Uppsatsen undersöker orsaker till fenomenet girting, dvs olyckor där bogserbåtar dras ned och potentiellt kapsejsar vid bogsering av farkoster. Undersökningen utgår från 14 officiella haverirapporter om girtingsituationer världen över.  Med hjälp av modellen HFACS-MA kategoriseras olycksorsakerna i en orsakskedja för att utröna vilka kategorier som är mest frekvent förekommande i samtliga undersökta olyckor. Resultatet visar att dåligt förberedda bogseroperationer (med otillräcklig eller utebliven planering och riskbedömning), brister i organisationernas dokumentation (manualer, instruktioner och procedurer), samt bristande kommunikation mellan de inblandade parterna var de största faktorerna för girting. För att minska risken för girting har rekommendationer framtagits, som bl a innefattar vikten av att hålla dokumentation uppdaterad, hålla tydlig kommunikation mellan inblandade parter under bogseringsoperationer samt planera varje operation noggrant och ge alla inblandade möjlighet till återkoppling. / This essay studies the causes of girting, i.e. accidents where tugboats get pulled down and capsizes by the vessel it is towing. The study uses 14 official accident reports about girting accidents all over the world. The HFACS-MA model is used to categorize the causes of the accident into a causal chain, in order to find out which categories are most frequently present in the accident reports.  The result shows that poorly planned tow operations (with inadequate planning and/or risk assessment), deficiencies in the organization’s documentation (i.e. manuals, instructions and procedures), and poor communication between the involved parties were the most frequently found factors for girting. In order to reduce the risk of girting, recommendations have been made that includes the importance of keeping documents up to date, maintain clear communication between the parties involved during towing operations and to plan each operation thoroughly, giving everyone involved the opportunity for feedback regarding the plan.

Bakgrund Då en person går från gymnasiet till universitetet skapas nya vanor och beteendemönster. Studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter ändrar sina matvanor till det sämre och att detta ofta resulterar i viktuppgång. Anledningar till sämre kostvanor bland universitetsstudenter är exempelvis tidsbrist, smakpreferenser, brist på pengar, dålig motivation, tillgänglighet samt att de äter många måltider på universitetets cafeteria.   Syfte Studiens syfte är att undersöka huruvida studenter ändrar sin kost under universitetsperioden och, om så är fallet, orsaker till detta.   Metod Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. En enkät utformades som sedan delades ut till klasser på olika institutioner vid Umeå universitet under hösten 2016. De inhämtade svaren (n=258) analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS 24.   Resultat De flesta studenter angav att de förändrat sin kost på något sätt. Majoriteten av dessa hade ändrat till det bättre. De vanligaste orsakerna till förändrade kostvanor var sociala, ekonomiska och tidsmässiga skäl. Nästan lika många studenter uppgav att de hade gått ner i vikt (genomsnitt 4,9kg) som antal studenter som uppgav att de ökat i vikt (genomsnitt 5,6kg). Det förekom skillnader mellan kön i konsumtion av specifika livsmedel.   Slutsats Till skillnad från tidigare internationella studier visar denna studie att majoriteten av svenska studenter inte ändrar sin kost till det sämre, utan mestadels till det bättre. Eftersom studien visade att studenterna ändrade sina matvanor främst på grund av sociala skäl så bör man utforma preventiva insatser utifrån detta. Sociala medier och informationskampanjer skulle kunna användas för att inspirera till hälsosammare val. / Background When a person leave high school to study at a university new habits and behavioral patterns are created. Studies have shown that it is not unusual that students embrace less healthy food habits which often result in weight gain. Students self-reported reasons for negative eating habits are on lack of time, taste preferences, lack of money, bad motivation, availability and a lot of dining at the university cafeteria.   Objective The objective is to investigate if students change their diet during the university period and, if that is the case, reasons to those changes.   Method The study was performed as a quantitative survey study. A survey were designed and handed out to classes in different institutions at Umeå university during fall 2016. Reported data (n=258) was analyzed in the statistics program IBM SPSS 24.   Results   Most students indicated that they had changed their diet in some way. The majority had changed their diet for the better. The most common reasons for diet changes were social, economical and time managing reasons. Almost as many students reported that they had lost weight (average 4,9 kg) as students who reported they had gained weight (average 5,6 kg). There were gender differences in consumption of specific foods.   Conclusion In difference from international research, this study shows that the majority of Swedish students do not change their diet for the worse to the same extent, instead they mostly changed their diet for the better. Since the result shows that students change their dietary behaviors mostly because of social reasons one should design preventive measures based on this. Social media and informative campaigns could be used to inspire people in general to embrace healthier lifestyle choices.

Bakgrund: Postpartum depression (PPD) drabbar 12 % av alla nyblivna mammor i Sverige och förekomsten av PPD i världen är 13 till 19%. PPD påminner om depression men med ytterligare symtom så som överdriven ångest och oro för barnet. PPD hos mammor kan ha långtgående negativ inverkan på barnens utveckling och psykiska välmående, vilket gör PPD till en angelägen fråga för Barnhälsovården. Barnhälsovårdsjuksköterskorna har vanligtvis tät och regelbunden kontakt med mammorna den första tiden efter barnets födelse vilket ger dem goda förutsättningar för att i ett tidigt skede identifiera PPD hos nyblivna mammor. Syfte och metod: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för PPD hos nyblivna mammor. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: 1) ouppfyllda förväntningar, 2) förändrade levnadsvanor, 3) krav, 4) brist på stöd samt 5) psykosociala omständigheter. Ökad kunskap kring riskfaktorer för PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar tidiga symtom på PPD på allvar. / Background: Postpartum depression (PPD) affects 12% of all new mothers in Sweden and the prevalence of PPD in the world is 13-19%. PPD is similar to depression but with further symptoms such as excessive anxiety and concern about the child. PPD in mothers may have far-reaching negative impact on children´s development and mental well-being, witch makes PPD to a concern for Child health care. Maternal-and child health nurses (MCH-nurses) usually have close and regular contact with the mothers during the first period after childbirth witch gives them a particularly important role in efforts to find the mothers at increased risk of PPD. Aim and methods: The aim of the study was to describe risk factors for PPD in new mothers. The study was conducted as an integrative litterature review. Results: The study resulted in five categories: 1) unmet expectations, 2) changing lifestyles, 3) demands, 4) lack of suppot, 5) psychosocial circumstances. Increased knowledge about the risk factors for PPD increases the chance that MCH-nurses take early symptoms of PPD seriously.

Syftet med studien var att undersöka professionellas erfarenheter gällande det fenomen som i vardagligt tal kallas "hemmasittare", det vill säga, elever som är långvarigt frånvarande från skolan. Studien utgick ifrån tre frågeställningar som avsåg att besvara professionellas erfarenheter gällande de inverkansfaktorer som kan ligga till grund för problematisk frånvaro och vidare hur de professionella arbetar med att återintegrera elever tillbaka till skolan och hur de slutligen upplever att de kan arbeta för att motverka frånvaron. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella som var verksamma inom individ och familjeomsorgen, skolans verksamhet och centrala barn och elevhälsan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre teman: (1) Frånvarons komplexitet (2) Att få eleven tillbaka till skolnärvaro (3) Att främja skolnärvaro. Resultaten som blev synliga var i linje med tidigare forskning som menar att orsakerna till problematisk och långvarig skolfrånvaro är svårdefinierat då orsakerna skiljer sig från varje enskilt fall. Utifrån den utvecklingsekologiska teorin kunde vi därmed finna att professionella behöver rikta arbetet till hela elevens omgivande system. Där varje del är viktig för helheten. Informanterna ger också förslag på individanpassade lösningar som de upplevt verkat som framgångsfaktorer för att få tillbaka eleven till skolan. Resultatet visar slutligen på att skolans miljö behöver ses över för att skapa tillgänglighet och trygghet, då både relationer och socialt stöd - lika väl som pedagogiskt stöd och anpassningar är viktiga delar för att främja närvaro.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.

Titel: Orsaker till saldoavvikelser och kostnader för bristsituationer- En fallstudie på Volvo CE Braås Inbound Logistics avdelning Bakgrund: Företag lägger allt större vikt vid att arbeta med kontinuerliga förbättringar och kvalitetsutveckling av sin verksamhet. Alltmer krävande kunder och en ökad global konkurrens har gjort att utvecklingen går mot att kvalitet blir ett av de mer centrala kundvärdena för företag. Genom att använda kvalitet som en konkurrensfördel kan företag förbättra sin lönsamhet och tillgodose kundernas önskemål genom att minska de icke-värdeskapande aktiviteter som finns hos företaget. Saldoavvikelse är en kvalitetsbrist som kan leda till stora kostnader i form av extra arbete, extra administrativa aktiviteter och extra transporter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera bakomliggande orsaker till bristsituationer samt att identifiera och beräkna kostnaderna som uppstår till följd av dessa, med avsikt att motivera och möjliggöra förbättringsarbete. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie på Volvo CE Braås. Analysmetoden utformning av förklaring används för att förklara varför kostnaden för bristsituationer orsakade av saldoavvikelser hos Inbound Logistics blir större än förväntat. Resultat: De orsaker som har identifierats beror på olika kvalitetsbrister som kan ha sin grund i systemet, arbetsrutiner och hur arbetsrutiner tillämpas. Fyra huvudorsaker har identifierats vilka är system, kommunikation, operatör och leverantör. De bakomliggande orsakerna resulterar i slöseri i form av icke-värdeskapande aktiviteter som inte för med sig någon nytta för kunden. Som en följd av en bristsituation tillkommer kostnader för falska saldoavvikelser, negativa saldoavvikelser, extratransporter och arbetskostnader. För år 2018 var den totala kostnaden för saldoavvikelser hos Volvo CE i Braås var 830 441 kr, varav 693 96 kr ansvarar Inbound Logistics för.

Undernäring hos äldre personer kan ha flera orsaker. Såväl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernäring. Uppsatsen fokuserar på undernäring hos äldre personer som bor i eget eller särskilt boende. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernäring hos äldre människor samt beskriva vilka åtgärder sjuksköterskan inom hemsjukvården kan vidta för att motverka detta. Metoden som använts är litteraturöversikt. I arbetet redovisas vilka effekter undernäring får för den äldre människan, såsom ökad infektionskänslighet, försämrad sårläkning, nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av sjukhusvård. Orsaker till undernäring kan bl a vara försämrat tandstatus, sväljningssvårigheter, minskad aptit pga försämrat smaksinne och förändringar i mag-tarmkanalen. Även psykosociala och ekonomiska faktorer kan ha betydelse. För att bedöma om undernäring eller risk för undernärig föreligger finns olika bedömningsinstrument tillgängliga. Här beskrivs Mini Nutritional Assessement (MNA), Nutritional Form For Elderly (NUFFE) samt Malnutrition University Screening Tool (MUST). När riskpatienten är identifierad blir kostråd en av sjuksköterskans åtgärder, såsom vad kosten bör innehålla och hur måltider fördelas över dagen. Måltidsmiljöns betydelse, vikten av fysisk aktivitet för att förbättra aptiten samt munnen och tändernas betydelse för aptit och förmåga att äta berörs. Vikten av att ha rutiner för riskbedömning diskuteras. Även vårdarens förhållningssätt är av betydelse för att lyckas med nutritionsarbetet. Måltiderna bör ges gott om tid och personalen bör vara observanta på svårigheter för patienten att äta. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten får sitt näringsbehov tillgodosett, men de praktiska arbetsuppgifterna kring måltiderna utförs av personal med lägre utbildning. Därför är undervisning en viktig del av sjuksköterskans arbete. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>I detta examensarbete kommer jag att fördjupa mig i barn och stress för att skapa en större förståelse för hur dagens barn mår. Stress är ett aktuellt begrepp i vårt samhälle och har under den senaste tiden regelbundet diskuterats i media. För några år sedan låg fokus på vuxna och deras stress men nu ligger fokus på barn och deras stress. </p><p>Syftet med uppsatsen är att genom litteratur och empiriska undersökningar reda ut vad några barn och pedagoger anser om stress samt vad jag som blivande pedagog kan göra för att motverka stress bland barn. I litteraturgenomgången kommer jag bland annat försöka reda ut vad stress är, varför barn blir stressade samt hur jag ser att ett barn är stressad. Jag kommer även att beröra tidigare forskning inom området. </p><p>I den empiriska undersökningen använder jag mig av två metoder. Den första metoden är en kvalitativ enkätundersökning där jag lät 22 barn svara på åtta öppna frågor om stress. Den andra metoden är så kallade fokusgruppsintervjuer, där totalt fem pedagoger deltog. Vid intervjutillfällena agerade jag som moderator och gav deltagarna givna frågor som de sedan tillsammans fick diskutera. </p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att barn känner sig stressade i många olika sammanhang, inte bara i skolan utan även på fritiden. Ett fåtal barn menade att de inte upplevde någon stress, varken i skolan eller på fritiden. Barnen tror att orsaken till stress beror på att man har mycket att göra eller att man helt enkelt har för litetid. I en stressad situation försöker många av barnen ta det lugnt och tänka på något annat en stund. Majoriteten av barnen känner sig stressade i skolan främst på grund av många läxor och tidspress. </p><p>Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visar att pedagoger ser mycket stress bland dagens skolbarn. De anser vidare att barn har för mycket att göra idag och för lite tid att bara ha tråkigt och ta det lugnt. Pedagogerna anser att orsaken till barnen stress ligger i samhällets höga krav. För att mot-verka stress i skolan använder sig pedagogerna bland annat av massage, avslappning och yoga.</p>

<p>Med detta arbete har jag försökt skapa förståelse för vad dyslexi innebär. För att få ett brett perspektiv på arbetet har jag utgått dels ifrån olika forskningsteorier, dels ifrån intervjuer med speciallärare och dyslektiker. Jag har utgått från följande frågeställningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svårare att läsa och skriva än andra? Hur kan man hjälpa dyslektiska elever i skolan? Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder kan man använda sig av? Vilka hjälpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? </p><p>Jag har funnit att dyslexi är en medfödd defekt i hjärnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlätta för dessa elever. De kan t ex få hjälp genom bandspelare, datorer och muntliga prov. Genom att få diagnosen i ett tidigt stadium har dyslektikern större chans att få riktade insatser snabbare vilket kan ge eleven ett ökat självförtroende och lusten att lära. Dagens forskare har kommit en god bit på väg vad gäller dyslexins orsaker men innan dyslexigåtan är löst kvarstår en del frågetecken. Som privatperson har jag redan stött på detta handikapp och som lärare kommer jag komma i kontakt med det förr eller senare. Arbetet har blivit mitt verktyg att utveckla en beredskap inför framtiden</p>

<p>Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna.</p>