I Sverige har personer som saknar tillstånd att vistas i landet, så kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rätt till både skolgång och viss sjukvård. Men att som papperslös få tillgång till skydd undan våld förefaller däremot svårt. Detta slår särskilt hårt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper särskilt hög risk att utsättas för olika former av våldsbrott.  Syftet med den här studien är därför att undersöka huruvida Svenska staten både utifrån internationella åtaganden och nationell lagstiftning kan anses ålagd att även tillhandahålla skydd för våldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt ämnar studien undersöka lagens tillämpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgränsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att främst studera möjlighet att tillgå skyddat boende. Studien antar ett genusrättsvetenskapligt perspektiv och undersökningens genomförande omfattar en rättsutredning, litteraturöversikt samt åtskilliga intervjuer med bland annat anställda på kvinnojourer och socialkontor. Vad som framkommit är att det rimligen kan hävdas att det föreligger ett ansvar för Svenska staten och landets kommuner att även skydda våldsutsatta papperslösa kvinnor. Detta genom att stödja sig på landets internationella åtaganden men också nationella jämställdspolitiska mål samt socialtjänstlagen med socialstyrelsens tillhörande riktlinjer. Samtidigt visar studien hur hanteringen av fall med våldsutsatta papperslösa kvinnor både skiljer sig mellan och inom kommuner och att ideella kvinnojourer till följd av saknad statlig finansiering har svårt att placera papperslösa på sina skyddade boenden. Kvinnojourernas osäkra finansiering leder också till att fler jourer endast tar emot ”säkra” placeringar, förmedlade och finansierade av kommunens socialtjänst. Detta innebär att våldsutsatta papperslösa kvinnor får det än svårare att tillgå skydd då de av rädsla för utvisning undviker kontakt med myndigheter.

Utredningen syftar till att ta fram åtgärdsförslag för att reducera antalet leveransanmärkningar avseende uteblivna leveranser för Volkswagen Group Sverige AB:s distribution av reservdelar till återförsäljare. Genom att utföra en kartläggning av material- och informationsflödet kan problem i leveranskedjan identifieras och utifrån en utredning kring dessorsaker kan i ett vidare steg lämpliga åtgärdsförslag formuleras. Parts Logistics (hädanefter VPL) är verksamma inom Volkswagen Group Sverige AB:s eftermarknad och distribuerar reservdelar till omkring 250 återförsäljare i Sverige, Fin-land och Norge. Varje dag levererar VPL 15 000 orderrader med reservdelar och tillbehör till bilmärkena Volkswagen Personbilar, Volkswagen Transportbilar, Audi, Skoda, SEAT och Porsche. VPL har identifierat avvikelser gällande leveranserna till återförsäljarna vilka de anser är av stor vikt att utreda, då felfria leveranser av reservdelar är centralt för kundnöjdhet hos såväl återförsäljare som slutkunder inom servicemarknaden. Avvikelserna benämns internt som leveransanmärkningar och av de rapporterade leveransanmärkningarna utgörs 32 procent av fall då en orderrad inte levereras i tid alternativt helt uteblir. Dessa fall kallas internt för Ej levererat och motsvarar den typ av leveransanmärkning som förekommer i störst utsträckning på VPL. Rapportens teoretiska referensram inkluderar teori inom tre huvudområden som anses nödvändiga för den vidare utredningen. Eftermarknaden utgör ett av huvudområdena vilket dels inkluderar generell teori om eftermarknaden och dess karakteristik men även ett ramverk anpassat för den aktuella utredningen. Vidare utgör även kartläggning ett huvudområde i den teoretiska referensramen vilket inkluderar en beskrivning över hur en kartläggning bör utföras utifrån ett flertal olika teorier. I den aktuella utredningen är även förbättringsarbete ett centralt teoriområde, vilket därav utgör det tredje huvudområdet. Med utgångspunkt i VPL:s nuvarande situation och i inhämtad teori kunde uppgiften preciseras utifrån ett antal huvudfrågor, underfrågor samt detaljfrågor vilka fungerar som ett hjälpmedel för den vidare utredningen.  Utifrån kartläggningen av leveranskedjan samt erhållen data från VPL kunde ett antal scenarion formuleras vilka motsvarar de olika sätt som leveransanmärkningar av typen Ej levererat kan uppstå. Genom en dataanalys avseende de formulerade scenarierna kunde det konstateras att störst andel leveransanmärkningar av typen Ej levererat orsakas av utebliven plockning på VPL. Med utgångspunkt i en vidare utredning kring orsakerna till förekomsten av utebliven plockning kunde rotorsaken till problemet fastställas, vilken anses vara en kombination av brist på teknologi samt avsaknad av strukturerat förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån de identifierade rotorsakerna till problemet formuleras rekommendationer inkluderades två åtgärdsförslag som förväntas reducera antalet uteblivna leveranser. VPL rekommenderas dels att införa mer teknologi i verksamheten för att säkerställa att plockning utförs. Ett införande av teknologi såsom scanning och RFID skulle dels reducera förekomsten av utebliven plockning men även eliminera moment som är kritiska avseende uppkomsten av andra avvikelser i leveranskedjan. Vidare rekommenderas även VPL att införa strukturerat förbättringsarbete vilket innebär ett aktivt arbete med att åtgärda och långsiktigt förebygga förekomsten av avvikelser i verksamheten. / The study aims to develop recommendations in order to reduce the number of claims regarding not delivered goods during Volkswagen Group Sverige AB’s distribution of spare parts. By mapping the material and information flow, in the supply chain can be identified, and based on a further investigation of its causes useful proposals of actions can be presented. Part Logistics (henceforth VPL) is a part of Volkswagen Group Sverige AB‘s aftermarket function and distribute spare parts to around 250 dealers in Sweden, Finland and Norway. Every day, VPL supplies 15 000 order lines with spare parts for Volkswagen Passenger Cars, Volkswagen Commercial Vehicles, Audi, Skoda, SEAT and Porsche. VPL has identified deviations regarding the deliveries to the retailers which they consider important to investigate, since errorfree deliveries is a central part of customer satisfaction for retailers as well as end customers in the aftermarket. The deviations are internally referred to as claims and of the reported cases, 32 percent consist of situations where VPL fails to deliver an order line in time or at all. Those cases measure up to the type of claim that occurs to the greatest extent on VPL and is internally labelled as Not delivered. The theoretical framework includes theory within three main areas that are considered necessary for the further investigation. The aftermarket is one of the main areas, which partly includes general theory about the aftermarket and its characteristics, but also a framework adapted to the current study. Furthermore, mapping is presented as one of the main areas which includes practical approaches for mapping based on a number of theories. In the current study, the work of improvement also constitutes a central theoretical area and the third main area therefore includes the theory of how companies can accomplish continuous work of improvement based on several different methods. Based on VPL‘s current situation and acquired theory the task could be pinned down to a number of key issues including related questions and detailed questions, that serve as a tool for the further study.  Based on the mapping of the supply chain as well as the acquired data from VPL, a number of scenarios could be formulated that represent different situations from where the claims labelled as Not delivered may occur. Through a data analysis regarding the formulated scenarios, it was found that the largest share of claims labelled as Not delivered is a result of unaccomplished order picks. By a further investigation of the causes regarding the presence of unaccomplished order picks, the root cause of the problem could be determined which is considered to be a lack of implemented technology and structured work with improvements. Based on the identified root causes recommendations are formulated including two action proposal expected to reduce the number of missed out deliveries. VPL is recommended to introduce more technological solutions in the business to ensure that order picking is performed. An introduction of more technology such as scanning and RFID would not only reduce the presence of unaccomplished order picks, it would further eliminate situations considered critical regarding the occurrence of other claims in the supply chain. Furthermore, VPL is recommended to implement a structured way of working with improvements which partly means that they will work actively to adjust and in a long-term prevent occurrence of deviations in the business.

Bakgrund: Papperslösa och asylsökande räknas till samhällets mest utsatta och tillhör de grupper vilka FNs mänskliga rättigheter syftar till att skydda. Svensk lagstiftning är inte förenlig med dessa rättigheter. Papperslösa och asylsökande lider ofta av fysiska och psykiska problem och vägen till hälso- och sjukvård är kantad av hinder. Den svenska yrkesetiska koden för sjuksköterskor beskriver en professionell plikt att vårda alla på samma villkor. Omständigheter som hindrar sjuksköterskor att ge jämlik vård ställer dem inför problem och dilemman. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av papperslösa och asylsökande i hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar granskades och låg till grund för denna studie. Resultat: Studien fann fyra huvudteman, Att famla i blindo, Frustration, Kulturell kompetens och En känslomässig utmaning med åtta tillhörande subteman. Slutsats: Brist på/okunskap om riktlinjer var tydlig. Det är därför av stor vikt att författa och implementera riktlinjer i verksamheterna. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori ska inspirera sjuksköterskor att utforma kulturanpassad omvårdnad. Den publicerade forskningen inom valt område var begränsad och talar för ett bristande forskningsintresse inom området. Klinisk betydelse: Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter identifierades organisatoriska hinder som möjligen kan avlägsnas genom tydliga riktlinjer och ökad kunskap. Ett uppmärksammande av ämnet kan leda till strukturella förändringar och ett införlivande av rätten till lika vård. / Background: Undocumented migrants and asylum seekers are part of society’s most vulnerable groups which the UN Human Rights seeks to protect. Swedish legislation does not comply with these rights. Undocumented migrants and asylum seekers often suffer physical and psychological problems and the road to health care is paved with obstacles. The Swedish Ethical Code for nurses describes a professional duty to provide care for all under the same conditions. Factors that prevent nurses from providing equitable care, cause problems and dilemmas. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences of undocumented migrants and asylum seekers in the health care system. Method: Literature review with qualitative approach. Ten articles were reviewed and formed the basis for this study. Result: The findings of this study revealed four major themes Flying blind, Frustration, Cultural competence and An emotional challenge with eight subthemes. Conclusion: The lack of / ignorance of guidelines were clear. The writing and implementation of guidelines is therefore essential. Leininger transcultural nursing theory can inspire nurses to develop cultural appropriate care. Published research in this subject was limited therefore suggesting a lack of interest in this area of research. Clinical significance: By studying nurses' experiences, organizational barriers were identified. These may possibly be eliminated by clear guidance and knowledge. Highlighting this problem can lead to structural changes, thereby helping to incorporate equitable health care for all.

I denna uppsats görs en undersökning av Tidöavtalet kring det nya lagförslaget om anmälningsplikt av personer som vistas illegalt i landet. Bakgrunden till uppsatsen baseras på kritik från olika yrkesgrupper som hävdar att lagförslaget strider mot olika regelverk samt yrkesetik. Syftet med uppsatsen har därmed varit att belysa de skillnader som finns mellan olika konventioner och lagar genom att analysera Tidöavtalet och specifikt den del som berör anmälningsplikten. Frågeställningen i uppsatsen har därför lytt enligt följande: på vilket sätt skiljer sig den nuvarande anmälningsplikten från lagförslaget, samt hur förhåller sig svensk lagstiftning och Sveriges internationella förpliktelser till den eventuellt nya anmälningsplikten av papperslösa? Då Tidöavtalet är mycket omfattande, men även konventionerna och lagarna, har fokus därmed legat på de delar som berör anmälningsplikten samt papperslösas rättigheter. Uppsatsen har även utgått från en rättsdogmatisk metod som i korthet handlar om att problematisera gällande rätt. Vad som framgick i resultatet var att lagförslaget som syftar till att ta itu med skuggsamhället skulle kunna tänkas stå i strid med befintlig svensk lagstiftning samt Sveriges internationella åtaganden, särskilt när det gäller integritetsskydd och sekretess inom skolan och hälso-och sjukvården men även enligt FN:s barnkonvention samt ICESCR. Lagförslaget visade sig även skilja sig avsevärt från den nuvarande lagen om anmälningsplikt och markerar således en förändring i inriktningen av anmälningsplikten. / In this thesis, an examination of the Tidö Agreement is conducted in relation to the new legislative proposal regarding the reporting obligation for individuals staying illegally in the country. The background of the essay is based on criticism from various professional groups claiming that the legislative proposal contradicts various regulations and professional ethics. Consequently, the purpose of the essay has been to highlight the differences between various conventions and laws by analyzing the Tidö Agreement, specifically the section related to the reporting obligation. The research question in the essay has thus been formulated as follows: In what way does the current reporting obligation differ from the legislative proposal, and how do Swedish legislation and Sweden's international obligations relate to the potential new reporting obligation for undocumented individuals? Given the extensive nature of the Tidö Agreement, as well as the conventions and laws, the focus has been on the parts related to the reporting obligation and the rights of undocumented individuals. The thesis has also adopted a legal dogmatic method, which briefly involves problematizing existing law. The results indicated that the legislative proposal aimed at addressing the shadow economy could potentially conflict with existing Swedish legislation and Sweden's international commitments, especially regarding privacy protection and confidentiality within education and healthcare. This includes considerations under the UN Convention on the Rights of the Child and ICESCR. The legislative proposal on the reporting obligation also turned out to differ significantly from the current reporting obligation law, thus signaling a change in the direction of the reporting obligation.

This study aims to analyze the underlying factors and barriersinfluencing undocumented adults' access to healthcare in Sweden. By focusing on the experiences of five respondents associated with the Swedish Red Cross, the essay seeks to shed light on and enhance the understanding of the limitations faced by undocumented adults, regarding their access to healthcare in Sweden. This study has a qualitative research approach with semi-structured interviews. The studyaddresses three theories for understanding the factors and barriers that affect the access to healthcare by using Goffman (1963) stigma, Young (2011) social justice and Rothstein (2003) trust and social contract theory. The result of the study shows insights information from five respondents of the factors affecting undocumented adults' healthcare access in Sweden. The study ultimately reveals that stigmatization, trust, fear, and social networks are underlying factors that impact the access to healthcare for undocumented adults in Sweden. Additionally,socio-economic barriers are identified as limiting the opportunities for undocumented adults to access healthcare in Sweden. The research highlights that these challenges are not merely individual choices or priorities but rather a result of complex factors and structural impediments. Therefore, addressing the obstacles and underlying factors requires a collective approach to observe and understand the root causes affecting the access to healthcare in Swedenfor undocumented adults.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa tillhör samhällets mest sårbara grupper och löper hög risk att utveckla mental ohälsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården och det råder ett missförhållande mellan behovet av och tillgången till vård för dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av den mentala ohälsan och hinder för vård hos immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa ur ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv. Metod: Tio kvalitativa studier och två studier med mixad metod har granskats och analyserats. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori har använts för att lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå. Resultat: Tre teman identifierades: Den mentala ohälsan, Hinder för vård och Kulturellt betingade attityder. I resultatet framkom att grupperna lider av mental ohälsa relaterat till erfarenheter genom migrationsprocessen. Bristfällig information, kommunikationssvårigheter och bristande tillit till vårdpersonalen ledde till hinder i vården. Dessutom framkom att stigmatisering, religiösa övertygelser och könsroller påverkade fokusgruppens syn på mental ohälsa. Slutsats: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa är högriskpatienter för mentala ohälsotillstånd men strukturella och personliga faktorer hindrar dem att erhålla vård. Som sjuksköterska är det viktigt att inta en aktiv roll och ha kunskap och förståelse kring dessa människors upplevelser och kulturellt betingade attityder kring mental ohälsa. Klinisk betydelse: Genom att belysa en marginaliserad patientgrupps upplevelser av att leva med mental ohälsa och erhålla vård i en ny kulturell kontext ökar sjuksköterskans medvetenhet om dessa människors situation. Detta kan leda till en bättre vård för dessa patienter. / Background: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants belong to society's most vulnerable groups and are at high risk of developing mental health problems. The groups are underrepresented in psychiatric care and there is a disproportion between the need and the availability of care for these patient groups. Aim: The aim was to examine the experience of mental illness and barriers for access to healthcare of immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants from a transcultural nursing perspective. Method: Ten qualitative studies and two mixed-method studies were reviewed and analysed. Leiningers transcultural nursing theory was applied to enable a higher level of abstraction. Results: Three themes were identified: The mental illness, Barriers for care and Culturally influenced attitudes. The result showed that the groups suffered from mental illness related to experiences through the migration process. Inadequate information, communication difficulties and a lack of trust in the medical staff led to obstacles in healthcare. Stigma, religious beliefs and gender roles affected the focus group's view of mental illness. Conclusion: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are at high risk for developing mental illness but structural and personal factors preventing them to receive treatment. Nurses should take an active role and gain knowledge about experiences and culturally conditioned attitudes about mental illness among patients. Clinical significance: Highlighting the experience of living with mental illness and obtaining care in a new cultural context, increases the nurses’ knowledge about the marginalized patient group.

In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade union should organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this new phenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature. The main question in this essay is “How do the Swedish trade unions think about organizing the undocumented workers and what do they believe that the union can do to make the undocumented workers circumstances easier?” In order to answer that I had to used four additional questions; which are the main trade unions in Sweden and which of them are in contact with the undocumented workers? Who are undocumented and what does it mean? Which are the trade unions standpoints and arguments in the organization question? What do the Trade unions believe that they can do to make the situation easier for them who are undocumented? Briefly are my conclusions that the trade unions in Sweden are divided about if they should organize or not. Sveriges Arbetares Centralorganisation is the only trade union that organizes the undocumented workers today but Fastighetsanställdas Förbund express that they want to do it too. In the latest month, a new cooperation have started between undocumented workers and the trade unions LO, TCO, Fastighetsanstaälldas, Hotell och Restaurang and SEKO. Perhaps this cooperation will make the situation at work and life a little bit easier for the undocumented.

The purpose of the study was to investigate the life situation of unaccompanied young Afghans as undocumented after rejection of their asylum application by deportation decision. Another purpose was to investigate the factors behind their migration and view of returning to their homeland. Semi-structured interviews were conducted with four unaccompanied undocumented Afghans. The results showed that all respondents who live irregularly in the country have no intention of returning to their homeland voluntarily. They have all experienced homelessness and problems with their livelihood. Three respondents have worked illegally with poor wage conditions. Recently, all respondents have received help with accommodation and food from voluntary organizations. The respondents hope that they will have the opportunity to submit new asylum applications after their fingerprints disappear from the Swedish Migration Board's computer system. Their attitude towards non-voluntary return is based on feelings of fear and threats and lack of future in their homeland. / Syftet med studien var att undersöka ensamkommande unga afghaners livssituation som papperslösa efter avslag på asylansökan med utvisningsbeslut. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilka faktorer som låg bakom deras flykt/migration samt deras syn på återvändandet till hemlandet. Semistrukturerade intervjuer utfördes med fyra ensamkommande papperslösa afghaner. Resultatet visade att samtliga respondenter som lever irreguljärt i landet inte har någon avsikt att återvända till hemlandet frivilligt. De har alla upplevt hemlöshet och problem med sin försörjning. Tre respondenter har arbetat svart med dåliga lönevillkor för att försörja sig. På senare tid har samtliga respondenter fått hjälp med boendeplats och mat från frivilligorganisationer. Respondenterna hoppas på att de ska få möjlighet att lämna nya asylansökningar till Migrationsverket efter att deras fingeravtryck försvinner från Migrationsverkets datasystem. Respondenternas inställning till icke frivilligt återvändande har en grund i att de känner rädsla och hot samt att de inte ser någon framtid i hemlandet.

Introduktion: Papperslösa kvinnor upplever olika svårigheter i att tillgå mödravård och tillgodogöra rätten till vård. Barnmorskor är de som i huvudsak möter gravida papperslösa när de söker mödravård. Dessa är ansvariga att bygga relationer baserade på tillit och ge vård på ett icke diskriminerande sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska barnmorskors erfarenheter och upplevelser av att möta papperslösa kvinnor och deras rätt till vård. Metod: En semi-strukturerad intervjustudie med sex barnmorskor som jobbar på en kvinnoklinik i Sverige. Intervjuerna transkriberades och bearbetades genom innehållsanalys. Resultat: Studien fann tre huvudkategorier vilka karaktäriserade barnmorskors erfarenheter av att möta papperslösa kvinnor och uppfattningar om rätten till vård; Barnmorskans profession var deras garant för att ge god vård, medan regelverk och begränsningar utmanar optimal vård, samt att olika attityder påverkas av sociala normer, värderingar och moraliska aspekter. Slutsats: Denna studie belyser den svåra position som barnmorskor finner sig i när de ger vård till papperslösa kvinnor, där de tvingas navigera mellan sin profession, lagar och regler, samt personliga värderingar, samhällets bilder och normer. / <p>Betyg i Ladok 230622.</p>

Studien syftar till att undersöka vad socialsekreterare anser om en eventuell “angiverilag”, samt hur socialsekreterare tror att den eventuella lagen kan komma att påverka deras professionalitet. Sex intervjuer genomfördes med socialsekreterare inom olika enheter inom svensk Socialtjänst. Därefter analyserades det insamlade empiriska materialet med hjälp av en tematisk analys. I studien använts professions- och rollteorin för att ge förklaring och förståelse kring de aspekter som socialsekreterarna lyfter i intervjuerna. Några av de slutgiltiga slutsatserna som kunnat dras av studien är att socialsekreterare har ett motstånd gällande den så kallade “angiverilagen”. Motståndet grundar sig i att socialsekreterarna anser att den eventuella lagen går emot professionella etiska principer, kommer resultera i ett minskat förtroende för Socialtjänsten samt att skuggsamhället kommer växa. Studiens slutsatser visar också på att socialsekreterare anser att den eventuella lagen kommer resultera i en negativ påverkan på deras professionella förhållningssätt, handlingsutrymme och autonomi.