Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien. Datainsamlingen skedde i form av observationer av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda avdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att handhygienen var bristfällig både innan och efter patientkontakt. Bristerna fanns både i användandet av en tillräcklig mängd desinfektionsmedel och i hur personalen arbetade in medlet. / People who work in a hospital environment are often subject using a lot of new objects and meet a lot of different people. Patients are admitted and sent home which means that bacteria can flourish and be transferred to patients who are sensitive to bacteria induced diseases. In order to avoid transferring bacteria to patients, a thorough hand cleansing procedure is very important. The aim of this study was to assess how well staff in a sensitive environment adhered to prescribed hand cleansing procedures. The collection of data was made by observing nurses of all grades and doctors in the chosen ward. The analysis in the study was both of a qualitative and quantitative nature. The study showed that the hand cleansing procedures were insufficient both before and after interaction with patients. The deficiencies found were both in the use of disinfectant and the way that staff applied the disinfectant on their hands.

Sandberg, Karin (2007) Vad händer i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lärare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmärksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta är en möjlig och tillämpar analysmetod för att uppnå syftet. Arbetet ger även en översikt av tidigare forskning rörande bl a interaktionen mellan lärare-elev. Datainsamling har skett med hjälp av så förutsättningslösa observationer som möjligt i en gymnasieskola inom Sydskånska gymnasieförbundet. Sammanlagt har 21 lektioner observerats fördelade på 5 dagar i två olika gymnasieklasser på ett yrkesinriktat program. Resultatet visar att det inte verkar vara upplägget på en enskild lektion som är avgörande för elevernas uppmärksamhet och engagemang, utan det är relationen mellan läraren och eleverna/klassen som är avgörande. I analysarbetet framträdde åtta kategorier, varav kategorin ¨Tydlighet¨ framstår som kärnkategorin. Denna innehåller vikten av tydlighet och struktur från lärarens sida samtidigt som den visar vikten av att eleverna har möjlighet att påverka.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter ämneslärare har i sina möten med elever som inte når godkänt betyg i engelska på högstadiet. Fokus ligger på ämneslärarnas upplevelser av elevernas skolsituation, vilka anpassningar lärarna tycker att eleverna har mest nytta av, hur mål och utveckling synliggörs men också hur de utformar undervisningen för dessa elever som preciseras även i frågeställningarna. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där insamling av data sker genom individuella intervjuer som kompletteras med deltagande observationer. Materialet analyserades i två olika faser genom tematisk och tolkad analys som fastställdes till inom gemensamma teman. Resultatet visar att lärarna följer den teoretiska ramen som presenteras i början av uppsatsen. De lyfter inlärningsprocessen som invid styrd och beroende av elevens användning av engelska språket utanför lektionerna. Alla elever har dock goda förutsättningar att lyckas med att klara målen för betyget E på högstadiet men vägen dit är utformas olika. Tydliga mål, synlig formativ bedömning och individuell planering med anpassade uppgifter lyfter resultatet som framgångsrika faktorer för att lyckas med dessa elever.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och andra yrkesgrupper såg på barn i behov av stöd, samt att undersöka hur deras förhållnings- och arbetssätt i relation till barn i behov av stöd främjar dessa barns delaktighet i planerade aktiviteter. Utefter vårt syfte undersöktes i vår studie vad förskollärare och andra yrkesgruppers syn på barn i behov av stöd var, vilka strukturella faktorer som påverkade förskollärares och andra yrkesgruppers arbetssätt med barnen i de planerade aktiviteterna, samt vilka kommunikativa stöd som förskollärare och andra yrkesgrupper använder för att alla barn ska kunna delta i de planerade aktiviteterna. Studien tog avstamp i det sociokulturella perspektivet och metoderna som användes för att fastställa resultatet var semistrukturerade intervjuer och observationer.  Förskolan där studien ägde rum ligger i ett socialt heterogent område. De huvudsakliga resultaten visade på att förskolan där studien ägt rum såg de flesta informanterna barn i behov av stöd som de barn vilka var i behov av särskilt stöd, men vid eftertanke ändrade de flesta informanter sina svar till att alla barn någon gång är i behov av stöd. Observationerna visade att barnen fick stöd i form av olika scaffoldingstekniker. Även kommunikativt stöd i form av språklig mediering, bildstöd och teckenstöd användes av aktörerna för att främja barnens delaktighet och appropriering. Dock visade studien att vid personalbrist blev förskolepersonalen stressad vilket ledde till att barnen fick mindre stöd i de planerade aktiviteterna.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan. Positiva fynd har hittats gällande enhandsteknik som användes korrekt i åtta av elva fall, medan handdesinfektion både innan och efter moment samt identitetskontroll var punkter där resultatet tyder på brister i följsamhet. / The Swedish competence description for nurses includes handling medical-technical products, and to be able to work on the basis of approved guidelines, hygiene principles and safety routines. The aim of the study was to inquire into what extent the nurses are following the guidelines published in the Swedish Handbook for healthcare. Data was collected at a surgical clinic in a hospital in the south of Sweden through 14 structured observations in situations where nurses inserted peripheral venous catheters or took venous blood tests. The data was analysed with content analysis had both a quantitative and a qualitative approach with fieldnotes to support the results. The results varied between the different headlines in the checklist that was used. The study came across positive findings under the headline “one hand technique” which was used correctly in eight of eleven situations. Less positive was the findings under the headlines “hand disinfection” and “identity controls” where the results indicate obvious lack of compliance.

Global Navigation Satellite System (GNSS) är ett samlingsbegrepp för ett antal satellitsystem som möjliggör världsomspännande navigering, deformationsövervakning och satellitpositionering. GNSS innefattar de fyra globala operativa satellitsystem BeiDou, Global Positioning System (GPS), Globalnaya navigatsionnaya sputnikovaya sistema (GLONASS) och det europeiska Galileo. Satellitsystemet Galileo utökas successivt och erbjuder i nuläget 22 aktiva satelliter, men ska innefatta totalt 30 satelliter när det beräknas vara fullbordat år 2020. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Galileo under simulerad deformationsmätning, enskilt och i kombination med GPS och GLONASS, samt att jämföra dessa satellitsystem. Att även studera systemens avvikelser med olika metoder statisk mätning i lokalt nätverk, statisk mätning med anslutning mot en extern referensstation och efterberäkning av enkelfrekvenser i lokalt nätverk. Ett GNSS-nätverk upprättades och data beräknades i Leica Infinity. Statiska mätningar med tre GNSS-mottagare utfördes under en dag med sessionstid på nio timmar. Mätningarna delades upp i tre sessioner med aktuella förflyttningar av en mottagare mellan sessionerna. Resultatet från studien visar att för samtliga satellitsystem enskilt och i de olika kombinationerna erhölls avvikelser på millimeternivå för den statiska mätningen i lokalt nätverk. För efterberäkning med enbart enkelfrekvenser för respektive system erhölls generellt avvikelser på millimeternivå. För databearbetning med anslutning mot MAR700SWE som är en SWEPOS referensstation och är belägen 17 km från det upprättade nätverket visade resultatet på högre och mer spridda värden där avvikelserna erhölls på millimeter- till centimeternivå. Generellt visade resultatet att Galileo jämfört med GPS och GLONASS erhåller avvikelser likt de två andra systemen för samtliga metoder. För systemen i kombination visade avvikelserna att med alla tre systemen tillsammans uppnåddes bäst resultat. Slutsatserna från studien är att Galileo konstateras ha en liknande prestanda som de andra GNSS-systemen fast Galileo inte är fullt utvecklat. Studien har analyserat nätverket i 2D och visar att med alla tre systemen erhålls regelbundet stabila resultat. Galileo bidrar till en förbättring när systemet används i kombination. För deformationsmätning är Galileo acceptabelt att använda i plan. Som tidigare föreslaget, visar studien också att de statiska mätningarna ger mm noggrannhet. De metoder som rekommenderas för deformationsmätning är statisk mätning i lokalt nätverk och efterberäkning av enkelfrekvenser fast den sist nämnda inte är att föredra. Anslutning av ett lokalt nätverk mot en extern referensstation rekommenderas inte. / Global Navigation Satellite System (GNSS) is a generic term for a number of satellite system which makes it possible for worldwide navigation, deformation monitoring and satellite positioning. GNSS includes four global operational satellite systems BeiDou, Global Positioning System (GPS), Globalnaya navigatsionnaya sputnikovaya Sistema (GLONASS) and the European Galileo. The Galileo satellite system is gradually expanding and currently offers 22 active satellites but will include a total of 30 satellites when it is completed 2020. The purpose of the study was to evaluate Galileo during simulated deformation measurements, individually and in combination with GPS and GLONASS, and to compare these satellite systems. Also, to see these systems deviations with different methods static measurement in a local network, static measurement linked to an external reference station and post processing of single- frequencies in the local network. A local network was established, and data was processed in Leica Infinity. Static measurements with three GNSS receivers was carried out over one day with a session time of nine hours. The measurements were divided into three sessions with movements of one receiver between the sessions. The results from the study shows that for all satellite systems individually and in the different combinations, deviations on millimeter level were obtained for the static measurements in a local network. Generally, deviations on millimeter level were obtained for post-processing calculations with only single frequencies for each system. For post-processing with the local network linked to MAR700SWE; which is a SWEPOS reference station located about 17 km from the established network, the result showed higher and more scattered values where the deviations were generally obtained at millimeter- to centimeter level. Generally, the results showed that Galileo compared with GPS and GLONASS receives deviations similar to the other two systems for all methods. The deviations showed with all three systems combined the best results were achieved. The conclusion from the study is that Galileo is found to have a similar performance as the other GNSS systems in static measurements, though Galileo is not yet fully developed. The results shows that with all three systems, low deviations are regularly obtained. With this Galileo contributes to an improvement when the system is combined with GPS and GLONASS. For deformation monitoring, Galileo is acceptable to use in plane. The methods recommended for deformation measurement are static measurement in a local network and post processing with single frequency measurement, although the latter is not preferred. Connecting a local network to an external reference station is not recommended.

Samverkan är ett begrepp som ofta dyker upp när det pratas om fritidshemspedagogernas arbete under skoldagen. I denna studie har jag jämfört två fritidshem, ett i Danmark och ett i Sverige, för att se hur samverkan bedrivs. Genom att ta reda på hur deras samverkansaktiviteter ser ut samt hur danska pedagoger och svenska fritidshemspedagoger beskriver samverkan. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Foucaults tankar om makt; maktteknologier, självteknologi och subjektsposition blir relevanta begrepp. Utåt sett kan både den danska och svenska samverkan se likadan ut. Men efter att ha samlat in empiri genom kvalitativa metoder, genom observationer, semistrukturerade samtal och fokusgruppsamtal, blir det tydligt att samverkan ser olika ut på skolorna. De danska pedagogerna på Overhavn skola har en mer stöttande funktion i klassrummet och deras pedagogik fokuserar på sociala relationer mellan eleverna. Pedagogernas diskurs gör det tydligt att undervisning är inget som ingår. De svenska fritidshemspedagogerna i Svedala skola tar fler roller och att undervisa elever mer praktiskt i olika sammanhang är inget främmande, utan fritidshemspedagogerna anser att det ingår i deras diskurs. Att även stötta och arbeta med elevernas sociala relationer samt vilken roll som fritidshemspedagogerna intar styrs av situationen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka möjligheter de yngsta barnen i förskolan har att ta del av bilderböcker. Genom observationer har jag studerat barn på två olika avdelningar i spontana och planerade situationer. Resultatet visar att det är vanligast med spontana situationer när det gäller de yngsta barnen i förskolan och detta sker varje dag. I de spontana situationerna utforskar barnen böcker själva och också tillsammans med pedagoger. Planerade situationer där barnen kommer i kontakt med böcker sker inte lika ofta i de yngre åldrarna, men förekommer vid några tillfällen i studien. I planerade situationer förekom till exempel dockteater tillsammans med hela barngruppen. / The purpose of this study is to examine which possibilities the youngest children in the preschool have, to take part of picture books. Through observations I have studied children in two different departments in spontaneous and planned situations. The results show that the most common situation is spontaneous reading when it comes to the youngest children in preschool, and this occurs every day. In the spontaneous situations the children discover books both by themselves and together with the pedagogues. Planned situations when the children get in contact with books doesn’t happen as often in the youngest ages but occurs in some occasions in the study. In planned situations, for example puppetry occur with the hole group of children at the same time.

Det ligger något motsägelsefullt i att bilföretag arbetar med miljöfrågor. Ökad globalisering och urbanisering har haft en stor inverkan på vår miljö. Som en av världens största biltillverkare anser Toyota att de har ett stort ansvar för sitt ekologiska fotavtryck och satsar dagligen 49 miljoner kronor på miljöarbete. Examensarbetet gäller för Toyota Sweden AB med syftet att skapa nya möjligheter för att kommunicera Toyotas miljöarbete hos återförsäljarna. För att kunna uppfylla syftet arbetade vi med att besvara två övergripande forskningsfrågor: Hur ser Toyotas miljöarbete ut idag samt  Hur kan Toyotas miljöprofil förstärkas hos återförsäljarna? Då forskningsfrågorna var av bred karaktär valde vi att arbeta efter IDEO:s framtagna process Human-Centered Design, kombinerat med det arbetssätt som Anders Wikström utvecklat genom den forskning han bedriver vid Mälardalens högskola. Vid Human-Centered Design utgår man från de människor man designar för genom att utveckla empati, dvs. en djup förståelse för de problem och den verklighet de människorna lever i.  Resultatet av examensarbetet kom att bestå av två delar. Dels en nulägesanalys av Toyotas miljöarbete och hur det återspeglas hos återförsäljarna. Dels ett visionärt koncept, Talking Cars, som skildrar ett framtida sätt att köpa bil som syftar till att förstärka upplevelsen i bilhallen.  En av många slutsatser som kan dras av examensarbetet är att Toyota gör det de säger sig göra i samband med sitt miljöarbete. De behöver dock bli tydligare i sin kommunikation till omvärlden för att kunna göra sitt miljöarbete rättvisa. Genom detta examensarbete är våra förhoppningar att Toyota har fått insikter och inspiration till hur de skulle kunna gå tillväga.

En global finanskris kombinerat med en konjunkturnedgång har de senaste åren gjort ett starkt avtryck på den svenska ekonomin. Fueltech Sweden AB var ett av de företag som var tvungna att möta den nedåtgående konjunkturen. De startade avdelningen EcoScience för att förhoppningsvis kunna vinna nya marknadsandelar på en ny marknad. EcoScience hade i utgångspunkt att utveckla en ackumulatortank till ett solvärmesystem. De har satsat stora summor på att få ut sin nya produkt på marknaden men marknaden har däremot inte varit villig att köpa produkten. Generellt sett har det gått väldigt långsamt i spridningen av solvärmeenergin. Marknadspotentialen i Europa är väldigt stor, folk har bara inte börjat acceptera tekniken än. Syftet med den här undersökningen har varit att få en förståelse för varför produkten inte når ut på marknaden och hur EcoScience ska gå tillväga för att göra produkten mer eftertraktad. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes. Sex existerande kunder, fem återförsäljare, anställda på EcoScience och potentiella kunder på Nordbygg-mässan intervjuades för att fastställa var problemet ligger. Från intervjuerna mottogs olika informationer från de olika grupperna. Det som gick att konstatera var att EcoScience inte utförde någon marknadsföring, återförsäljarna tyckte priset var för dyrt och att organisationen inte fungerade som den skulle. Detta medförde att teorin delades in i fyra kategorier utefter intervjuerna. Kategorierna blev marknadsföring, prissättning, organisation och ”Cradle to cradle”. Slutsatsen för undersökningen är att marknaden inte ens känner till att EcoScience finns. För att produkten ska bli attraktiv föreslås att EcoScience bör utföra marknadsföring mer än att enbart ställa ut på mässor. EcoScience har inte heller några mål eller framtidsvisioner med sin verksamhet. De har inga strategier för hur de ska gå tillväga eller vad de strävar mot. Detta är något som måste utföras för att de ska kunna fortsätta bedriva organisationen och övergå till att bli ett lönsamt företag.