Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag.   Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Göran Ahrnes teori om förutsättningar för relationer. Resultatet bygger på åtta teman som framkom i intervjuerna: arbetsvillkor; förväntningar; stämning; nya regler och kommunikation; umgänge utanför arbetstid; gemenskapens betydelse; arbetsgruppens storlek samt möten och pauser.   Studien visar att arbetstiden inte har påverkat hur individerna upplever att de har det tillsammans på arbetsplatsen. Arbetstidsförkortningen har inneburit att det inte finns lika stort utrymme för det privata och personliga umgänget på arbetsplatsen. Att informanterna inte upplever att arbetstidsförkortningen har förändrat relationerna på arbetsplatsen kan förklaras med att de är en liten arbetsgrupp som känner varandra då de jobbat tillsammans under en längre period.

Sammanfattning Problemområde:Inom NIU-fotboll finns det olika sätt att organisera sig. Vilken påverkan har de olika organisationsformerna på identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats på utbildningen Syfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva och analysera på vilka grunder som pojkar respektive flickor väljs ut till två olika Nationellt godkända idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer påverkar dessa talangidentifikationsprocesser. Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats. Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sätt att organisera sin NIU-utbildning och att detta påverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna.

Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning. En skillnad mellan aktörerna är att Uppsalas aktör satsade på att profilera sig lokalt, medan Västerås aktör satsade på att bredda sin marknad regionalt.

Organisatorisk koordination, informationssystem och IT-system är nyckelord i denna avhandling. Att koordinera är en grundläggande del av verksamhet eftersom denna handling syftar till att öka sannolikheten för att nå mål. Att förstå koordination har engagerat forskare från olika ämnesområden under en längre tid. Trots detta finns, med utgångspunkt i både teori och praktik, behov att studera koordination i både företag och nätverk tillsammans med användning av IT-system. Frågor som behandlas i avhandlingen är följande: hur ser samspelet ut mellan koordination inom företag och mellan företag (relationer i nätverk)? Vilken roll har informations-/kommunikationshantering och informationssystem/IT-system vid koordination? Huvudsyftet är att utifrån ett kombinerat företags- och nätverksperspektiv, beskriva och analysera koordination av handlingar inom, och av, affärsrelationer samt användning av informations- och IT-system. Exempel på teorier och perspektiv som används för att förstå koordination är organisationsteori, inter-organisatorisk teori, nätverksansatsen samt teori om informationssystem och IT-system. Aktörer, handling och kommunikation som handling betonas också. Den empiriska delen av arbetet utgörs av två nätverk; ett inom träindustrin och ett inom verkstadsindustrin. Nätverken innehåller både likheter och skillnader och dessa nyttjas för att förstå koordination och informationssystem. De IT-system som studeras och analyseras är företagsinterna och inter-organisatoriska. Systemen används exempelvis för konstruktion (CAD-system), hantering av order, lager och fakturering. Dessutom har ett affärssystem studerats. Det empiriska arbetet är longitudinellt, kvalitativt inriktat och utgörs av 70 intervjuer, viss deltagande observation samt studier av dokument, IT-system och dess användning. Medverkande företag och privata konsumenter är 23 och antalet analyserade affärsrelationer är 20. Kunskapsutvecklingsprocessen kännetecknas av en aktiv användning av både teori och empiri. Teori är en initial guide till datainsamling, en del av en iterativ process av datainsamling och analys samt en del av slutmålet. Växlingen mellan fallstudier, etablerad kunskap, förförståelse och framväxande teori är tydlig både i tillämpning och i beskrivning. Resultatet av studien visar bland annat att befintliga koordinationsmekanismer från teori har en otillräcklig förståelse- och förklaringskraft vid studier av koordination i företag och nätverk, med och utan bruk av IT-system, och behöver därför kompletteras. Otillräcklig hänsyn tas också till mänskliga aktörer och deras handlingar, företagsextern påverkan, emergenta och dynamiska processer, samtidighet och variation samt kommunikation, IT-system och information. Koordination är ett komplext fenomen som kan betraktas utifrån olika vyer. En uppsättning vyer, ett centralt resultat av arbetet, visar att handling, anpassning, organisering, medel, roller, subjekt/objekt och kommunikation samt information är viktigt att inkludera för att förstå koordination. IT-systemens alltmer framträdande roll vid organisering, både som reellt stöd och hinder vid koordination, diskuteras och problematiseras. En viktig tes i avhandlingen är att genom en utvecklad förståelse för koordinationsprinciper och -mönster i företag och nätverk stöds utveckling av verksamhetsnyttiga informationssystem. Rika empiriska beskrivningar tillsammans med en kombinerad ansats vid analys av affärsrelationer samt analys och jämförelse av teorier är också viktiga resultat av arbetet. Vidare finns en avslutande reflektion över den eklektiska forskningsansatsen i arbetet tillsammans med reflektion över utgångspunkter, datagenerering och kunskapsbidrag.

During the first decade of the 21st century, there has been a shift in the view of what role regions should play in the creation of growth. From being governed from a national level more and more of the responsibility of creating growth is being transferred to a regional level. One example of this development has been the Regional Growth Program (RGP), which were implemented in all regions in Sweden during the period 2004 to 2007. This dissertation studies the RGP in the county of Västmanland, where a number of actors within the program have been interviewed as well as meetings within the program have been monitored. The interviews have been analyzed through a phenomenological oriented method which has resulted in six empirical themes. They consist of the following themes: region, growth, entrepreneurship, cooperation and competition, results, and talk and action. The last theme which concerns talk and action is being examined more thoroughly through the observations of meetings in the RGP and interviews with central actors. This theme is viewed as the most central and essential theme of the study. The dominating view of the central actors is that there is “too much talk and too little action” in the RGP   In the latter part of the dissertation the theme of talk and action is examined further using a organizational perspective. The RGP is organized in so called “partnerships”, where the differences become very clear when compared to organization in a more traditional form. In traditional organizations, output can be observed as manufactured units or the value created in services performed. From such a perspective, consensus, efficiency and action – becomes the rational to strive for to maximize the effectiveness. Such a traditional view of organization is less useful for RGP – but is still in use since they are the dominant perspectives on how we value “good” organizing. In the case of the RGP the partnership have being assigned to cooperate and find new, better ways to stimulate the regional growth. The success of the partnership is still measured by quantitative indicators, which is not very logical since it is almost impossible to see if the partnership has had anything to do with affecting these indicators.   With the support of theories from Brunsson (2006) I therefore propose the “talk organization” as an alternative to the “action organization” – and also see the potential of redefining the partnership as a form of such a talk organization. The advantages of such an approach could be to view the talking as an important prerequisite to potential action, and furthermore we can revalue the importance of creating talk opportunities to occur in such partnerships. This creates a view full of conflicts in relating to the traditional view of organization that advocates consensus and order – but in the supposedly creative talking partnerships the issue may be to uphold conflict, and a wide range of different views  to be able to create something new. The dissertation has a theoretical focus that highlights the connection, but also contradictions, between the structural and symbolic in organizing and also how it may affect the potential for development and change. / Under 2000-talets inledning har synen på regionernas roll i skapandet av tillväxt ändrats. Från att ha styrts från nationell nivå fördelas nu ansvaret ner på regional nivå. Bland annat manifesteras detta i de regionala tillväxtprogram (RTP) som sjösattes 2004 som ett uppdrag från regeringen till Sveriges regioner och län. Uppdraget handlar om att regionala aktörer ska organisera sig bättre för att stimulera tillväxten. Denna avhandling studerar arbetet i Västmanlands län under programperioden 2004-2007 och där ett antal av programmets aktörer intervjuats och programmets möten följts via observationer. Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologiskt orienterad metod och gett upphov till ett antal empiriska huvudteman som handlar om region, tillväxt, entreprenörskap, samverkan och konkurrens, resultat, samt prat och handling. Det sista temat om prat och handling undersöks djupare genom att studera möten i RTP som arenor för detta prat och kan ses som något av ett överordnat och essentiellt tema i avhandlingen. Den dominerande bilden från aktörerna tycks vara ett intryck av ”för mycket prat och för lite handling” i RTP. I avhandlingens senare del fortsätter analysen om prat och handling utifrån ett organiseringsperspektiv. RTP organiseras i så kallade "partnerskap" där skillnaderna blir mycket tydliga mot organisering i en mer traditionell form. I traditionella organisationer består oftast output av kvantifierbara enheter, alternativt värdeskapande handling i tjänster. Då blir ordning, reda, samsyn och framför allt handling det rationella och centrala att sträva efter för att maximera effektiviteten. I den organisering som studerats i RTP passar de traditionella perspektiven mindre bra - men används ändå eftersom de är de förhärskande synsätten på hur vi värderar "bra" organisering. I fallet med RTP har det regionala partnerskapet fått i uppgift att samverka och finna nya, bättre arbetssätt för att öka den regionala tillväxten. Man mäter sedan partnerskapets framgång i traditionella kvantitativa mätetal, vilket är svårt på många sätt, men kanske framförallt för att man har problem att se huruvida partnerskapet i sig ligger bakom en förändring av indikatorerna.   Här tar jag stöd av Brunsson (2006) och lanserar "prat"-organisationen som ett alternativ till "handlings"-organisationen, och ser även möjligheten att omdefiniera partnerskapet till ett "pratnerskap". Fördelarna med detta är att vi då se på vissa delar av organisering på ett nytt sätt - där det så kallade pratet kan ses som en förutsättning för potentiell handling, och där vissa organisationer kanske bör värderas efter förmåga att skapa prat och arenor för detta prat. Detta ger ett konfliktfullt förhållande till den klassiska synen som förespråkar konsensus, ordning och samsyn – medan det kreativa pratnerskapet går ut på att upprätthålla en mångfald av synsätt och dissensus för att kunna skapa något nytt. Avhandlingen har ett teoretiskt fokus som belyser kopplingen, men även motsättningen, mellan det strukturella och det symboliska i organisationsvärlden, samt hur det påverkar möjligheter till förändrings- och utvecklingsarbete. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen - entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar utveckling i fokus, 2004-2007

Denna uppsats behandlar social organisering av vit makt-miljön med avgränsning på den så kallade skinheads-miljön. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur den sociala organiseringen av miljön har sett ut på 90-talet, med utgångspunkt i teorier om social organisering. Frågeställningen utgår från fem elementet för social organisering. Genom dessa element försöker jag undersöka och förstå varför individer söker sig till våldsbejakande extrema miljöer. Uppsatsen är en kvalitativ studie med den tematiskt öppna intervjun som metod, där fem före detta skinheads kommer till tals. De berättar om sina tidigare liv som skinheads i vit makt-miljön. Resultatet är att miljön organiseras med hjälp av våld utifrån de tre elementen; medlemskap, regler och sanktioner. Våldets funktion är centralt vid inträde, upprätthållande och utträde ur miljön. Individer som haft sin vålddebut innan inträdet i miljön tenderar till att eskalera i sitt våldsanvändande väl inne i den. Studien visar även att radikalisering bör ses som en process och att den inte sker över en natt, eller som ett fenomen helt isolerat från omvärlden. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att den utifrån teorier om social organisering, bidrar till att försöka belysa de mekanismer och processer som påverkar inträdet, upprätthållandet och utträdet ur våldsbejakande extrema miljöer.

Grupper och grupprestationer har studerats länge utifrån olika perspektiv och discipliner, vilket har gett upphov till ett flertal teorier och förklaringsmodeller som innefattar olika tillvägagångssätt för hur grupper kan studeras. I denna uppsats förklaras begreppen grupper, grupprocesser och grupprestationer utifrån olika perspektiv och discipliner innan ett neurovetenskapligt perspektiv på grupper och grupprestationer antas. Detta för att redogöra för hur kognitiv neurovetenskap och neurovetenskapliga mätmetoder som electroencephalography (EEG) och functional magnetic resonance imaging (fMRI) kan förhålla sig till forskning på grupper, grupprocesser och grupprestationer. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur grupper kan studeras utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv samt hur kognitiv neurovetenskap kan komplettera studier på grupper och grupprestationer. Först presenteras en förklaring på vad grupper, grupprocesser och grupprestationer är, inklusive en redogörelse för relevanta begrepp som ledarskap, gruppsammanhållning och gruppkognition. Detta följs sedan av hur grupper och grupprestationer kan studeras ytterligare med ett neurovetenskapligt perspektiv, för att avslutas med problematik och möjligheter för kognitiv neurovetenskap inom forskningsfältet.

Syftet med föreliggande studie är att analysera det främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbetet utifrån ett salutogent och patogent förhållningssätt samt vilka insatser på organisations-, grupp- och individnivå som uppmärksammas under samtal på två skolor i en kommun i Sverige. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med professionerna rektor, specialpedagog och kurator från elevhälsan på två skolor genomfördes för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av elevhälsoarbetet sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod och resultatet analyserades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna interaktionistiskt och relationellt perspektiv, samt salutogent förhållningssätt.   Informanternas berättelser målar upp bilden av ett strukturerat elevhälsoarbete där formerna för arbetet har förändrats en del under senare år, så att elevhälsoteamet har möten med olika syften och utformning. Elevhälsoarbetet bygger på samspel, där språket används som verktyg och interaktionen mellan individer har betydelse för resultatet. Informanterna uppmärksammar att elevhälsoarbetet består av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser på organisation- grupp- och individnivå. En del av interaktionerna leder till meningsskapande möten där ett lärande kan ske. Andra insatser fokuserar istället på individen och dess egenskaper och skulle kunna syfta till att åtgärda brister hos eleven. Kommunens elevhälsoplan upplevs till stor del vara ett stöd i elevhälsoarbetet. Informanterna beskrev att det förekommer samverkan mellan elevhälsans professioner samt med andra aktörer. Informanterna önskade bland annat ett utökat samarbete med lärare. Elevers och vårdnadshavares delaktighet nämns i intervjuerna inom elevhälsoteamets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, men de verkar finnas i en interaktionistisk skugga, i bakgrunden, i det främjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans arbete är ett arbete under utveckling.

I Sverige växer en informaliserad arbetsmarknad fram, där människor står utanför staten och fackförbundens skydd. Frågan gällande organisering av papperslösa arbetstagare har blivit till en komplex fråga för de svenska fackförbunden. Denna uppsats redogör för hur svenska fackförbund organiserar papperslösa arbetstagare. Empiriska materialet hämtas framförallt från genomförda intervjuer och fackförbundens medlemstidningar. Fackförbundens engagemang i frågan beskrivs utifrån den bredare frågan om vilka underliggande antaganden som fackförbunden baserar sina beslut på. Den bredare förståelsen hämtas från Carol Bacchis metodmodell What's the problem represented to be? Bacchis metodmodell kompletteras med Dvora Yanows metodmodell tolkande policyanalys. Undersökningen visar på att organiseringen sker främst genom Fackligt center för papperslösa och oftast utgår ifrån tanken om att förhindra snedkonkurrens. Parallellerna dras även till Hannah Arendts diskussion om pariafolket och Wendy Brown och Jason Reads diskussion om nyliberalismens genomslagskraft på arbetsmarknaden. De fackförbund som undersöks är Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund. / In Sweden, a non-regulated labor market is growing, with workers standing outside both the state’s and the labor unions’ protection. The question regarding undocumented workers’ rights has become a complex issue for Swedish labor unions. This paper clarifies what the unions do for undocumented workers. The answer investigates a wider understanding based on what deep-seated assumptions they base their organizing on. The empiric material is mostly interviews and articles from the labor unions membership publications. The wider understanding of what they do for undocumented workers is derived from Carol Bacchis method What's the problem represented to be? It is also complemented with Dvora Yanows method interpretive policy analysis. The results show that the organizing of undocumented workers is mainly through the organization Fackligt center för papperslösa (Union center for undocumented workers) and is often motivated by assumptions of uneven competition. Parallels are also drawn between Hannah Arendt and her theories about pariah and Wendy Brown and Jason Reads view of neoliberalism and its penetration of the labor market. The examined labor unions are Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet and Fastighetsanställdas förbund.