No último século, a inserção de temas explorados segundo características figurativas, alegóricas e narrativas tornou-se freqüente em locais voltados para comércio e lazer. Estes chamados Espaços Temáticos encontram paralelo em cidades que, visando o turismo, passaram a adotar elementos do modelo temático em escala urbana. Este trabalho procura identificar as possibilidades de utilização do temático no espaço urbano, associando-o ao marketing de lugar. Além disso, relaciona reflexos do temático na produção arquitetônica contemporânea, como a utilização do figurativo, mas, especialmente, o caráter espetacular que permeia a arquitetura atual. / Throughout the last century, the inclusion of themes exploited according to figurative, allegorical and narrative characteristics, has become frequent in commercial and leisure oriented places. These so called Themed Places find similarities in cities that, aiming for tourism, adopt elements of the theme formula in urban scale. This research intends to identify different possibilities on theming urban space, according to place marketing. Also, it finds reflexes of the theme formula in contemporary architectural production, such as the use of figurative, but most of all, the exploitation of spectacle present in nowadays architecture.

In old industrial regions traces from historical mining and production of iron and steel have become a valuable resource in developing a tourism industry and other experience-oriented industries in the post-industrial society. The so called Experience Industry became a buzz-word in regional development programs during the 2000´s. The region of Bergslagen in the middle of Sweden is a good example of this structural change in economy which has been going on since the crisis of the steel industry in the middle of the 1970´s. In the 1980’s, the region was seen as one of the most depressed areas in Sweden, together with the sparsely populated north. Because of that, cultural heritage has been promoted to strengthen regional identity in Bergslagen. Strengthening regional identity is still a matter in regional development in the region, but today efforts are more concentrated on commercial use and packaging of heritage as experience in order to create an attractive image of Bergslagen. Statistical data shows that the regional labour market is changing. During the 1990s and early 2000s employment in the Experience Economy in Bergslagen has increased by almost 30 percent. The emerging labour force is in many ways different from the traditional patterns on the regional labour market. Traditionally marginalized group, such as women, young people and immigrants are well represented. But they are often low educated, low paid and part-time employed. On the other hand we also find a growing well educated and well paid group of employees. They are often in-migrants or commuters from places outside the region. Campaigns to promote Experience Industries on the local level are common in many places in the region. Local campaigns tend to focus on tourism and the commercial use of the typical industrial heritage associated with Bergslagen. However, the regional identity is often considered a problem due to the negative image of Bergslagen which where formed after the crisis for the steel industry. Although there is a tendency towards a more positive approach to Bergslagen, developers and politicians often still claim that they rather use other local and regional identities in place marketing than being a place in Bergslagen.

Place branding has grown in popularity since the late 1990s. In this regard, place branding is an endeavour to not only construct an image or message of a place but also to communicate and manage it. Place branding can be viewed from a functionalist point of view as a strategic instrument to be managed in a similar manner as a product or corporate brand in order to enhance competitiveness. The focus of place branding has overwhelmingly been on the customers who are mainly tourists. However, there have been recent calls to take into account the perspectives of others stakeholders, in particular internal residents, in the place branding process. It has been noted that place branding is effective through its ability to authentically represent the setting of its constituents and through it to reveal a compelling narrative of the place. This authentic setting is represented by the place identity, which can be discovered from the perspectives of the place‟s internal residents. The current study was anchored in stakeholder theory and set out to propose a simple exploratory model for understanding place identity through the perspectives of internal residents. The study explored various frameworks and models proposed in the literature up to date to understand place identity. The overarching variables were filtered out from the different frameworks and an exploratory place identity framework was proposed. A non-experimental study was carried out in the city of Nelson Mandela Bay. The study was exploratory and its variables had not been previously tested in the city. A questionnaire, which was partly self-administered and partly administered through face-to-face interviews, was distributed electronically and manually. The framework proposed variables were city role, cognitive evaluations, envisioned future as well as affective evaluations and they were operationalised from the literature. The relationship between the variables was confirmed through correlation analysis. The hypotheses in the study were tested through descriptive statistics, correlation analysis, ANOVA, t-tests and Chi-squared tests. A destination identity framework for Nelson Mandela Bay.

Turismens tillväxt är beroende av hur en destination kan uppfylla besökarnas behov. För att kunna tillfredsställa dessa behov krävs samarbeten mellan olika branscher på destinationen. Samarbetsnivån mellan kommun, privata aktörer och lokalinvånare är en avgörande faktor för utvecklingen på destinationen. Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie om destinationsutveckling på Nynäshamn som baseras på observationer samt intervjuer med kommunen, privata aktörer och lokalinvånare. Denna uppsats fokuserar på att få sig en uppfattning om vilka potentialer som finns för att främja en positiv destinationsutveckling i Nynäshamn. Vilka insatser som krävs för att utveckla destinationen och vilka resurser som finns på Nynäshamn, som är en småstad nära havet. Studien har visat att det finns potential för Nynäshamn att skapa en positiv destinationsutveckling. Detta är genom att skapa ett starkt platsvarumärke och genom platsmarknadsföring. Det krävs engagemang och finansiella resurser från kommunens sida att skapa möjligheter och samarbeten med privata aktörer mot gemensamma mål. Det krävs även att det finns samarbete med lokalbefolkningen då det är dem som är förmedlarna av destinationen. Dessa aspekter har identifierats som ledande för att åstadkomma en mer positiv utveckling i Nynäshamn. / The growth of tourism depends on how a destination can meet the needs of visitors. To be able to satisfy these needs, collaborations between different industries at the destination are required. The level of cooperation between the municipality, private actors and residents is a decisive factor for the development of the destination. This essay presents a qualitative study on destination development at Nynäshamn based on observations and interviews with the municipality, private actors and residents. This essay focuses on getting an idea of whatpotentials there are to promote a positive destination development in Nynäshamn. What efforts that are required to develop the destination and what resources are available at Nynäshamn, which is a small town near the sea. The study has shown that there is potential for Nynäshamn to create a positive destination development. This is by creating a strong placebranding and through destination marketing. Commitment and financial resources are required from the municipality to create opportunities and collaborations with private actors towards common goals. It is also required that there are collaborations with the local population as they are the mediators of the destination. These aspects have been identified as dominant to achieve a more positive development in Nynäshamn.

This thesis aims to critically explore the concept of “place branding” and “place marketing” in the context of public organizations. By employing Theo van Leeuwens model for discourseanalysis the study looks to find out how selected public organizations legitimize the branding and marketing of the place that they represent. Based primarily on Lennart Lundquists theoretical understanding of economism and the values of public administration, the study means to shine a light on the problematic relationship of public marketing and democratic values. The results are further analyzed with the help of neo-institutional theory with the goal of finding overarching ways to explain the nature of this relationship. The key findings indicate that, as predicted the discourse of branding and marketing is infused with neoliberal values that according to Lundquist are in many ways incompatible with the values of political democracy. These values are also intertwined with a discourse based on the values of democracy, welfare, and communication. The neo-institutional reading of this relationship points to the studied organizations search for legitimacy based on two, partially incompatible sets of values. This in turn could be interpreted as the decoupling of legitimizing structures and everyday work.

Tahle práce se zabývá sestavením návrhu marketingové strategie pro cestovní kancelář. Konkrétními doporučeními forem propagace se má stát marketingová strategie úspěšnější, má přinést majiteli firmy vyšší zisky a také získání nových zákazníků. Návrhy týkající se marketingové strategie vychází z dotazníkového šetření, následného vyhodnocení výsledků a nalezení nejvhodnějších návrhů umožňující zefektivnění marketingové komunikace a které mohou vést ke zvýšení počtu klientů společnosti.

To travel in the footsteps of movies and books is something that attracts more and more tourists and the research in the field has often focused on the motivation of tourists when choosing a destination. This study instead focuses on how the businesses that organize the attractions work. The purpose of this essay is to investigate how some operators in tourism in Stockholm and Ystad work to attract tourists to the Wallander and Millennium walks with a focus on the formation of the tours and digital marketing. The method used is qualitative. Three interviews are conducted with informants from Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center and Stockholm Business Region. In addition to the interviews digital marketing is analyzed in the form of websites and social media. The results of the study show that there are not that many products linked to Wallander and Millennium, besides the tours, and no new ones are developed since no new books are being published. The digital marketing has reduced during the last few years, especially for Millennium, because of the interest decreasing. But these city tours attract tourists to the destinations since they are travel reasons and they contribute to an increased knowledge and an attractive image of the place. / Att resa i filmers och böckers fotspår är något som lockar allt fler turister och forskning inom området har ofta fokuserat på turisternas motivation vid valet av destination. Denna studie fokuserar istället på hur verksamheterna som arrangerar attraktionerna arbetar. Syftet för denna studie är att undersöka hur några aktörer inom turism i Stockholm och Ystad arbetar med att locka turister till Wallander- och Millenniumvandringarna med fokus på utformning av rundturerna och digital marknadsföring. Metoden som används är kvalitativ. Tre intervjuer genomförs med informanter från Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center och Stockholm Business Region. Utöver intervjuerna analyseras även digital marknadsföring i form av hemsidor och sociala medier. Resultatet av undersökningen visar att det inte finns så många produkter med koppling till Wallander och Millennium, förutom stadsvandringarna, och det utvecklas inte några nya eftersom det inte publiceras nya böcker. Den digitala marknadsföringen har minskat de senaste åren, speciellt för Millennium, på grund av att intresset har sjunkit. Men dessa stadsvandringar lockar turister till destinationerna eftersom de är reseanledningar och de bidrar till en ökad kännedom och en attraktiv bild av platsen.

Utifrån situationen att befolkningen i Sveriges landsbygdskommuner minskar trots att landets befolkning i stort ökar (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), blir det allt svårare för dem att upprätthålla en tillfredsställande nivå av service och utveckling (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). Attraktionen av intressenter blir därför en förutsättning för att kommunerna ska kunna bedriva sin verksamhet (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). För att vända trenden arbetar allt fler kommuner med platsmarknadsföring (Niedomysl, 2004). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pendlings- och landsbygdskommuner i Sverige återskapar sitt platsvarumärke i sociala medier med fokus på Instagram. Undersökningen har gjorts utifrån frågeställningarna: Hur återskapas kommunernas officiella bild via deras officiella Instagramkonton? Vilka likheter och skillnader kan ses mellan de olika kommunernas platsvarumärken och hur de återskapas?  Studiens teoretiska ramverk har satts samman i en modell för gemensamt platsskapande. I modellen visas hur platsen, kommunen och intressenterna samarbetar för att tillsammans skapa ett gemensamt platsvarumärke, vare sig kommunikationen är planerad eller inte. Modellen kompletteras med teorier kring dialogskapande mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med en semiotisk innehållsanalys för att ta reda på hur sex olika kommuner har formulerat sina erbjudanden i ett platsvarumärke eller en vision och hur detta varumärke återskapas via kommunens officiella Instagramkonto. Resultaten jämförs sedan utifrån referenspunkterna (1) kommungrupp och (2) befolkningssituation.   Undersökningen visar att de kommuner som skiljer sig mest åt i förutsättningar trots det har flest likheter i sin kommunikation. Positionering görs genom att visa att man gör rätt saker men på ett annorlunda sätt. Fokus ligger genomgående på att visa en god livskvalitet. Man kan också se att hållbarhet blir ett allt viktigare område. Undersökningen kan också se att kommunerna interagerar med sina intressenter på olika nivåer utifrån ett aktivt, reaktivt och passivt deltagande. De kommuner som lyckas bäst med att återskapa sin officiella bild via sitt Instagramkonto är de som har ett varierande innehåll som förstärker de delar man beskrivit i platsvarumärket. Förutom slutsatser utifrån referenspunkterna kan studien även visa på likheter ur ett geografiskt perspektiv. / Based on the situation that the population of Sweden's rural municipalities is declining despite the fact that the country's population is increasing at large (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), it becomes difficult for them to maintain a satisfactory level of service and development (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). The attraction of stakeholders is therefore a prerequisite to be able to conduct their operations (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). To reverse this trend, more and more municipalities are using place marketing (Niedomysl, 2004). The purpose of the study is to show how commuting and rural municipalities in Sweden recreate their place brands in social media focusing on Instagram. The survey is based on the questions: How are municipalities' official image recreated through their official Instagram accounts? What similarities and differences can be seen between the different municipalities' place brands and how they are recreated? The study's theoretical framework has been put together in a model for joint place making. The model shows how the place, the municipality and the stakeholders work together to create a joint place brand, whether the communication is planned or not. The model is complemented by theories about dialogue between organizations and their stakeholders. The survey is qualitative and was conducted with a semiotic content analysis to find out how six municipalities have formulated their offers in a place brand or vision and how this brand is recreated through the municipality's official Instagram account. The results are then compared based on the reference points (1) municipality group and (2) population situation. The survey shows that the municipalities that differ most in terms of conditions, have the most similarities in communication. Strategic positioning is made by showing that they are doing the right things but in a different way. There is a consistent focus on quality of life and you can also see that sustainability is becoming more important. The survey also shows that the municipalities interact with stakeholders at different levels of active, reactive and passive participation. The municipalities that are most successful in recreating their official image on Instagram have a varied content that reinforces the parts described in the place brand. In addition to conclusions based on the reference points, the study also shows similarities from a geographical perspective.

I denna uppsats har vi studerat hur kommuner i svenska Lappland arbetar med marknadsföring och värdeerbjudanden kopplat till turism. Vi har intervjuat en representant vardera från nio av kommunerna. Samtliga respondenter har ett bärande ansvar över marknadsföring av kommunens turismutbud. Deras ansvarsområden och titlar varierar dock, då sättet de olika kommunerna organiserar sin turismmarknadsföring skiljer sig åt: ibland arbetar man exempelvis i kommunhuset, ibland i en mer fristående verksamhet. Vi kunde tidigt konstatera att flertalet lappländska kommuner idag samarbetar över kommungränserna, främst inom ramen för tre större samarbetsregioner, även om graden av samarbete varierar. Vi har velat ta reda på hur kommunerna ställer sig till innebörden av begreppet ”tourism coopetition”, utifrån engelskas ”cooperation” (samarbete) och ”competition” (konkurrens), för att tydliggöra sina respektive värdeerbjudanden och nå ut med dessa genom marknadsföringsinsatser. Före denna studie existerade inte mycket forskning kring tourism coopetition i en nordisk kontext, särskilt inte kopplat till den demografi, natur och kultur som kännetecknar Lappland. Tidigare forskning var kopplad till framförallt företag inom turismnäringen och/eller inom städer, vilka i sig har andra grundförutsättningar. Vår forskning har istället tagit ett helhetsgrepp för att undersöka hur kommunerna agerar för att stärka sin marknadsföring och sina turistiska värdeerbjudanden. Därtill har vi velat klargöra när samverkan respektive konkurrens föredras, med målet att kunna presentera handfasta rekommendationer till de berörda kommunerna. Samtliga deltagande kommuner önskade mer eller samma mängd samverkan som idag. Man har upplevt att kommunens värdeerbjudande kan uppfattas starkare om man paketerar det ihop med grannkommunernas, särskilt för att attrahera långväga turister. Marknadsföring i sociala och digitala kanaler sköts helst framförallt på egen hand, för en lokal prägel, medan fysiska marknadsföringsinsatser, liksom administration och kompetensutveckling gärna utförs gemensamt. En förutsättning för samverkan är god kommunikation och gemensamma mål som följs upp kontinuerligt. En utmaning kopplas till ekonomiska förutsättningar, där vissa kommuner haft svårt att satsa både på gemensamma och egna marknadsföringsinsatser. Överlag uppfattades inbördes konkurrens bidra till inspiration och vässade värdeerbjudanden, men man betonade vikten att inom samverkan måste alla kommuner både gynnas och synas. Datainsamling har skett genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, för att fånga upp kommunrepresentanternas subjektiva bedömningar. Vi har strävat efter en teoretisk sensitivitet och agnosticism, där vi inte fastställde teorier och hypoteser på förväg utan tillät respondenterna att tala fritt kring givna ämnen som marknadsföring, samverkan och konkurrens. Därefter har vi narrativt skildrat resultaten och de mönster som framträtt. Vi har utgått från fenomenalism och en positivistisk epistemologisk utgångspunkt. / In this thesis, we have studied how municipalities in Lapland, Sweden are working with marketing and value propositions linked to tourism. We have interviewed one representative each, from nine of the municipalities. All respondents have responsibilities in marketing the municipality's tourism. However, their areas of responsibility and titles vary, since the way different municipalities organize their place marketing differs: sometimes they work within the town hall and close to politicians, sometimes they work in a more independent organization. We could tell that most municipalities already cooperated across municipal borders, mainly within the framework of three major cooperation regions.  We’ve wanted to find out how the municipalities approach the meaning of the term "tourism coopetition", based on cooperation and competition, to differentiate their respective value propositions and promote them. Prior to this study, there wasn’t much research on tourism cooperation in a Nordic context, especially not linked to the demographics, nature and culture that characterize Lapland. Previous research was linked primarily to companies within the tourism industry and/or in cities, which bear other preconditions. We’ve instead taken an overall approach to examine how the municipalities act to strengthen their marketing and their tourism value propositions. In addition, we wanted to clarify when collaboration or competition were preferred, with the aim to present recommendations to the concerned municipalities.  All participating municipalities wanted more or the same amount of collaboration as today. They’ve experienced that the municipality's value proposition can be perceived as more attractive when promoted together with the neighboring municipalities'. Marketing in social and digital channels was preferred to be managed every municipality by themselves, while physical marketing events, administration and competence development was preferred to be executed more jointly. Some requirements for cooperation are good communication and shared goals, with continuous follow-ups. A major challenge was linked to financial conditions, where some municipalities have had difficulties investing in both joint and separate marketing. In general, mutual competition was perceived as contributing to inspiration and sharpened value propositions. But it was emphasized that within collaboration, all municipalities must both benefit and be seen.  Data collection has taken place through qualitative, semi-structured interviews, to capture the municipal representatives' subjective assessments. We’ve strived for a theoretical sensitivity and agnosticism, where we didn’t establish hypotheses in advance but allowed the respondents to speak freely about given topics, then we narratively described the results. Our research approach has been positivistic with a focus on phenomenalism.

Denna fallstudie i Helsingborg har genomförts med en kvalitativ metod där det gjorts sex intervjuer med både fastighetsägare, samverkansorganisationen och butiksägare för att få en bild från flera perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsägare arbetar med att fortsätta hålla Helsingborgs stadskärnan attraktiv med hänsyn till hotet från e-handel och externa handelsplatser. Samt vilka effekter dessa faktorer har på vakansnivåer och hyresnivåer. I studien presenterar vi teorier kring utbud, efterfrågan, platsmarknadsföring, platsutveckling och hyror. Resultatet i studien visar den huvudsakliga strategin är för att möta hotet från e-handel och externhandel och hur strategin ser ut för att utveckla värdet på en plats. Vakansgraden speglar hur attraktiv en stadskärna är, det är viktigt att platsen erbjuder något unikt som andra handelsplatser har svårt att efterlikna. För att utveckla en attraktiv stadskärna behöver alla aktörer arbeta tillsammans, vilket är Citysamverkans huvudsakliga mål. Fastighetsägare har också en stor roll i hur området utvecklas eftersom det är de som väljer vilka verksamheter som placeras i ett område. I studien kommer det fram att samverkan är en stor faktor för att behålla och utveckla värdet av en plats. / This case study in Helsingborg, Sweden is done with a qualitative method where six interviewers were made with both property owner, cooperative organization and shop owners to get the picture from several perspectives. The purpose of the study is to investigate how property owners work to keep the city centre of Helsingborg attractive in contest of the threat from e-commerce and shopping centres, as well as the effects it has on vacancy and rental levels. I this paper we present theories of supply, demand, place marketing, place development and rents. The results of the study show that the main strategy to meet the threat from e-commerce and external commerce and how the strategy is to develop the value of a location. The vacancy rate reflects how attractive the city centre is, which makes it important for the locations to possess something unique that other commercial locations have a hard time to mimic. To develop an attractive city centre, every stakeholder must work together, which is something that the cooperative organization strives for. The property owners also have a major role in how the area is being developed since they are the ones who decides what businesses is placed in an area. The result of the study is that the cooperative organization is a big factor in maintaining and developing the value of a location.