Syftet med mitt arbete är att bidra till en ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med barns inflytande. Bidra med kunskap om hur man som blivande samt färdig utbildad pedagog kan se hur andra pedagoger och forskare ser på barns inflytande i den pedagogiska verksamheten. Detta har jag tagit reda på genom att jag har gjort min undersökning på en förskola i Värmland. Jag har i min undersökning använt mig av två olika metoder för att få fram hur pedagoger gör för att arbeta med barnens inflytande och hur de själva ser på arbetet. Metoderna som jag har använt är observationer och intervjuer. Observationerna har gjort det möjligt för mig jag att se hur pedagogerna arbetar med barnens inflytande i utemiljön. Där fick jag reda på att barnen hade stort inflytande i vad de får göra på utgården. Resultatet av mina intervjuer jag genomförde visar att pedagogerna har olika men ändå liknande sätt att se på barnens inflytande. / The purpose of my work is to contribute to a better understanding of how educators in pre-school are working with children's influence. Contribute knowledge of how future as well a qualified educator can see how other educators and researchers look on children´s influence in the educational activities. My study has been conducted on a preschool in the county of Värmland. I in my study I have used two different methods to get information about how to the educators work with children's influence and how they view their own work. The two methods I have used are observations and interviews. The observations have enabled me to see how the educators work with children's influence in the outdoor environment. There I found out that the children had a major part of influence in the daily outdoor activities. My interviews led me to realize that the educators worked in different ways but had similar view on children's influence.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs 1–3 har för att utveckla en förståelse för likhetstecknet samt vilken förståelse för likhetstecknet elever i årskurs 1–3 visar att de faktiskt har. Tre observationer genomfördes hos en lärare för att se hur läraren undervisade om, benämnde och förklarade likhetstecknet. Därefter genomfördes ett test med sjutton elever för att undersöka vilken förståelse för likhetstecknet de har. Som uppföljning av testet, intervjuades nio elever i grupper om tre för att undersöka vilken förståelse för likhetstecknet eleverna har. Observationerna, testet och intervjuerna visade att läraren benämner likhetstecknet som ”lika med” samt att majoriteten av eleverna har en relativt välutvecklad förståelse av likhetstecknet, då de med egna ord kan förklara och visa på att det ska vara lika mycket på vardera sida av likhetstecknet för att likhetstecknet ska kunna användas. Genom intervjuerna med eleverna framkom det att eleverna fått arbeta med olikhetstecknet ”skilt från” och att det underlättade deras förståelse för likhetstecknets betydelse. De har även fått arbeta med klossar och brukar regelbundet arbeta med likhetstecknets betydelse i undervisningen, främst i deras lärobok där det är ständigt återkommande.

I dagens samhälle tillbringar de flesta små barn i Sverige en stor del av sin vakna tid på förskolan, vilket gör att verksamheten har en betydande roll i barns liv. Trots långa, stressiga dagar måste förskollärare finna sätt att undervisa på, så att barn i förskolan får tid och stöd till att utveckla deras talspråk. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares förhållningssätt gentemot barn kan påverka barns talspråksutveckling. Detta undersökte vi genom att göra kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer i barngrupp. Vi besökte olika förskolor i Mellansverige, där vi träffade sju förskollärare, samt sex olika barngrupper. Vi har i vår studie, tagit avstamp i den sociokulturella teorin. Studiens resultat har visat att barn utvecklas mest då förskollärare utgår från barnens intressen. Detta innebär att det är viktigt att förskollärare lyssnar på vad barn är intresserade av och därefter utgår från det i sin undervisning med barnen. Därför är det viktigt att förskollärare blir medvetna om sitt förhållningssätt gentemot barn. Med förhållningssätt menar vi bemötande, samspel, kommunikation, barnsyn och inkluderande arbetssätt. Begreppet barnsyn innebär hur vuxna ser på barn och gör dem delaktiga i sitt lärande. Att utgå från ett barnperspektiv är att se utifrån barnets synvinkel och inte bara anta vad barnet vill och är intresserad av. En förskollärare som har ett gott förhållningssätt till barn, möjliggör för barn att tillägna sig talets gåva. Detta innebär att barn skapar mening genom att kommunicera och samspela med andra individer i förskolans sociala arena.

<p>Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grund- och gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt centrum med huvudkontor i Bryssel, Belgien och till en specialskola i Lessines, en förort till Bryssel. I denna del fokuseras den specialpedagogiska verksamheten i ett europeiskt land när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Enligt lärarna i vår studie är ett tydligt resultat att de sociala och emotionella svårigheterna är mest krävande att hantera för de inkluderade eleverna i behov av särskilt stöd. Likaså är de olika förutsättningarna och behoven hos eleverna i en klass en stor utmaning för lärarna när det gäller organisationen av undervisningen. Ett ytterligare resultat i studien visar att det finns stora likheter i nationella policydokument mellan Sverige och Belgien vad beträffar mål och styrdokument för denna elevgrupp. Samtidigt kunde vi konstatera att i den skola vi besökt tillämpades inte denna policy fullt ut och inkluderingen fungerade därmed inte i praktiken. Vårt arbete har bidragit till att fördjupa förståelsen för de inkluderade särskoleelevernas behov av goda lärandemiljöer, både när det gäller bemötande, delaktighet och tillgänglighet i ”En skola för alla”. En slutsats som dras av genomförandet av studiens båda projekt, är att det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är också bra för ALLA elever!</p>

<p>Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av COD_Cr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en COD_Cr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. </p><p>Två olika COD_Cr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.</p>

<p>I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.</p><p>NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt,</p><p>språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.</p>

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grund- och gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt centrum med huvudkontor i Bryssel, Belgien och till en specialskola i Lessines, en förort till Bryssel. I denna del fokuseras den specialpedagogiska verksamheten i ett europeiskt land när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Enligt lärarna i vår studie är ett tydligt resultat att de sociala och emotionella svårigheterna är mest krävande att hantera för de inkluderade eleverna i behov av särskilt stöd. Likaså är de olika förutsättningarna och behoven hos eleverna i en klass en stor utmaning för lärarna när det gäller organisationen av undervisningen. Ett ytterligare resultat i studien visar att det finns stora likheter i nationella policydokument mellan Sverige och Belgien vad beträffar mål och styrdokument för denna elevgrupp. Samtidigt kunde vi konstatera att i den skola vi besökt tillämpades inte denna policy fullt ut och inkluderingen fungerade därmed inte i praktiken. Vårt arbete har bidragit till att fördjupa förståelsen för de inkluderade särskoleelevernas behov av goda lärandemiljöer, både när det gäller bemötande, delaktighet och tillgänglighet i ”En skola för alla”. En slutsats som dras av genomförandet av studiens båda projekt, är att det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är också bra för ALLA elever!

I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen. NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt, språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall. Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.

<p>Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.</p>