Machines are a large part of most construction sites and used daily to perform various tasks. The purpose of this thesis is to investigate how Skanska Sverige AB works with safety, the reasons to accidents connected to excavator buckets and the causal link between them. Furthermore, the aim is to investigate how these accidents can be prevented. The research begins with a literature study to obtain knowledge about excavators and how safety works at the constructionsites. Afterwards interviews were conducted on various projects and surveys were sent out to the officials and machinists. A case study was conducted to investigate different work tasks. Based on the result, the causal link was stress. Stress considered to be the reason for the lack of security control and incorrect locking of the buckets. To prevent stress, it is important to involve the employees for them to experience more control. To avoid lack of security control and incorrect locking, it is important to remind and pay attention to the employees. One of Skanska´s document regarding the security control should be updated. The document should include that the change and security control of excavator buckets should always be 180 degrees or at least five meters away from excavations. It should also include that the machinist always should make a visual control of the locking mechanism for the bucket. / På byggarbetsplatser är anläggning en stor del där många maskiner används dagligen för att utföra olika arbetsuppgifter. Enligt statistik från arbetsmiljöverket skadas ca 14 personer per arbetsdag på Sveriges byggarbetsplatser och vissa av olyckorna orsakas på grund av grävmaskiner och deras skopor. Klämskador, tappade grävskopor och tappat material ansågs vara vanliga olyckstyper som undersöktes. Då tappade grävskopor har inträffat även hos Skanska Sverige AB, som orsakat allvarliga tillbud, önskades en djupare undersökning kring detta. Syftet är att undersöka anledningar som är kopplade till de tidigare olyckorna och hur säkerheten fungerar på Skanskas byggarbetsplatser. Målet med uppgiften är att undersöka varför olyckor sker på grund av grävskopor och andra maskinredskap, exempelvis pallgafflar, samt undersöka orsakssambanden. Vidare är målet att undersöka hur olyckorna kan förebyggas och utifrån detta upprätta en Kort information om säkerhet (KIS) som Skanska Sverige AB kan använda på byggarbetsplatserna. Metoden innebar först en litteraturstudie kring bakgrunden. Vidare utfördes intervjuer och enkäter skickades ut. Parallellt med intervjuerna genomfördes en fallstudie där arbetsmomenten kontrollerades. Det undersöktes ungefär hur ofta byten av grävskopor eller andra maskinredskap sker och hur maskinister samt yrkesarbetarare arbetar på projekten. Det orsakssamband som kunde utläsas från resultatet var att stress ansågs ligga till grund för avsaknad av säkerhetskontroll och inkorrekt låsning av snabbfästet. Detta kan förebyggas genom att uppmärksamma, påminna och involvera medarbetarna om problemet genom olika produktionsmöten. Att involvera medarbetarna gör att de kan uppleva mer kontroll vilket i sin tur förebygger stress. Skanskas dokument, Miljö- och säkerhetsinstruktion för maskin- och fordonsförare, bör också uppdateras kring säkerhetskontrollen. Detta genom att bytet mellan redskap och säkerhetskontrollen alltid ska ske 180 grader eller minst 5 meter ifrån schaktet och att en visuell kontroll av låsningen på snabbfästet alltid ska ske.

Bakgrund: För att upprätthålla en så normal kvalitet på vården som möjligt och minska det psykiska och fysiska lidandet vid stora olyckor och katastrofer måste resurserna ledas och fördelas på ett annat sätt än i sjukvårdens vardagsorganisation. Detta medför en omställning i sättet att bedriva sjukvård på till katastrofmedicinsk metodik. Anestesisjuksköterskan är en viktig del i den katastrofmedicinska beredskapen men hur anestesisjuksköterskan själv uppfattar sin roll är ett sparsamt utforskat område. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning om sin roll vid stora olyckor och katastrofer. Metod: En kvalitativ metod användes, där 10 semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys framkom fyra kategorier; vara en del i något större, vara närmast patienten, genom sin profession känna trygghet och medvetenhet och få förutsättningar att fungera i sin roll. Det genomgående temat i anestesisjuksköterskans uppfattningar är att genom sin profession vara en livsviktig nyckelfunktion med vilja att verka i den på bästa sätt. Konklusion: Anestesisjuksköterskan har en betydelsefull och komplex roll i den katastrofmedicinska beredskapsorganisationen men efterfrågar kunskap och utbildning för att kunna verka effektivt och säkert. Den katastrofmedicinska beredskapen måste lyftas och medvetandegöras i verksamheten.

<p>För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två<strong> </strong>kategorier: ”känsla av säkerhet”<strong> </strong>och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och<strong> </strong>”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap.</p> / <p>In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.</p>

<p>Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat.</p><p>Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.</p><p>Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats. Konklusionen av uppsatsen redovisas i ett antal förslag på riktlinjer som bör tolkas som ett stöd vid datainsamlingen gällande kommunala olycksundersökningar. Uppsatsen är en förstudie då underlaget bör utökas och resultaten prövas empiriskt innan riktlinjerna praktiskt tillämpas.</p> / <p>Background: According to the legislation regarding protection against accidents (SFS 2003:778) shall an accident investigation be implemented at a reasonable depth to find reason, development and evaluation of the rescue initiative (SFS 2003:778, chp3, 10§). Among implemented accident investigations in Sweden's municipalities has the Swedish Rescue Services Agency identified large mutual variation the current content in the investigations and deficiencies at forwarding them to the authority for statistical analysis. This essay is therefore part of the authority's development of the aid for the collection of data regarding municipal accident investigations in aim to improve the conditions to draw important knowledge from accidents.</p><p>Aim: The aim with this essay is two-folded. To first analyze which experiences that are collected from the municipal accident investigators and then verify the results on the basis of earlier research results.</p><p>Method and materials: With the method Qualitative Content Analysis has a selection of municipal accident investigations been analyzed (n=21), where collected experiences have been categorized in a number common themes. The basis (n=68) is retrieved from the Swedish Rescue Service Agency and is comprised of all forwarded municipal accident investigations between 2005 up to and including April 2007 distributed over 8 classifications.</p><p>Results: On the basis of earlier research the results have been verified. The conclusion of the essay is presented in a number proposals on guidelines that should be interpreted as an aid regarding the data collection at municipal accident investigations. The essay is a preliminary study where the basis should be increased and the results examined empirically before the guidelines can be practical applied.</p>

För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två kategorier: ”känsla av säkerhet” och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och ”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap. / In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.

Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som återfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler är framtagna av Transportstyrelsen och ska gälla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fartygens seniorbefäl tolkar och förhåller sig till ovannämnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord på fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefäl ombord på vardera fartyg. För att få en så rättvisande studie som möjligt har intervjuer också utförts med personal på Transportstyrelsen. Frågorna som ställdes ombord på fartygen speglar de svar vi fått under mötet med personal på myndigheten. Resultatet av vad vi kom fram till påvisar att medvetenheten är hög vad gäller föreskrifterna. Undersökningen visar också att avsteg görs från att följa reglerna, normalt sett efter bedömning om huruvida det är säkert eller inte. Rutiner ombord är ofta utformade efter två parametrar, till största delen med hänsyn tagen till regelverket men också för att arbetet ombord ska löpa så smidigt som möjligt. De dagliga arbetsrutinerna anses inte få styras av regelverket så till den grad att befälhavarna upplever regelverket som ett hinder. Sammanfattningsvis påvisar studien att kombinationen av att tillgodose samtliga krav vad gäller utkik, samt utföra ett arbete som löper så smidigt som möjligt är svårt att uppfylla. / This study treats the rules and regulations which concern a passenger vessel look out, given in the regulations TSFS 2012:67. These regulations are imposed by the Swedish transport agency and cover all vessels sailing under the Swedish flag. The purpose of this study is to find out how senior deck officers on board Swedish passenger vessels interpret and apply the above mentioned regulation. We have completed this study through interviews on board five passenger vessels which are sailing under the Swedish flag. To receive a fair study the Swedish transport agency has been interviewed, and the questions asked on board the vessels have been designed with the information received by the transport agency in mind.  The result of the study shows that the knowledge about the regulations is high among the senior deck officers. Despite this, the study also shows that deviations from these regulations sometimes are made, usually after a risk assessment made by the officer on watch or the captain. The routines on board are formed mostly with the regulations in mind but the routines are also formed in such way that the work on board can proceed as smooth as possible. The daily work routines are not considered to be governed by the regulations to the extent that the masters perceive the regulations as an obstacle. In conclusion, the study shows that the combination of meeting all the requirements in the terms of look out and do a job which runs as smoothly as possible is hard to meet.

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor. Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat. Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer. Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats. Konklusionen av uppsatsen redovisas i ett antal förslag på riktlinjer som bör tolkas som ett stöd vid datainsamlingen gällande kommunala olycksundersökningar. Uppsatsen är en förstudie då underlaget bör utökas och resultaten prövas empiriskt innan riktlinjerna praktiskt tillämpas. / Background: According to the legislation regarding protection against accidents (SFS 2003:778) shall an accident investigation be implemented at a reasonable depth to find reason, development and evaluation of the rescue initiative (SFS 2003:778, chp3, 10§). Among implemented accident investigations in Sweden's municipalities has the Swedish Rescue Services Agency identified large mutual variation the current content in the investigations and deficiencies at forwarding them to the authority for statistical analysis. This essay is therefore part of the authority's development of the aid for the collection of data regarding municipal accident investigations in aim to improve the conditions to draw important knowledge from accidents. Aim: The aim with this essay is two-folded. To first analyze which experiences that are collected from the municipal accident investigators and then verify the results on the basis of earlier research results. Method and materials: With the method Qualitative Content Analysis has a selection of municipal accident investigations been analyzed (n=21), where collected experiences have been categorized in a number common themes. The basis (n=68) is retrieved from the Swedish Rescue Service Agency and is comprised of all forwarded municipal accident investigations between 2005 up to and including April 2007 distributed over 8 classifications. Results: On the basis of earlier research the results have been verified. The conclusion of the essay is presented in a number proposals on guidelines that should be interpreted as an aid regarding the data collection at municipal accident investigations. The essay is a preliminary study where the basis should be increased and the results examined empirically before the guidelines can be practical applied.

Att förlora framdrivningsförmågan ombord på ett fartyg kan vara förödande och få stora konsekvenser. Examensarbetet har undersökt huruvida haverirapporter från Europas flaggstaters administrativa haveriutredningsorgan kan användas som underlag vid förebyggande och jämförande studier av orsaker till förlust av framdrift ombord på fartyg. Examensarbetet har även undersökt kategoriserings möjligheten av rapporterna utifrån kategorierna operativt fel (drift/underhåll), organisationsfel och tekniskt fel. I 37% av rapporterna var det en kombination av orsaker, därav gick det inte att strikt kategorisera orsaken efter en enda kategori. Arbetet finner att det finns flera återkommande brister och fel som bristande systemkännedom eller ett handhavandefel då detta framkommer i 37% av rapporterna vilket indikerar att informationen kan användas för att skapa förutbyggande åtgärder. Examensarbetet påvisar även brister med informationen om just förlusten av framdrift i rapporterna som kan göra det svårt att använda en del av haverirapporterna för förebyggande studier. / Losing propulsion ability onboard a ship can be devastating and have major consequences. The thesis has examined if accident reports from the administrative accident investigation bodies of the European flag States can be used as a basis for preventive and comparative studies of causes of loss of propulsion onboard ships. The thesis has also investigated the categorization possibility of the reports based on the categories Operative (operation/maintenance) errors, organizational errors, and technical errors. In 37% of the reports it was a combination of causes, hence it was not possible to strictly categorize the cause by a single category.  The thesis finds that there are several recurring deficiencies and errors such as lack of system knowledge or a handling error as this appears in 37% of the reports indicating that the information can be used to create pre-construction measures. The thesis also shows shortcomings with the information about the loss of propulsion in the reports that can make it difficult to use some of the accident reports for preventive studies.

Introduktion: Byggsektorn är en utsatt bransch där många arbetsrelaterade olyckor inträffar, inklusive olyckor med dödlig utgång. Fallolyckor är en av de vanligaste förkommande typerna av olyckor, trots säkerhetsåtgärder som fallskyddsutrustning och säkerhetsrutiner. Totalt nio byggnadsarbetare omkom på grund av fallolyckor 2018 och åtta 2019 i Sverige. Arbetsmiljöverket och Sveriges regering har länge arbetat tillsammans för att motverka dödsolyckor genom deras nollvision. Trots att mycket arbete har gjorts för att förebygga fallolyckor finns det mycket kvar att göra inom arbetsmiljöområdet. Arbetet genomförs i samarbete med Cramo AB, specifikt Cramoskolan, och kommer undersöka yrkesarbetares inställning till fallsäkerhet innan respektive efter ett utbildningstillfälle inom fallskydd. Målet är att utvärdera hur utbildningsinsatser påverkar yrkesarbetares medvetenhet om fallsäkerhet utifrån de fem nivåerna: 1) individen, 2) fysisk miljö, 3) systemet, 4) organisationen samt 5) säkerhetsklimat och säkerhetskultur. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara syftet och frågeställningarna. Datainsamling utfördes genom intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien innefattade tolv intervjuer totalt, där sex personer från olika befattningar inom byggsektorn intervjuades både före och efter ett utbildningstillfälle. Resultat: Resultatet visade att fallskyddsutbildning hade en effektiv påverkan på yrkesarbetares medvetenhet om fallsäkerhet, däremot i varierande grad beroende på vad deras attityd samt bakgrund var sedan tidigare. De nivåer som yrkesarbetarna ansåg viktigast att arbeta vidare med för att öka fallsäkerheten var individen samt säkerhetsklimat och säkerhetskultur. Analys: Synen på fallsäkerhet förändrades mest hos de yrkesarbetare som inte hade några större erfarenheter kring att arbeta med säkerhet sedan tidigare, i kombination med en allmänt bristfällig syn på fallsäkerhet. Synen på fallsäkerhet förändrades minst hos de yrkesarbetare som dagligen arbetar med säkerhetsfrågor och som generellt har ett gott säkerhetstänk sedan tidigare. Diskussion: Studiens ändamål har uppnåtts med hjälp av undersökningens kvalitativa datainsamlingar. Resultatet från den insamlade empirin ansågs trovärdig eftersom informationen gav en relevant beskrivning som besvarade undersökningens samtliga frågeställningar. Några väsentliga brister som framkom var att några av de intervjuade relaterade till säkerhet generellt i stället för att specifikt anknyta till just fallsäkerhet, samt att vissa inte hade haft tillfälle att omsätta kunskaperna de innefattade från fallskyddsutbildningen i praktiken. Nyckelord: Bygg, byggnadsarbetare, fallolycka, fallsäkerhet, olycka, säkerhet, säkerhetsutbildning, utbildning. / Introduction: The construction sector is a vulnerable industry where many work-related accidents occur, including accidents resulting in fatalities. Fall accidents are one of the most common types of accidents, despite safety measures such as fall protection equipment and safety procedures. In Sweden year 2018, a total of nine construction workers lost their lives due to fall accidents and eight in 2019. The Swedish Work Environment Authority and the Swedish government has long been working to combat this with their zero-tolerance policy towards fatal accidents. Despite much work being done to prevent fall accidents, there is still a lot of work that needs to be accomplished in this field. The work is conducted in collaboration with Cramo AB, specifically Cramo School, and will investigate the attitudes of professional workers towards fall safety before and after training in fall protection. The goal is to evaluate how educational interventions affect professional workers' awareness regarding fall safety based on the five levels: 1) the individual, 2) the physical environment, 3) the system, 4) the organization, and 5) the safety climate and culture. Method: The study utilized a qualitative research method to answer the purpose and research questions. Data collection was carried out through interviews and a literature review. The study included a total of twelve interviews, where six individuals from different positions within the construction industry were interviewed both before and after a training session. Results: The results showed that fall protection training had an effective impact on professional workers' awareness regarding fall safety, but to varying degrees depending on their attitudes and previous backgrounds. The levels considered most important to work on to increase fall safety were the individual and the safety climate and culture, according to the professional workers. Analysis: The perception of fall safety had changed the most among professional workers who had no significant experience working with safety before and had a generally poor perception of fall safety. The perception of fall safety had changed the least among professional workers who had already worked with safety issues and generally had a good safety mindset before. Discussion: The study's purpose was achieved through the qualitative data collection of the survey. The result from the collected data was considered credible because the information provided a relevant description that answered all the survey questions. Some relevant shortcomings that emerged were that some of the interviewees associated safety in general instead of specifically relating to fall safety, and that some had not had the opportunity to apply the knowledge they gained from the fall protection training in practice. Keywords: Accident, construction, construction worker, education, fall accident, fall saftey, fall protection education and saftey.

Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.