Stillasittandet bland de yngsta barnen har ökat under åren, framförallt på barnens fritid, vilket ger ökad risk för försämrad hälsa både på kort och lång sikt. Pedagogerna i förskolan behövs därför som förebilder för att möjliggöra goda vanor kring träning och idrott, då barnen tillbringar större delen av sin vakna tid på förskolan. Studien syftar till att bidra till kunskap om hur pedagoger resonerar kring ämnet fysisk aktivitet. Jag har valt fokusgruppsintervju, med två arbetslag från två olika förskolor, där pedagogerna resonerat kring hur de samarbetar för att nå strävansmålen avseende fysisk aktivitet i förskolans läroplan. Studien behandlar dels vilka fysiska aktiviteter som genomförs, dels vilka möjligheter och utmaningar som pedagogerna identifierar. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie var medvetna om vikten av att barn utvecklar goda vanor för träning och idrott. De ger flera exempel på hur de med leken i fokus skapar hälsofrämjande rörelseaktiviteter. Närliggande gymnastiksalar används flitigt för motoriska övningar. Vidare initierar pedagogerna rörelseaktiviteter både inomhus och utomhus exempelvis dans och musik. Det som hindrar pedagogerna från att genomföra fysiska aktiviteter i förskolan med barnen handlar är att tid för förberedelser saknas, bristande förvaringsmöjligheter för materialen och kläder som begränsar främst de yngsta barnen från att röra sig utomhus vid kalla temperaturer. Pedagogerna uttrycker att de har goda förutsättningarna för att utmana barnen till fysiska aktiviter, vilket i sin tur avser att bidra till goda vanor. / The sedentary behaviour of young children has increased over the years. This especially applies to the free time spent outside of school hours. The outcome of this is an enlarged risk for deteriorating health, both in the long and short term. Preschool teachers are therefore important role models when it comes to enabling good habits regarding exercise and sports, as many young children today spend most of their woken time in preschool. The purpose of this study is to contribute to knowledge concerning what preschool teachers think about the topic physical activity. Focus group interviews with two teams from two different preschools were completed. The interview enables the preschool teachers to discuss how they work together achieving the set goals in the preschool curriculum about physical activities. The study highlights how preschool teachers enable different kinds of physical activities and what kind of challenges and possibilities they identify. The result shows that preschool teachers in this study are aware of the importance that children develop good habits when it comes to exercise and sports. They give several examples of health-promoting movement-activities, always with play in focus. For example, the use of a close-by sport-hall for motor exercise. Further how they initiate movement-activities indoors by using dance and music. The obstacles the preschool teachers address relates to; time for preparation, lack of storage space for the material and the limitations of the clothing as, when dressed for cold temperatures, the young children’s clothes may restrict them to move freely during outdoor activities. The preschool teachers’ experience that they have good conditions to encourage the children to physical activities that enable them to acquire good habits, which applies to both indoor- and outdoor activities.

This study's main purpose is to examine the space children's spontaneous imaging gets in a preschool. I have chosen to focus on two preschool teachers views on their own approach to children's spontaneous imaging and what space they find that it gets in preschool. I have also investigated how this is documented in preschool. As a theoretical approach I adopt Lev S Vygotsky's socio-cultural theories of learning and development. In my essay, I also describe previous studies on children's imaging. I have collected the material through qualitative methods such as interviews of two preschool teachers and through six days of observation divided on two of the preschool departments. The result shows that preschool teachers adult-driven approach characterizes the creative climate of the nursery, which is not particularly allowing in practice, but allowing in theory and preschool teachers thoughts. The preschool teachers approach is significant for how well the child's spontaneous creation capability will be developed or inhibited. Children can come to have a view of his own creation as something insignificant and without meaning if it never followed up in the form of pedagogical documentation or attention. The results also show that children's spontaneous imaging don´t get space in the form of schedule, this is because preschool teachers have a view on the activity as a pastime rather than an educational activity with a clear goal or purpose.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers syn på goda relationer till elever, vad dessa kan innefatta och hur de bibehålls. Vi har synliggjort detta genom att vi i första hand har observerat, detta låg sedan till grund för formuleringen av intervjufrågor. I denna studie intervjuades sex pedagoger verksamma på fyra skolor, dessa var belägna i en små,- respektive storstad. Tidigare forskning på området visar att det finns en viss problematik i pedagogernas förmedling av värdegrunden. Detta på grund av att värdegrunden innefattar en mängd begrepp som är komplexa och även öppet för diverse tolkningar. Vidare visar även tidigare forskning på att relationsskapandet mellan pedagog och elev till största del är pedagogernas ansvar och det är även i huvudsak deras uppgift att ge elever verktyg för att själva skapa relationer till andra elever. Resultatet av vår studie bekräftar tidigare forskning, nämligen att värdegrunden är svår att anamma och att flertalet pedagoger har olika syn på värdegrundens innebörd. Pedagogerna uttrycker ett gemensamt intresse för pedagogiska diskussioner kring värdegrunden som de i nuläget saknar. En sådan diskussion och ett gemensamt mål skulle enligt pedagogerna generera goda relationer till eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger kan bemöta blyga barn i förskolan, och få kunskap om hur vi kan arbeta med det i framtiden för att ge blyga barn det stöd de behöver. I första delen av denna studie har vi med forskning från relevant litteratur, som stödjer oss i vårt arbete. Vi har valt att använda oss av halvstrukturerade intervjuer som innebär att intervjufrågorna är bestämda, men vi har också en del av det kvalitativa då vi ställer följdfrågor för att få bättre förståelse av det förskollärarna berättar. Våra intervjuer har analyserats, sorteras och kategoriseras utifrån syfte och frågeställningar, och därigenom växte strukturen för arbetet fram. I diskussionen argumenterar vi och drar slutsatser med stöd av intervjumaterialet, litteraturen och våra egna åsikter.

Den digitala tekniken, lärplattan- har under en längre tid varit ett redskap i skolan och nu mer förekommande även i förskolan som ett hjälpmedel som lyfts fram för att ge barnen en ökad möjlighet att möta, förstå och ge ny kunskap i olika ämnesområden i undervisningen, som till exempel matematik. I denna studie undersöker vi förskollärarnas erfarenheter och inställningar till hur lärplattan används som ett pedagogiskt komplement till matematikundervisning. Vi vill även ta reda på vilka möjligheter lärplattan bidrar med och hur den kan stödja barns lärande och samspel, samt vilka svårigheter som kan uppstå i användningen av lärplattan i matematiken. Studiens syfte är att skapa kunskap om hur lärplattan kan användas i förskolans matematikundervisning. Metoden för denna studie är en kvalitativ studie med self-report som redskap för att ta del av pedagogernas beskrivningar om användandet av lärplattan. Self-reporten innehåller öppna frågor för nio stycken verksamma förskollärare/respondenter i södra Sverige. Utgångspunkt för analysen i denna studie har tagits i våra forskningsfrågor och i de sociokulturella teorier där samspel beskrivits av bland annat Vygotskij och Säljö. I resultatet av studiens self-report framkom det att alla förskollärare har kompetens för lärplattan och att de såg både möjligheter och svårigheter kring användandet av lärplattan i matematikundervisningen. Lärplattan är ett komplement som kan stödja barns samspel och lärande på ett roligt sätt där ett pedagogiskt syfte med variation i undervisningen skapar möjligheter och en tillgång för alla barns lärande. Slutsatsen i studien visar att lärplattan i matematikundervisningen användes främst för de äldre förskolebarnen. Förskollärarnas utbildning, kompetens och fortbildning gav dem kunskaper i att både kunna använda lärplattan i matematikundervisningen och att kunna begränsa användning och skärmtid. Detta var särskilt tydligt bland de som arbetade med de yngre barnen (1–3 år) där lärplattan används mer sällan. Förskollärarna betonade för att lärplattan ska kunna användas i ett pedagogiskt syfte bör man som pedagog ha ett medvetet förhållnings sätt till användningen av lärplattan och alltid vara närvarande när barn använder den, annars riskerar lärplattan att endast bli ett tidsfördriv.

Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen. Barnen upplever att pedagogerna inte medverkar i deras lek, pedagogernas förhållningssätt till barnens lek blir enligt barns perspektiv ett övervakande.De resultat och slutsatser som lyfts fram ställs sedan mot tidigare forskning under rubriken diskussion. Studien problematiserar pedagogernas frånvarande närvaro i barnens lek och visar på konsekvenser av det här.

The purpose of this study is to investigate the children’s mathematics learning through play. The questions to be answered are: how can teachers facilitate children’s mathematics learning through play? How can play affect children’s math learning? Are the children aware of the role of play in their mathematics learning? My method is based on interviews and observations. My informants are three teachers who work in two different preschools. I have interviewed the teachers and have been allowed to observe their work with the children. I have chosen to document the interviews and the observations with the help of a Dictaphone and digital camera. In the interviews, the teachers tell me that they try to capture and use mathematics in different contexts in everyday activities. They add that their duty is to actively work to draw the children’s attention to mathematical problems in an enjoyable and fun way. In my study, I clearly see that plays can facilitate the learning of mathematics.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga. Resultatet blev att alla pedagoger utom en arbetar för ett inkluderande arbetssätt. Pedagogerna uppger samtidigt att det är svårt att hålla alla elever inkluderade i klassrummet, framförallt de utagerande eleverna. Samma pedagoger menar att möjligheten till att arbeta inkluderande begränsas av verksamheternas strama ekonomi.

Uppsatsens syfte handlar om att beskriva pedagogers uppfattningar kring vadmiljön och materialet har för betydelse i förskolan. Vi har genom kvalitativaintervjuer med 9 pedagoger från 5 olika förskolor gjort en studie där vi ringat intre teman som vi upplevde var avgörande för hur förskolans miljöer fungerade.Pedagogerna fick inför intervjun fotografera varsin miljö där de upplevde enfungerande lek/aktivitet samt en miljö där det fungerade mindre bra. Dessabilder har använts under analysarbetet och tillsammans med pedagogernastankar kring dessa så har vi gjort analyser av vilka faktorer som finns och nämnssom bra och mindre bra. Vi har gjort analysen utifrån att pedagoger idag har ettutökat pedagogiskt ansvar i förskolan och vad det skulle kunna innebära förmiljö, material och förhållningssätt. Förhållningssätt till miljö och material harvarit framträdande i intervjuerna och i resultatet så synliggörs pedagogers synpå lärande och även barnsyn. Våra rubriker för de tre teman vi hittat är Mötenmed miljö, material och varandra, Lärande - på olika sätt, Förhållningssätt till miljö ochmaterial - sett från flera håll. I diskussionen så behandlar vi dessa teman genommed stöd av litteratur och forskning från bakgrunden. Vi fokuserar idiskussionen på pedagogens roll och förhållningssätt till miljö och material påförskolan. Samt hur styrdokument och förskolans styrning kan påverkapedagogers möjlighet till att utveckla förskolans innemiljö för att kunnaanvända det som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

The aim of this study is to examine how children perceive teachers attitudes and perceive how they act around conflicted situations in preschool. In order to examine children’s perceptions, the methodology were focused around interviews with children. Children spend a lot of time in preschool and their relationships with both other children and their teachers affect their social and emotional ability and also their future years of school. Childhood Sociology is a new research theory which is out to approach children’s perspective. Doing research with children instead of about children gives us an opportunity to see the world as children see and experience it. Children are social human beings from birth and they are constructed within the social environment they live in. Research have come to the conclusion that children’s perceptions and experiences of teachers differ based on the relationship they have developed towards them. Children who have developed a close relationship to their teachers tend to have a more positive perception of them than children with a more inferior relationship to their teachers. Researchers also states that teachers often have a picture of the ideal child and based on the children’s behavior the teacher tend to treat them differently. Girls’ and boys’ perceptions differ, were girls usually have a more positive picture of their teachers than the boys do. According to the girls the reason is because they accept the teachers rules more than the boys do. The result of this study agrees in many ways with what earlier research say. Based on the children’s perceptions and experiences of their teachers in this study, we can conclude that their teachers don’t take children’s perspective in mind. Teachers who are kind, listen to the children and treat them fairly are not by surprise more liked by the children than teachers who are angry, shouts and blames the wrong person.