Uppsatsenssyfte har varit att studera vilka förändringar kvinnor inom den mansdominerade vill seför att öka jämställdheten mellan könen inom den svenskaindustrin.Industrinstårinför förändring på flera sätt.En generationsväxling väntar,konkurrenskraften mot övriga industrier i världen ökar och behovet av arbetskraft de närmsta åren kommer vara hög. En lösning ser branschernas chefer är genom att öka jämställdheten inom industrin, främst processindustrin.En positiv effekt på detta är att genomatt fler kvinnorbörja arbeta inom denmansdominerade industrinkan löneskillnaderna mellan könen minskas. Tidigare forskning inom industrin har bland annat studerat den framtida generationsväxlingen som väntar och hur kvinnor påverkas av en industri där flera arbetsredskap är konstruerade för män. Studien har utgått ifrån frågeställningarna hur upplever informanterna att vara kvinna i en mansdominerad bransch ochvilka förändringar vill informanterna se inom organisationen. Teorier i studien ärJoan Ackers teori om hierarkier i organisationer, Lena Abrahamssons bok ”att återställa ordningen”där hon vidareutvecklar hur könsuppdelningar, könsordningar och hierarkieri mansdominerade yrken ser ut.Hirdmans teori om vertikal och horisontell könsfördelning och Kanters teori om strukturella förhållandeningår ocksåi denna studie. Studiens empiri har samlats in genom åtta intervjuer där samtliga informanter är kvinnor. Informanterna upplever flertalet problem inom organisationen, främst för att det finns en mansdominans och en hierarkisk ordning där den äldre generationen styr. Men informanterna finner även lösningar på problemen. Lösningar i form avatt utbilda personalen i jämställdhetsfrågor, generationsväxlingen och att lyfta upp fler kvinnor på chefspositioner. Genom att framhäva informanternas feedback på problem och lösningar kan vi genom medvetenhet och lärande förändra dagens industri till en mer jämställd arbetsplats.

In this thesis, the results of a survey regarding grade progression between secondary and upper secondary school in a municipality in the north of Sweden serve as the starting point for a study of the experiences and expectations of a number of 16 year old girls who are in the first year of upper secondary school. The study is performed by means of focus group interviews with female pupils from the three largest upper secondary schools in said municipality in an attempt to gauge their experiences of grades, grade assessment, teacher practices and perceived differences in how boys and girls are treated. The results show that most of the girls are disappointed with upper secondary school so far. Many of them feel that secondary school was both more fun and more rewarding in a sense of learning. Their appreciation of how this more rewarding atmosphere affected their grades differed between the various groups. One group considered lower demands in upper secondary school to be a good thing since it made good grades easy to achieve, whereas one of the other two groups considered the lower demands to be demotivating at best.

Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organisationsbeskrivningar, mer specifikt om kvinnor och män bedömer organisationsbeskrivningar olika beroende på om de läst en agentisk eller kommunal organisationsbeskrivning. De beroende variabler som testades var organisationens attraktivitet, känsla av samhörighet, upplevd jämställdhet, liksom skattning av andelen kvinnor och män inom organisationen. 138 deltagare deltog i studien, varav 75 definierade sig med pronomen hon och 63 definierade sig med pronomen han. Deltagarna deltog genom att besvara och fullfölja en internetbaserad enkät. Signifikanta resultat uppstod och ett av huvudfynden visade att kommunala texter aktiverade högre samhörighet, men det gällde för både män och kvinnor. Ett annat huvudfynd var att män upplevde större jämställdhet, i både den kommunala och agentiska organisationsbeskrivningen, än vad kvinnor gjorde. Resultaten i sin helhet visade att kvinnor och män till viss del skattar texter olika och att språkbruk kan få konsekvenser för hur organisationen upplevs. Framtida studier bör fokusera på språket ur ett intersektionellt perspektiv, detta så att fler individer inkluderas i jämställdhetsarbetet.

Det svenska skolväsendet vilar på demokratisk grund och förhåller sig därför till ett värdebaserat arbete. Det innebär att elever, genom sin utbildning, ska lära sig om värderingar såsom: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Utbildningen som ges ut i det svenska skolväsendet ska således främja jämställdhet och därför ska undervisningen främja elevers förståelse om könsmönster och hur dessa kan påverka människors livsval och livsvillkor. Ett vanligt verktyg som lärare använder sig av för att omsätta skolans värdegrundsarbete i praktiken är genom skönlitteratur. Detta beror främst på att skönlitteratur är känt för att ha en inverkan på läsarnas personlighetsutveckling. För att aktualisera skolans värdegrundsarbete, med särskilt fokus på jämställdhet, är utgångspunkten för denna studie att undersöka hur Anne Charlotte Lefflers Sanna kvinnor (1883) skulle kunna implementeras i undervisning och vilken didaktisk potential som kan uppnås. Närläsning användes som metod för analysen för att möjliggöra denna undersökning, vilket innebär att litteraturen läses flera gånger med särskilt fokus på utvalda delar av innehållet. Denna studies teoretiska grund är Yvonne Hirdmans genussystem, en teori som centrerar kring könsordningar och tillämpas i studien för att utforska kön och normer. Malin Alkestrands term "didaktisk potential" används också för att analysera hur olika perspektiv på genus och normer kan användas för att främja värdegrundsarbete och för att identifiera vilka lärdomar som kan härledas från detta. Studiens centrala frågeställning är: Vilken didaktisk potential finns i gestaltningen och problematiseringen av genus och normer i Sanna kvinnor? Studien drog slutsatsen att Sanna kvinnors förkroppsligande av normer och kön präglas av ojämlikhet. Den didaktiska potentialen finns emellertid i att dessa representationer kontinuerligt problematiseras och kontrasteras mot varandra. Materialet presenterar en mångfald perspektiv som jämförs med varandra. "Sanna kvinnor" fungerar på detta sätt som ett konkret exempel på farorna som ojämlikhet medför samt ett moraliskt exempel på vikten av jämställdhet.

In this essay, Enid Blyton’s book Five Fall into Adventure is analyzed with a focus on behavior patterns, stereotypes and power division. Intersectionality is used as an approach and a close reading of passages is used as a method. I argue that the novel could work as a good starting point for raising important questions in the classroom, despite the criticism which has been directed towards Blyton’s works. Although the way in which Blyton portrays gender stereotypes is often more acknowledged by critics, this book could be an especially useful tool when touching upon the questions of class and ethnicity. The essay also demonstrates that the criticized aspects of the books, such as them being considered sexist, should be further analyzed, emphasized and discussed, rather than suppressed, because they could serve as a good starting point for dealing with questions which are important to touch upon in teaching situations. Inequality, sexism and xenophobia are examples of such questions. / I denna uppsats analyseras Enid Blytons bok Fem går i fällan med fokus på beteendemönster, stereotyper och maktskillnader. Analysen utförs utifrån ett intersektionellt perspektiv och närläsning av avsnitt används som metod. Jag framhåller att boken skulle kunna fungera som en bra utgångspunkt för att beröra viktiga frågor i klassrummet, trots att kritik har riktats mot Blytons verk. Det är ofta Blytons sätt att skildra genusstereotyper som uppmärksammas mest av kritiker, men jag belyser att boken skulle kunna vara ett särskilt användbart verktyg för att beröra frågor rörande klass och etnicitet. Uppsatsen visar även att de kritiserade aspekterna av böckerna, exempelvis att de kan anses vara sexistiska, borde vidare analyseras, betonas och diskuteras, istället för att undvikas. Anledningen till det är att de kan användas som en väldigt bra utgångspunkt för att ta upp frågor som är viktiga att vidröra i undervisningen. Ojämlikhet, sexism och främlingsfientlighet är exempel på sådana frågor.

Bakgrund: Tidigare studier belyser hur jämställdhet inte blir till verkliga handlingar i organisationer. Vi konstaterar i denna studie att chefer är aktörer för verkställandet av jämställdhet till reella handlingar till följd av att det finns lagkrav på arbetsgivare att arbeta för att främja jämställdhet. Det som görs beträffande jämställdhet av chefer i organisationer idag kan förklaras som ojämställt därför undersöker denna studie; hinder, utmaningar och möjligheter i chefers verkställande av jämställdhet, vilket mynnar ut i följande problemformulering: Vilka hinder, utmaningar och möjligheter upplever chefer i sitt lagstadgade arbete med att verkställa och göra jämställdhet? Syfte: Denna studie syftar till att genom ett aktörs- och verksamhetsnära perspektiv, undersöka chefers lagstadgade arbete i att verkställa jämställdhet samt vilka hinder och utmaningar jämställdhetsarbete består av, genom tre feministiska teoribildningar presenterade av Kanter, Butler och Cavarero samt vad jämställdhetsarbete definieras som. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod genom sex intervjuer med sju informanter i skilda branscher i Västra Götalandsregionen. Empiriska resultat och tolkning: Trots varierande förutsättningar i de olika branscherna studien undersöker, förekommer gemensamma karaktärsdrag. Informanterna i studien lägger vikt vid att strukturer i organisationen bör skapa jämställda möjligheter i karriären för såväl kvinnor som män. Samtliga informanterna anser att en jämn könsfördelning berikar arbetsgruppen genom att utöka med flera perspektiv. Ledarskapet är av stor vikt vid verkställandet av jämställdhet. Slutsatser: Hinder och utmaningar för jämställdhet utgörs av såväl strukturella- som könsbarriärer. Ett relationellt och individanpassat ledarskap öppnar upp för möjligheter av jämställdhet. / Background: Earlier studies illustrate how gender equality does not become real acts in organizations. We note in this study that executives are actors of the implementation of gender equality into real actions as a result of the legal requirements for employers to work to promote gender equality. What is being done about gender equality by managers in organizations today can be explained as gender inequality, hence this study examines; obstacles, challenges and opportunities in managers' implementation of gender equality, which emerges in the following problem formulation: What obstacles, challenges and opportunities do executives experience in their statutory work on implementing and equality? Purpose: This study aims at investigating the legislative work of managers in implementing gender equality and the obstacles and challenges of gender equality work through three feminist theories presented by Kanter, Butler and Cavarero, as well as what gender equality work is defined as. Method: The study has been conducted with qualitative method through six interviews with seven informants in different industries in the region of Västra Götaland, Sweden. Empirical results and interpretation: Despite the varied conditions in the different industries the study examines, there are common characteristics. The informants in the study emphasize that structures in the organization should create equal opportunities in the career of both women and men. All informants believe that an even gender structure enriches the working group by expanding with several perspectives. Leadership is of great importance in the implementation of gender equality. Conclusions: Obstacles and challenges for gender equality consist of both structural and gender barriers. Relational and individualized leadership opens for opportunities for gender equality.

It is by now well known that the construction sector has challenges regarding reaching equal gender balances and despite various types of actions to increase the share of women, the industry remains one of the most gender-segregated industries in the world with hardly ten percent of women in the Swedish construction sector. However, the previous industry initiatives for gender equality solely focused on increasing the share of women have been criticized by research as it disregards what may lie behind the skewed gender balances. Consequently, this thesis has investigated what gender inequalities, barriers, and opportunities that are experienced within a construction company to identify improvement areas for gender change. This was done by interviewing four men and four women in a construction company from an interpretivism standpoint and the results were found to be contradictory where proequality could be opposed with inequalities. The findings from this study could be considered by construction companies that attempt to improve gender equality. Particularly as this study has found that it exists internal barriers linked to culture and gender that may impede gender change. / Det är vid det här laget känt att byggsektorn har utmaningar när det gäller att uppnå en jämn könsfördelning och trots olika typer av åtgärder för att öka andelen kvinnor är branschen fortfarande en av de mest könssegregerade branscherna i världen med knappt tio procent kvinnor i den svenska byggsektorn. Branschens tidigare jämställdhetsinitiativ endast med fokus på att öka andelen kvinnor har dock kritiserats av forskning eftersom de bortser från vad som kan ligga bakom den skeva könsfördelningen. Följaktligen har detta examensarbete undersökt vilka ojämställdheter, hinder och möjligheter som upplevs inom ett byggföretag för att identifiera förbättringsområden för jämställdhetsförändring. Detta gjordes genom att intervjua fyra män och fyra kvinnor på ett byggföretag med en tolkande ansats och resultaten visade sig vara motsägelsefulla, där positiv inställning till jämställdhet kunde motsägas av ojämställdheter. Resultaten från denna studie skulle kunna beaktas av byggföretag som försöker förbättra jämställdheten. Särskilt eftersom denna studie har hittat interna hinder kopplade till kultur och kön som skulle kunna hindra en förändring av könsstrukturen.

The background of the study highlights the importance of physical activity as a crucial factor for promoting both physical and mental health, which is an important aspect of public health. Club football is a way to engage in physical activity, regardless of gender. However, studies show that many young women are less active than young men. Gender equality and gender norms can affect young women's participation in football. Studies indicate that economic barriers and other factors can influence participation in the sport. Gender equality is something that, for example, Agenda 2030 works towards. Research and efforts are also being made to promote gender equality in football both internationally and nationally. The purpose of the study was to investigate young women's experiences and perceptions of participating in club football, which is a male-dominated sport. A qualitative method was used with semi-structured interviews for data collection, which was later analyzed through manifest content analysis. The selection of informants was based on purposive and snowball sampling methods, with a total of six informants from five different sports clubs in Central Sweden participating. The study's results showed differences between genders within club sports. Challenges that emerged included limitations in training opportunities and economic conditions, reflecting structural barriers where women were limited due to unequal conditions. Social challenges, where sexual harassment and norms within football were common. To achieve gender equality in football for all and contribute to good public health, further work is needed on the social and structural aspects of football. / Bakgrunden till studien lyfter fram vikten av fysisk aktivitet som är avgörande faktor för att främja både fysisk och psykisk hälsa, som är en viktig del för folkhälsan. Föreningsfotboll är ett sätt att utöva fysisk aktivitet, oavsett kön. Studier visar dock att många unga kvinnor är mindre aktiva än unga män. Jämställdhet och könsnormer kan påverka unga kvinnors deltagande inom fotbollen. Studier visar på att ekonomiska hinder och andra faktorer kan påverka deltagandet inom sporten. Jämställdhet är något som till exempel Agenda 2030arbetar för. Även forskning och insatser sker för att främja jämställdheten inom fotbollinternationellt och nationellt. Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av att delta i föreningsidrotten fotboll, som är en mansdominerad sport. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer för datainhämtning som senare kom att analyseras genomen manifest innehållsanalys. Valet av informanter utgick från ett målstyrt- och snöbollsurval, totalt medverkade sex informanter från fem olika idrottsföreningar i Mellansverige. Studiens resultat visade på skillnader mellan könen inom föreningsidrotten. Utmaningar som framkom var begränsningar i träningsmöjligheter och ekonomiska villkor vilket speglar strukturella hinder, där kvinnor kom att begränsas på grund av ojämställda förutsättningar. Sociala utmaningar, där sexuella trakasserier och normer inom fotbollen var, vanligt förekommande. För att nå en jämställd fotboll för alla och bidra till en god folkhälsa behöver de sociala och strukturella områdena inom fotbollen arbetas vidare med.

During the course of this study we have been inspired by Carin Holmbergs essay ’It’s Called Love’ (1993). Our purpose with this study has been to examine how gender works among young Swedish heterosexual couples without children. This was done by examining how couples distribute housework among themselves, with certain focus on how class interacts with gender. We asked three questions: 1). How is gender made in relation to expected characteristics of how women and men should be? 2). How is gender made with distribution of household work within the couples? 3). In what way does class play a role in distribution of domestic work? Qualitative method was used in order to answer our purpose and questions. We interviewed ten couples, five whom had a university degree and five whom had secondary education. Our theoretical framework consists of the perspective of symbolic interactionism, Yvonne Hirdman's theory of the gender system, asymmetric role-taking and class. The analysis of our empirical material showed that the individuals within the couples attribute themselves and each other with properties that are in line with the traditional gender distribution in society, regardless of which class the couples belong to. When it came to all housework activities women were initiators. The distribution of household work took place according to what the men thought was interesting, regardless of class. Class, on the other hand, plays a role in the distribution of domestic work that took place on the basis of what was natural or not. Couples with upper secondary education distribute household work based on what is natural for the sexes in relation to the traditional gender roles, while those with an academic degree carry out household work that is not tied to the traditional gender roles to a greater extent. We found that women's and men's genders contribute to the maintenance and reproduction of the woman as subordinate and the man as superior, which contributes to an uneven distribution of labour in the home where the woman still has the main responsibility for the care work.

The primary goal of development organizations is poverty reduction, but their initiatives have in recent years also been recognized as a potential tool in empowering women and raising their status. Previous knowledge on the topic is largely based in an understanding of empowerment that seems to miss or overlook limitations and impacts of initiatives which authors with a more feminist view on empowerment address. Thus, this thesis aims to increase the understanding of women’s empowerment in relation to development initiatives. A case study focusing on women who had previously participated in the business training and microcredit program of an NGO in Nairobi, Kenya was conducted. The study shows that through development organizations’ various initiatives women can be empowered on a personal and a collective level. For instance, the women’s self-confidence has increased and they see themselves as entitled to do things on their own, such as running a business. Further, through coming together as a group they gain access to new spaces and agency to act on their collective interests. However, little evidence of women’s empowerment on a relational level is seen. The study also shows that there are economic and gender-related barriers constraining the empowerment process. / Utvecklingsorganisationers primära mål är att minska fattigdom, men deras initiativ har på senare tid också kommit att erkännas som ett potentiellt verktyg för att främja kvinnors egenmakt och höja deras status. Tidigare kunskap om kopplingen mellan egenmakt och organisationers initiativ utgår i stor utsträckning från en förståelse av begreppet egenmakt som verkar missa eller förbise vissa begränsningar och effekter av initiativen, som andra med en mer feministisk syn på egenmakt lyckas belysa. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för kvinnors egenmakt i förhållande till utvecklingsinitiativ och den har utförts som en fallstudie fokuserad på kvinnor som tidigare deltagit i ett entreprenörskaps- och mikrokreditprogram hos en ideell organisation i Nairobi, Kenya. Studien visar att genom organisationers olika initiativ kan kvinnors egenmakt stärkas på ett personligt och ett kollektivt plan. Bland annat har kvinnornas självförtroende ökat och de ser sin rätt att göra saker på egen hand, såsom att driva ett företag. Genom att samlas som grupp får kvinnorna dessutom tillgång till nya utrymmen och möjligheter att agera på sina kollektiva intressen. I studien ses emellertid svaga tecken på kvinnors egenmakt inom äktenskapet. Slutligen visar studien att det finns ekonomiska och könsrelaterade barriärer som begränsar utvecklingen av kvinnors egenmakt.