Politiska partier är i en kris till följd av bland annat medlemstapp och minskat förtroende från väljarna. Det kommunala partilivet har även omdanats där lokala partier idag är en utmanare till rikspartier om den politiska makten. Frågan är om rikspartier skapat en mer lokal organisation för att bemöta konkurrensen och om kommunala företrädare utökat sitt handlingsutrymme för att öka legitimiteten för den lokala politiken. Studien undersöker hur rikspartiers och lokala partiers spelregler skiljer sig åt samt påverkar kommunalpolitiska ledares handlingsutrymme. Studien har en komparativ ansats där partityperna jämförs. Teoribildningen institutional rational choice som bland annat fokuserar på hur spelregler (institutionella regelverk) sätter begränsningar i ett handlingsutrymme har använts för att förklara och förstå studiens syfte. För att uppnå studiens syfte har partimaterial hämtats och intervjuer med politiska företrädare genomförts. Studiens resultat visar att det finns stora skillnader mellan rikspartier och lokala partier, detta genom att rikspartier består av en vertikal dimension genom dess organisationsnivåer på riks- och distriktsnivå samt en lokal horisontell dimension. Lokala partier som är avgränsade till en kommun består istället enbart av en lokal horisontell dimension. Rikspartier präglas av en hierarkisk uppbyggnad där de styr sina kommunala ledande företrädare genom vertikala spelregler. Lokala partier har istället en plattare ickehierarkisk uppbyggnad, men även de begränsar sina företrädares handlingsutrymme genom spelregler. Kommunalpolitiska ledare i rikspartier handlar efter både vertikala och horisontella spelregler. Vid konflikt inom rikspartier uppstår dock en variation av hur kommunalpolitiska ledare handlar. Vissa handlar efter vertikala spelregler medan andra använder strategier i syfte att utöka sitt handlingsutrymme gentemot den egna riks- och distriktsnivån för att bedriva lokalt anpassad politik. Studiens resultat visar således att det finns kommunalpolitiska ledare i rikspartier som är autonoma gentemot den egna riks- och distriktsnivån i hur de handlar. Kommunalpolitiska ledare i lokala partier har färre spelregler som begränsar deras handlingsutrymme att utforma lokalt anpassad politik. Detta då de saknar vertikala spelregler som kan sätta yttre gränser i deras handlingsutrymme.

The purpose of this paper is to investigate and describe how principals in Swedish schools handle the issue concerning the participation of political parties. I want to find out a) What factors are the most  important  accordning  to  principals  when  deciding  if  political  parties  and/or  political  youth associations should be allowed in to schools or not? What are their positions on the issue? b) What does  the  process  look  like  when  schools  decide  to  invite  political  parties  and/or  political  youth associations? Who is responsible for inviting the politicians? c) How do principals view the new addition to the school law? How will it affect their work situation in the future?The study is qualitative and based on semi-structured interviews with seven principals from different schools in and around central Sweden. The main theoretical starting points are Herbert A. Simons theory of human decision making and organisational theory in the form of Michel Lipskys theory of the street-level bureaucrat. I´m also using an operationalized version of three categories highlighted by Sture Långström and Arja Virta to describe how pricipals approach the subject; the avoiders, the diggers and the tactics.My  conclusions  are  that  principals  have  a  positive  or  neutral  attitude  to  political  parties participating in schools. They percieve it as a possible tool to help shape the students into being active democratic citizens. Altough the principals are still keen on remaing in control of the day-to- day operations in the schools. Visits have to be informative for the students and a part of the regular education.  Schools  therefore  invite  more  often  for  debates  then  allow  political  parties  to  set  up tables in the corridors. Not all schools invite on a regular basis, some not at all. If schools invite it´s mostly in or around election time. Much of this can be attributed to the teachers. Principals tend to view teachers of social studies as having a special responsibility to take initiative. Teachers mostly plan invitations around election time. Therefore chances decrease that political parties also will be invited between elections.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur integration formas diskursivt i politiska förslag. För att göra detta har följande forskningsfrågor använts: Hur framställs integration i motionerna? Vilka antaganden finns bakom framställningarna av integration? Vilka skillnader i framställningarna finns mellan de olika riksdagspartierna? Det analyserade materialet i uppsatsen är motioner från de politiska partierna i Sveriges riksdag, totalt har 91 motioner analyserats. Analysmetoden är en variant av diskursanalys och kallas för ”What’s the problem represented to be?” och går ut på att hitta problemkonstruktioner i politiska texter. Som grund för diskursanalysen ligger det teoretiska perspektivet socialkonstruktivism från Berger och Luckmann. Teorin används för att ge en bakgrund till och förståelse för språkets betydelse för diskursanalytiska metoder. Som analysverktyg har fyra diskursanalytiska begrepp använts: binäritet, stereotypisering, kategorisering och nyckelkoncept. De analytiska begreppen utvecklades av Stuart Hall och Carol Bacchi. Efter den genomförda analysen kunde tre diskurser urskiljas. Dessa diskurser är samhällsekonomi, individens anpassning och till sist samhällets anpassning. Analysen visade att integration framställs som uppnådd när en person har fått ett jobb, lärt sig språket och ”svenska värderingar”. Det finns flera antaganden som ligger bakom framställningarna av integration, ett antagande är att de personer som kommer till Sverige har icke-önskvärda värderingar, de arbetar inte om det inte finns krav på det och nyanlända kvinnor antas behöva mer stöd i integrationsprocessen. Det finns inga större skillnader mellan de olika partierna gällande de tre diskurserna som framkommit, dock har förslagen inom dem skilt sig åt. Högerpartier har större fokus på samhällsekonomin och vänsterpartier har fokus på samhällets anpassning, vilket var den största diskursen sammantaget.

This study focuses on how the Swedish political parties are described in various learning materials in junior high school and high school. The purpose of this study is to examine learning materials in the subject social studies. The study also focuses on describing the problems that may occur with a democracy point of view if the learning materials do not give relevant and extensive descriptions of the political parties. The method that has been used is a learning material analysis as well as a qualitative text analysis with perspectives from Robert Dahls theory of democracy, especially the criteria of enlightened understanding. The study concludes that in a democracy perspective, there is a problem with many of the learning materials because the descriptions of the political parties are in no way descriptive enough to give the students the possibility to reach enlightened understanding, especially since it is not easy to find objective descriptions about the parties outside of the parties’ own presentation of themselves.

The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.

Allt sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010 har det politiska klimatet tillika det politiska landskapet i Sverige kraftigt påverkats och förändrats. Sverigedemokraterna betraktas av vissa som ett rasistiskt och högerpopulistiskt parti, som lyckats förankrat sig hos arbetarklassen. För varje riksdagsval har stödet för Sverigedemokraterna bland arbetarklassväljarna ökat, vilket resulterat i att arbetarrörelsens ställning i svensk politik försvagats. För arbetarrörelsen som b l a utgörs av Landsorganisationen (LO) och Socialdemokraterna har denna försvagning skapat ett ideologiskt skavsår. Denna uppsats ämnar undersöka LO-förbundens förhållningssätt gentemot det ökade stöd för Sverigedemokraterna som finns bland förbundens medlemmar. För att besvara forskningsfrågan har fem samtalsintervjuer med förtroendevalda representanter från fyra av LO:s förbund genomförts. Resultatet visar att en förklaring till att medlemmar röstar på Sverigedemokraterna beror på att förbunden misslyckats med att berätta för medlemmarna om deras grundläggande värden, ideologi och den svenska modellen. Vidare framkommer att det råder en viss okunskap bland förbundens medlemmar om hur samhället fungerar. För att motverka att stödet för Sverigedemokraterna fortsätter öka är förbundens främsta strategier utbildningsinsatser samt att påvisa att Sverigedemokraternas politik missgynnar LO:s medlemmar. Denna uppsats pekar på hur viktigt det är att ständigt föra diskussioner om värderingar, ideologier och arbetsvillkor för vilken samhällsutveckling vi vill ha.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om politiskt förtroende bland unga i Sverige, genom att skapa en djupare kunskap och förståelse för ungas förtroende för politiska partier. Det teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om vilka faktorer som kan tänkas påverka förtroende. Erfarenhetskapital, livsfaser och individens tolkning används som verktyg vid analys av resultatet. Det empiriska materialet för att besvara syfte och frågeställning har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer mellan 16 och 26 år. Resultatet pekar på relation mellan upplevd kunskap och intresse hos individen, vilket i sin tur hänger samman med förtroende för politiska partier. Intresse skapas av att en upplevd kunskap tycks finnas, samtidigt som kunskap genererar i intresse för politiken och där dessa två ger effekt på förtroende för de politiska partierna.

The aim of this paper is to investigate the internal and external supply in relation to citizens’ demand for radical populist parties. To explore how the Sweden Democrats between 2010 and 2018 has developed its party organisation and how this has changed over time. The essay is based on the theory of Cas Mudde which claims demand and supply as a reason and understanding for the increasing growth of radical right parties in Western democracies. The theory divides Sweden Democrats into three different aspects; demand, internal and external supply which explain the stability and increased support for the party. Socio-economic factors such as unemployment, education and level of immigration are significant explanation factors for radical right parties to establish on long term. However, the essay concludes that the internal aspects of the party organisation, in relation to lack of trust for the traditional parties and low party identification, are crucial explanations. The importance of these factors have gradually increased during the years 2010-2018, while the level of significance for socioeconomic factors have decreased.

Abstract Identity politics is about who you identify as and which group you choose to belong to. The left is often said to be using identity politics. The purpose of this essay is to analyze two Scandinavian countries, Norway and Sweden’s, left parties and see if they use identity politics in their election manifestos. To analyze them I’ve chosen to do both a bigger qualitative idea- and ideology analysis and a smaller quantitative content analysis. I found the most common definition of identity politics and used this for my analysis. The theory I choose for my essay is Vivian A. Schmidts Discursive institutionalism where she talks about the importance of idées and discourse to explain change in institution and lawmaking. I also looked at previous research about party change and idea impact. My essay shows that both parties use identity politics, although the Swedish party uses it a little more than the Norwegian one. It also shows that it has not been a steady increase over the years, it has gone up and down for both parties.

No description available.