktion ”Jag blir nog aldrig bjuden dit igen” och på så sätt får yrkeserfarenhet som jag kunnat jämföra med de textanalyser jag gjort kring begreppet kreativitet. När jag gick in i detta projekt så var jag övertygad om att en rekvisitörs arbete var kreativt men ju mer kunskap jag fick i området så blev jag mer ifrågasättande då det fanns många förutsättningar som skulle uppfyllas för att något skulle få räknas som kreativt. Efter mycket diskuterande och analyserande fick jag dra de slutsatser jag kunde utifrån det material jag hade tillgång till och har kommit fram till att en rekvisitörs arbete är kreativt men hur mycket beror på situationen. Det finns olika förutsättningar för att kreativitet ska uppstå, ju mindre styrd och friare en rekvisitör är i sina arbetsuppgifter desto mer kreativ är hen.