Healthcare is generally characterized by deep traditions, old working methods, and clear hierarchies. A central part of medical wards is the so-called “round”. During the round, physicians and nurses visit the patients and decide on further action. The round is a central process at wards and affect the rest of the working day, both for physicians and nurses. In this study, the round process was observed at Ward 4 at Norrtälje Hospital. The staff at Ward 4 experienced high-stress levels and this was related to an ineffective round according to a prestudy conducted by Clinical Innovation Fellowships. The project aimed at producing a new optimized round routine that would reduce the high-stress levels. The study was conducted through observations, dialogue with staff, interviews, surveys, comparative observations at other wards at Norrtälje Hospital and other hospitals as well as theoretical studies. The main difficulties discovered in our study with the round process at Norrtälje Hospital were that (i) information was communicated dual, (ii) the round process was too time-consuming, (iii) late decision-making, (iv) inefficient role for nurses and the (v) priority of work. The study resulted in a recommendation of a new round routine in which we have taken the staff’s interests into account as well as literature and research within the field of how developing healthcare processes. Our target was to increase communication and collaboration between physicians and nurses and furthermore exploiting human resources in the best possible way. Our main recommendation was to introduce a seated pre-round prior to commencing the daily round routine and to introduce a reconciliation meeting afterwards. / Sjukvård är generellt sett präglat av inrotade traditioner, gamla arbetsmetoder och tydliga hierarkier. En central del på medicinska avdelningar är den så kallade ronden. Under ronden besöker läkare och sköterskor patienterna och beslutar om vidare åtgärder. Arbetet under ronden påverkar sedan resten av arbetsdagen, både för läkare och sköterskor, eftersom den är en väldigt central del av arbetsdagen på en medicinavdelning. I denna studien så undersöktes rondprocessen på avdelning 4 på Norrtälje Sjukhus. Bakgrunden till detta var att personalen präglats av höga stressnivåer och att det varit ett resultat av en ineffektiv rond. Detta framkom från en förstudie utförd av Clinical Innovation Fellowships. Vår studie syftade i att producera en ny effektivare rondrutin som i sin tur skulle minska stressen hos personalen. Detta genomfördes med hjälp av observationer, dialog med personal, intervjuer, enkätundersökningar, jämförande observationer på andra avdelningar och andra sjukhus, och teoristudier. Dom största problemen som upptäcktes i vår studie var att (i) information kommuniceras dubbelt, (ii) ronden tog för lång tid, (iii) att beslut inte fattas tillräckligt fort, (iv) sköterskans roll under ronden och (v) prioritering av patienter. Studien resulterade i ett förslag till en ny rondrutin som strävar efter att öka kommunikation och samarbete mellan läkare och sköterskor, och samtidigt utnyttja personalresurser på ett optimalt sätt. Vår främsta rekommendation var att införa en sittrond före gåronden och avsluta med ett avstämningsmöte.

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar. / Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends. To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan. To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.

Detta arbete har utforskat interaktionen mellan människa och automation inom det avhjälpande underhållet på två tillverkande företag. Arbetets syfte är bidra till att människor och automationsutrustningar framgångsrikt kan samarbeta i framtidens fabriker. Studien har undersökt hur interaktionen ser ut i dagsläget, var det idag saknas interaktion, hur interaktionen kan komma att se ut i framtiden samt vilka krav som behöver uppnås för att komma dit. Studien har också haft ett fokus på hållbar utveckling och hur interaktionen kan påverka denna. Projektets resultat är framtaget genom att utföra två deltagande observationer, en på vartdera företaget samt fyra semistrukturerade intervjuer per företag. I dagsläget sker mycket kommunikation genom telefon för att påkalla uppmärksamhet hos personal med information om larm och plats. Felsökning sker genom en panel vid maskinen alternativt via dator som kopplas upp mot maskinen vid djupare felsökning. Det finns i dagsläget även teknik såsom kommunikationsradio, tangentbord och mus som undviks att användas i största möjliga mån eftersom de anses vara svåra att manövrera. Resultaten visar att det finns ett behov av att få mer information i underhållets alla faser och att tekniken som används behöver vara mer mobil än i dagsläget. Författarna ger förslag på att handhållna enheter kan användas i framtidens underhåll och att röstigenkänning, Virtual Reality och Augmented Reality kan användas i dessa. Även smarta klockor rekommenderas att användas för att påkalla uppmärksamhet hos personal och samtidigt ge information om larm. Det finns en förhoppning om att mer information och mer mobil teknik kan effektivisera underhållet och därmed minska tiden för att utföra ett avhjälpande underhåll. Författarna rekommenderar starkt att all teknik som är tänkt att bli implementerad först testas i en realistisk miljö av de personer som ska använda tekniken. / The project has explored the interaction between humans and automation within the remedial maintenance on two manufacturing companies. The purpose of the project is to contribute to the interaction between humans and automation and by that make it successful in the future. The study has investigated how the present interaction is designed, where there is a need for interaction, how the interaction can be designed in the future together with the requirements that will need to be achieved to get there. In this study there is also a focus on sustainable development and how the interaction affects it. The result of the project is produced by performing two attendance observations, one at each company and four semi-structured interviews at each company. Today a lot of communication is done by phone to get the attention of personnel and summon them to the machine that has stopped. The troubleshooting of the machine is done in a panel or with a computer if deeper troubleshooting is needed. The computer needs to be connected to the machine. Today there are some technics that are present but these are not used due to the fact that they are perceived tedious to use. These technics are communication radio, mouse and keyboard. The result of the study indicates that there is a need for more information in all the phases of a remedial maintenance work. It also shows that the technics needs to be more mobile compared to how it is today. The authors recommends that handheld devices are used in the future and that softwares such as voice recognition, Virtual Reality and Augmented Reality are used within the handheld devices. Smartwatches are also interesting in an attention point of view where alarm messages can be shown. There is a belief that with more information and more mobility the maintenance will be more effective in the future and that the time for remedial maintenance will reduce. The authors strongly recommend that all technics that will be implemented need to first be tested in a realistic environment and by the people that should use it.

Abstract In this essay, it is investigated whether West Harbour, in Malmö, has the greenery to fulfill the goals and visions needed to be able to be said to be an ecological district today. An increasing proportion of people have moved to the city, which means major ecological challenges for the city and the ecology in general. Ecological urban planning can be a tool to curb these problems. In previous research from the National Board of Housing, Building and Planning and an essay from previous students they have looked further at what it is like to plan urban from an ecological concept in different cities. In this essay the theory from Mostafavi och Doherty (2016) which talks about planning ecologically. Diedrich (2013) writes about using tools to analyze the “site”. During the interviews, the five informants shared their knowledge of the ecological development theme at “Västra hamnen” and gave a closer insight into the property in front of the building itself and its surroundings. The four themes were compiled in this essay which concerns the need for parks, ecological development, green areas and green oases and climate change - elevated sea levels.   In need of parks, it emerged that there was a shortage of parks in the Western Harbor. In ecological development, the city of Malmö wants to test a new environment at Dockan's harbor basin, the concept of park islands. Green spaces and green oases are, there are results about open spaces on the property Fören 3 - Turning Torso as it can open discussions to expand green in the physical space offered. Climate change - elevated sea levels that can challenge the future of housing and security.  The assignment is about the accommodation’s future safety and current elevated sea level.     The interviews and field observations gave a closer insight into what it is to visit, see, hear, feel, smell, and based on the ecological conditions, the Western Harbor is experienced with its own senses. It also gave me abstract thoughts on what it would be like to shape a place and in the physical space. From a blank sheet of paper to filling it with colors, to shape an attractive concept and design for the benefit of the public. Finally, a solution proposal will be presented in the concept of “Parc in the Water” on the West Harbour.   Keywords: ecology, field observation, greenery, park, park islands, site / <p>Presentationen ägde rum på zoom meeting. </p><p>Samtliga publikationer närvarade på presentationen med en Powerpoint. </p>

In Sweden, there are students who live in small student apartments. These apartments can be called compact living as a student apartment can be as small as 16 square meters. To take advantage of the place that is in small homes, it would be good if larger furniture could be combined into a piece of furniture. On behalf of Husmuttern AB, this work has been aimed at exploring furniture concepts with sleeping and their functions in a compact living environment for students. The issues being examined are: -          What functions are desirable in a multifunctional seating and sleeping furniture for students and people living in compact living environments? -          How can a multifunctional seating and sleeping furniture be designed, that is applied to students living in a compact-living environment? Human Centered Design was used as a method and thus a qualitative data collection was carried out in the form of observations. The respondents were in the primary target group and were observed in their everyday lives in their homes. A focus group was involved in generating ideas and concepts. Functional prototypes were built, and 3D models were created in SolidWorks. Digital testing of the concepts was carried out and the development of the Generation Sofa Bed was realized. There is a discussion about how reliable this study is, when the results became situational. However, the respondents were from a limited audience and had different views on what they wanted from a sofa bed, which provided rewarding information for the development of the furniture. The conclusion is that while the Generation Sofa Bed needs to be further developed through testing and evaluation of storage facilities, it has great potential to become a finished product. / I Sverige bor det studenter i små studentlägenheter. De lägenheterna kan kallas för compact living då en studentlägenhet kan vara så liten som 16 kvadratmeter. För att ta vara på den plats som finns i små hem vore det bra om större möbler kunde kombineras till en möbel. På uppdrag av Husmuttern AB har detta arbete haft som syfte att utforska möbelkoncept med sov- och sittfunktioner i en compact living miljö för studenter. De frågor som undersöks är: 1.      Vilka funktioner är önskvärda i en multifunktionell sitt- och sovmöbel för studenter och personer som bor i compact living miljö? 2.      Hur kan en multifunktionell sitt- och sovmöbel konstrueras, som är tillämpad för studenter som bor i compact-living miljö?  Human Centered Design användes som metod och därmed genomfördes en kvalitativ datainsamling i form av observationer. Respondenterna var med i den primära målgruppen och observerades i sin vardag i sina hem. En fokusgrupp var med och genererade idéer och koncept. Funktionsprototyper byggdes och 3D modeller skapades i SolidWorks. Digital testning av koncepten genomfördes och utvecklingen av Bäddsoffan Generations blev förverkligad. Det finns en diskussion om hur pålitlig denna studie är, då resultaten blev situationsbaserade. Dock var respondenterna från en begränsad målgrupp och hade olika syn på vad de ville ha av en bäddsoffa, vilket gav givande information till utvecklingen av möbeln. Slutsatsen är att medan Bäddsoffan Generations behöver vidareutvecklas genom testning och utvärdering om förvaringsmöjligheter, så har den stor potential att bli en färdig produkt.

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.