Mobila betalningslösningar har blivit allt populärare och för att banker inte ska tappa konkurrenskraft behöver de införa olika mobila betalningslösningar som efterfrågas av bankernas kunder. En utmaning vid införande av mobila betalningslösningar är att det är många aktörer som är delaktiga i införandeprocessen. För att lyckas väl med införandet är samordning och samarbete mellan de olika aktörerna viktigt. När flera team samarbetar mot ett gemensamt mål är det vanligt att problem uppstår gällande att anpassa målen mellan teamen och det kan uppstå motstridiga mål mellan teamen vilket kan påverka kommunikationen, beslutsfattande och ömsesidigt förtroende. När flera team måste förlita sig på andras arbete för att få sitt eget arbete utfört finns också risk att mellanmänskliga konflikter uppstår, vilket kan leda till suboptimala resultat. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer för en mellanprojektsrelation mellan kundens projektgrupp och systemleverantörens projektgrupp, och mellanmänskliga relationer inom respektive projektgrupp, vid införande av mobila betalningslösningar. Fallstudiemetoden har tillämpats och en litteraturstudie har genomförts. Utifrån litteraturstudien har en analysmodell utformats. Primära empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer via Teams. Fem intervjuer med projektmedlemmar från Ålandsbankens och Crosskeys projektgrupper har utförts. Studiens viktigaste slutsatser är att följande framgångsfaktorer är särskilt betydelsefulla för bättre relationer: en öppen och tydlig kommunikation under hela projektet genom att projektmedlemmarna enkelt kan kontakta varandra utanför mötestider, genast tar upp oklarheter och alla projektmedlemmar tydligt informeras om vad som händer. Projektledarnas roll är också avgörande: de behöver vara engagerade och ha en högre grad av kommunikationsförmåga. Tidigare samarbete mellan projektmedlemmar medför att det redan från början av projektet finns ett ömsesidigt förtroende mellan projektgrupperna och individerna vilket också uppfattas som en viktig framgångsfaktor. Projektgruppernas storlek påverkar relationerna genom att en mindre grupp leder till att projektmedlemmarna har tydligare ansvarsområden, kommunikationen är enklare och det är lättare att samarbeta. Kunskapsbidraget från denna genomförda studie är tre indikatorer som lagts till i min modifierade analysmodell: Grad av tydlighet, Grad av öppenhet och Grad av tidigare samarbete.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett urval enhetschefer på sjukhus inom Västra Götalandsregionen upplever ledningens kommunikation och vilka förutsättningarkommunikationsinsatsen ger enhetschefer att kommunicera med sina medarbetare. Studien undersöker kommunikation i en förändringsprocess under 2023 och utgår från organisationskommunikationens begrepp meningsskapande, meningsgivande samt transparent kommunikation.  För att tillhandahålla kvalitativ kännedom genomfördes materialinsamlingen med hjälp av sju individuella semi-strukturerade intervjuer. Reflexiv tematisk analys används som analysmetod för att identifiera mönster, kategorier och teman från empirin. Resultatet belyser betydelsen av tvåvägskommunikation, exempelvis dialoger, i en hierarkiskt styrd organisation och hur det skapar möjligheter att kommunicera utökad meningsskapande och meningsgivande. Resultatet visar även huruvida ett tolkningsbaserat kommunikationsuppdrag lämpar sig inom Västra Götalandsregionens sjukhus. Analysens resultat påvisar att det faktum att media hinnerrapportera om förändringen innan enhetscheferna kan samtala med sina medarbetare är ett hinder och resulterar i avsaknaden av förtroendegivande kommunikation. / This study aims to examine how a sample of unit managers at hospitals within Västra Götalandsregionen experience the organizational managements communication and what prerequisites to communication efforts the unit managers conceive to communicate with their employees. The study examines communication during a change process during 2023 and is based on organizational communications concepts sensemaking, sensegiving and transparent communication.  In order to provide qualitative knowledge, the empirical material was collected through seven individual semi-structured interviews. Reflexive thematic analysis is used as a method to identify patterns, categories and themes from the empirical data. The results highlight the importance of two-way communication, such as dialogues, in a hierarchical organization and how it creates opportunities to communicate extended sensemaking and sensegiving. The result also reflects on whether an interpretation-based communication mission is suitable in the hospitals of Västra Götalandsregionen. The study’s results clarify that the fact that the media reporting about the change before unit managers can communicate with their employees is an obstacle and leads to lack of trustworthy communication

No description available.

No description available.

No description available.

Anställdas upplevda användbarhet av intranät som informations- och kommunikationsverktyg  En enkätstudie i samarbete med ICA Gruppen AB om hur intranätet Worknet används och upplevs ur ett medarbetarperspektiv. En organisation ställer höga krav på den interna kommunikationen. Den ska fungera väl, inspirerande och felfritt. En intern kommunikation som är effektiv har förmågan att ge de anställda en möjlighet att kommunicera med varandra. Den förmågan skapar en vi-anda. Detta gäller även om alla inte befinner sig på samma plats.  Syftet med studien är att undersöka hur intranätet upplevs på ICA Gruppen AB från medarbetarnas perspektiv. Vad kan förbättras och förändras? På vilket sätt använder man intranätet och kan intranätet stärka den organisationskultur som lever inom ICA Gruppen AB?  Studien utfördes med ett enkätformulär. Vi valde att lägga 14 enkätfrågor på intranätet som anställda fick möjlighet att svara på.  De allra viktigaste resultaten som kom fram i studien var att majoriteten var nöjda med intranätet. Dock vill respondenterna se en förbättrad sökfunktion, både grafiskt och tekniskt. Intranätets nuvarande utformning bidrog till en viss “vi-känsla” inom organisationen men de fanns synpunkter där bland annat mer lokala nyheter efterfrågades. Man ville bygga ut den interna sidan med mer riktade nyheter. Resultatet visar att intranätet stärker organisationskulturen.

Our society has become more and more digitalized and we have access to more information than ever before, which has had an effect on both our personal and professional lives. This change has naturally also changed the way in which organizations are structured and how they communicate – both internally and externally. Intranets, e-mail and other technical channels are an important part of most organizations in-house communication today.The aim of this study is to examine how the internal communication in a medium-sized firm, CranabSlagkraft in the north of Sweden, works. The focus in the study is on the existing intranet, and if there are any differences in the opinions between the firms leaders and the employees that works in the production. The empirical material is collected through semi-structured interviews with representatives for the employees as well as the leaders of the firm. Theories central for the study is organizational com-munication, including leadership and the communication process, information overload, prior research about intranets and its effects and James Carney’s theory about two contrasting ways to define communi-cation.The result of the study indicate differences in views on what communication is between the leaders of the firm and the employees in production, which affects how they experience the current routines for communication in the company. Those differences correspond in many ways James Carney’s theories about a transmission view of communication and a ritual view of communication. The result also gives an insight in how the introduction of digital technology can affect the existing communication struc-tures. In this case, for example, the company has a hierarchic communication structure, where the infor-mation travels vertically from top to bottom, which the introduction of an intranet did not change. This despite theories, like the push and pull models, that suggests that intranets make the communication more horizontal.

[pt] Em suas operações, companhias abertas devem se comunicar com seus investidores e toda a comunidade financeira. Para isso devem articular estrategicamente suas narrativas de modo que atendam conjuntamente às necessidades de divulgação da empresa e necessidades de informação do mercado, de maneira simétrica. Para uma empresa estatal e de combustível fóssil, em virtude das características inerentes à sua composição societária e ao segmento onde atua, os desafios de comunicação podem se mostrar ainda maiores. O objetivo do presente trabalho é analisar as comunicações oficiais da área de Relações com Investidores da Petrobras para compreender: (1) Quais principais temas emergem das narrativas e (2) Como os temas são articulados e aplicados narrativamente para viabilizar o sensemaking estratégico para seus investidores. A pesquisa foi qualitativa com paradigma intepretativista. O design de pesquisa utilizado foi o Estudo de Caso. A unidade de análise foi o departamento de relações com investidores da empresa estudada. O corpus de pesquisa compreendeu material público de 2012 até 2022, disponível no site de relações com investidores da empresa. Os dados utilizados são dados públicos e provenientes de fontes documentais. Os dados coletados foram analisados pelo método de análise de narrativa temática de Riessman (2008) e a operacionalização da análise temática foi elaborada conforme metodologia proposta por Braun e Clarke (2021). Foram identificados e mapeados nove eixos temáticos presentes na comunicação da Petrobras com seus investidores: Petrobras Protagonista, Petrobras Competitiva, Petrobras Responsável, Petrobras Realizadora, Petrobras – Fatores fora de Controle, Petrobras Brasil, Petrobras Confiante, Petrobras Resiliente e Nova Petrobras. / [en] In their operations, publicly traded companies must communicate with their investors and the entire financial community. To do this, they must strategically articulate their narratives in such a way that they jointly meet the company s disclosure needs and the market s information needs, in a symmetrical manner. For a state-owned fossil fuel company, due to the inherent characteristics of its corporate composition and the segment in which it operates, the communication challenges can be even greater. The aim of this study is to analyze the official communications of Petrobras Investor Relations department in order to understand: (1) which main themes emerge from the narratives and (2) how the themes are articulated and applied narratively to enable strategic sensemaking for its investors. The research was qualitative with an interpretivist paradigm. The research design used was a case study. The unit of analysis was the investor relations department of the company studied. The research corpus comprised public material from 2012 to 2022, available on the company s investor relations website. The data used is public data and comes from documentary sources. The data collected was analyzed using Riessman s (2008) thematic narrative analysis method and the operationalization of the thematic analysis was carried out according to the methodology proposed by Braun and Clarke (2021). Nine thematic axes present in Petrobras communication with its investors were identified and mapped: Petrobras Protagonist, Petrobras Competitive, Petrobras Responsible, Petrobras Achiever, Petrobras - Factors Out of Control, Petrobras Brazil, Petrobras Confident, Petrobras Resilient and New Petrobras.

Cette étude qualitative vise à rendre compte des sources d’émotions qui sont vues comme faisant une différence dans l’adaptation de travailleurs occidentaux expatriés sur l’ile de Taïwan. Pour ce faire, le concept d’agentivité, développé par les chercheurs de l’École de Montréal de communication organisationnelle, a été mobilisé dans le but de rendre compte des agents identifiés par les personnes expatriées comme influençant leur expérience émotionnelle au cours de leur adaptation. Il a été démontré que divers aspects organisationnels et culturels faisant partie de la culture taïwanaise représentaient pour ces personnes des agents qui influençaient leurs émotions. La hiérarchie, les normes de gestion de conflit et des relations avec les clients, les horaires de travail et le respect des nombreuses règles présentes dans les organisations ont été décrits comme des sources d’émotions négatives pour les travailleurs expatriés. Il a également été avancé qu’ils attribuaient de l’agentivité à ces émotions qu’ils mobilisaient pour justifier/expliquer leurs actions au cours de cette période. Ainsi, la construction de sens de l’expérience émotionnelle des travailleurs expatriés a été présentée. / Grounded in Montréal School of organizational communication research, this qualitative study investigates the sources of emotions that are perceived as making a difference in the adaptation of occidental expatriate workers in Taiwan by viewing these sources as “agents.” Thus, this study uncovers how the agents are seen as influencing expats’ emotional experience during their adaptation to Taiwanese professional culture, showing that many organizational aspects are viewed as sources of negative emotions. For example, expats’ accounts show that they treat adherence to hierarchy and organizational rules and rigid work schedules as agents that provoke negative emotions during their adaptation to their new environments. In addition, this study shows that the emotions were also, for the expatriated workers, seen as agents that they mobilized to justify their actions during this particular period of their lives.

Comment comprendre les dynamiques qui sous-tendent les changements des organisations? Le changement organisationnel fait partie de la réalité quotidienne des organisations et, comme en témoigne une vaste littérature, le sujet a été abordé à partir de diverses perspectives conceptuelles. Toutefois, plusieurs questions fondamentales demeurent quant à la façon dont le changement organisationnel est accompli (Tsoukas & Chia, 2002; Chia, 1999). Je suggère que la clé pour répondre à ces questions se trouve dans l’étude de la communication. Cependant, le rôle de la communication dans la production du changement reste peu exploré dans les conceptualisations actuelles sur le sujet. Ainsi, l’objectif principal de cette thèse est de décrire la façon dont le changement émerge dans la communication, en d’autres termes, comment il est accompli à partir des interactions. Dans cette recherche, je propose que la compréhension du changement passe par une vision de la communication comme un processus constant dans lequel les réalités sont créées, négociées et transformées de manière interactive. Cette conception est fondée sur a plurified view of interactions (Cooren, Fox, Robichaud & Talih, 2005; Cooren 2010) qui prend en considération la contribution d’êtres appartenant à diverses ontologies (e.g., ordinateurs, règlements, principes, émotions, règles, c.) dans l’action. En mobilisant cette vision de la communication, j’ai étudié les changements qui ont eu lieu à Koumbit — une organisation à but non lucratif basée à Montréal qui œuvre dans le domaine des technologies de l’information. L’observation, les entrevues ainsi que la révision de documents officiels ont été les techniques choisies pour cueillir les données. Ma recherche m’a permis de déterminer que le changement organisationnel est un processus progressif qui se matérialise d’interaction en interaction. C’est en composant et en recomposant des ensembles d’associations que se crée une différence dans l’état des choses. Si bien les interactions sont accomplies dans le ici et le maintenant, leur caractère hybride leur permet de rendre compte de ce que l’organisation a été et de ce qu’elle sera. Cette étude suggère que, d’un point de vue communicationnel, les mécanismes à partir desquels le changement organisationnel est accompli n sont pas aussi différents de ceux qui produisent les processus organisants (organizing). / Although organizational change is part of our daily experience of organizations and the literature that explores it is vast, we have limited knowledge of the ways change is actually accomplished (Tsoukas & Chia, 2002; Chia, 1999). I suggest that the key to answering this question can be found in communication. However, extant conceptualizations of change fail to account for the role that communication plays in the production of organizational change. Hence, the main goal of this dissertation is to describe how organizational change takes place in communication, that is, how organizational change is interactionally brought about. The understanding of organizational change I develop in this research conceives of communication as a process in which realities are interactively created, negotiated and changed. This conceptualization of communication is grounded in a plurified view of interactions (Cooren, Fox, Robichaud & Talih, 2005; Cooren, 2010) that acknowledges the contribution of beings of diverse ontologies (e.g., computers, bylaws, principles, emotions, rules, etc.) to action. Mobilizing this view of communication I studied the changes that were taking place in Koumbit, a Montreal based non-profit organization in the field of information technology. Data were collected by means of observation, interviews and archival research. The findings of this study show that organizational change is an incremental process, that takes place one interaction at the time, where a difference is created in the state of affairs by composing and recomposing sets of associations. While accomplished in the here and now, interactions account for what happened in the past and have a bearing for what will happen in the future. In turn, this study suggests that from a communication viewpoint, the mechanisms through which organizational change is accomplished are not very different from those that produce organizing.