Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier.   Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

I den här kvalitativa intervjustudien har vi haft som utgångspunkt att studera pedagogers syfte med förskolans gård, samt att studera vilka yttre och inre faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter att skapa den miljö de önskar. Med de yttre och inre villkoren menar vi förutsättningar som finns för pedagoger, så som ekonomi, tid och engagemang. En del förutsättningar är svårare att styra över än andra. Hur kommer det sig?I bakgrunden behandlar vi ämnet utomhuspedagogik ur olika aspekter för att få kunskap om ämnet och varför det har blivit ett växande intresse inom förskolan. För att nå ytterligare kunskap om ämnet har vi valt att intervjua nio förskolepedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Dessa förskolor består av både kommunal och privat ledning.Resultatet i vår studie visar att samtliga pedagoger är eniga om att förskolans gård är av vikt för barns lärande och att den därför behöver vara rikt utrustad, fördelaktigt med många, små och innehållsrika rum, som stimulerar barns alla sinnen. Det framkommer att pedagogerna anser att deras roll är lika betydelsefull utomhus som inomhus och de benämner sig själva som medforskande pedagoger, alltså att de tillsammans med barnen utforskar omvärlden. Pedagogernas tankar gällande villkoren för att skapa en önskvärd gård skiljer sig åt på de kommunala och privata förskolorna. Varför? / In this qualitative interview study, we have had as a starting point to study teachers' purpose with the preschool yard, as well as study the possible external and internal factors that affect preschool teachers' ability to create the environment they desire. With the external and internal conditions we mean the conditions that exist for preschool teachers, such as finance, time and commitment. Some conditions are more difficult to govern than others. How is that?In the background, we treat the topic outdoor education from different aspects in order to gain knowledge about the subject, and why there has been an increasing interest in preschool. To achieve further knowledge on the topic, we have chosen to interview nine preschool teachers in three different preschool in southern Sweden. These preschools are controlled by both municipal and private managements.The results of our study show that all teachers agree that the preschool yard is important for childrens’ learning and therefore need to be richly equipped, beneficial with many, small and rich rooms, which stimulate children senses. It appears that the teachers’ thinking their role is just as important outdoors as indoors, and they call themselves exploring educators. This because of that they together with the children they explore the outside world. The teachers' thinking about the conditions to create a desirable yard differs between the municipal and private preschools. How come?

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken.Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på enavdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriseratinformanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av frilek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Minstudie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar påvikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det ärstor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande avmiljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olikaberoende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vemdet är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt framsom jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos ochrisktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Betygsdatum 2017-06-02 i Ladok.</p>

This essay aims to shed light on educator’s different ways of looking at reading aloud. I have met many colleagues over the years who has been negative towards reading aloud. The dilemmain this essay is a self-perceived situation, where I’m confronted with a colleague who explicity refuses to read fairy tales to the children. I face a problem I havn’t encuntered before and try to help my colleague who doesn´t receive that help. The dilemma takes place since I’ve only worked in childcare för eight years. I chose to write about the situation as it didn´t feel like there was a good solution to the problem. I choose to look at the situation from different angles and look at the situation with new eyes based om the experience I have gained over the years. For me, reading is an important part of the teaching and I believe that during the reading time it’s the children’s participation that contribute to the language development being stimulated. There is a curriculum that the preschool must follow, which demostrates the importance of the children taking part in reading aloud every day. We who work in preschool interpret the curriculum based on ourselves and with the experiences we have. Therefore, I can experience that there are differences in how other colleagues interpret how they can use redaing aloud in the children´s group. I investigate the issue through literature and research articles and reflects on my own approach. I compare how the situation was treated then and how I would have proceeded today. I also choose to look at how reading aloud has looked historically and what is relevant about it in todays society.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka förskollärares uppfattning om hur de gör alla och varje barn delaktiga genom arbete med estetiska lärprocesser, vilket tog sin utgångspunkt i att vi såg att förskollärares perspektiv på hur arbetet genom estetiska lärprocesser gör barn delaktiga och inkluderade inte framkom tydligt i forskning. Eftersom vårt syfte har varit att lyfta förskollärares positiva aspekter av inkluderingsarbete genom estetiska lärprocesser har det under arbetets gång varit utmanande att synliggöra kritiska perspektiv kring forskning och det fenomen vi undersökt. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och relationell pedagogik. Empirin samlades in genom nio digitala intervjuer med legitimerade förskollärare och analyserades utifrån en induktiv tematisk ansats.Studiens resultat visar på att pedagogers görande handlar om ett förhållningssätt där de har barnfokus, är engagerade, skapar nyfikenhet, möjliggör för görande över tid och möten med mångfald som utgångspunkt och att de är beroende av pedagogiska förutsättningar för undervisning genom estetiska lärprocesser som bidrar till delaktighet och inkludering. För vidare forskning ser vi att etnografiska studier genom deltagande observationer och intervjuer skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse av inkludering av alla barn genom estetiska lärprocesser, samt hur tekniska och digitala hjälpmedel skapar förutsättning för delaktighet och inkludering. / This is a qualitative study with the aim of examining preschool teachers 'perception of how they make everyone, and every child involved through work with aesthetic learning processes, which was becausewe saw that preschool teacher’ perspectives on how work through aesthetic learning processes make children involved and not included emerged clearly in research. Since our purpose has been to highlight preschool teachers' positive aspects of inclusion work through aesthetic learning processes, it has been challenging during the work to make critical perspectives on research and the phenomenon we have investigated. The theoretical starting point of the study is systems theory and relational pedagogy. The empirics were collected through nine digital interviews with legitimate preschool teachers and analyzed based on an inductive thematic approach.The results of the study show that educators' actions are about an approach where they have a child focus, are committed, create curiosity, enable action over time and meetings with diversity as a starting point and that they are dependent on pedagogical conditions for teaching through aesthetic learning processes that contribute to participation and inclusion. For further research, we see that ethnographic studies through participatory observations and interviews could contribute to an in-depth understanding of the inclusion of all children through aesthetic learning processes, as well as how technical and digital aids create the conditions for participation and inclusion.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande.  Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra. / Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.

This study aims to find out how children in need of special support are being treated during their time in preschool. The focus is on how the educators approach these children, attempt to create an inclusive environment for all children, and how the preschool's management supports the staff in their work with children who need some extra support, for example with external actors or other types of resources. The study focuses mainly on those children who have no established diagnosis, but who for some reasons or another are in need of special support that may be for a shorter or longer periods of time as needed. We will also find out how educators and management collaborate with external actors as well as guardians of children with diagnoses. We have used Urie Bronfenbrenner's developmental ecological theory as well as the relational and the compensatory perspective for understanding and analyzing our empirical material. The study was conducted by questionnaires sent to all educators at the preschool and as well as on site observations was done at the specific preschool.   We attempt to ascertain if it is a requirement for the child to have an established diagnosis to get the proper support needed to manage preschool activities. The study found that the educators are knowledgeable and have good ambitions about how the activities should be designed to make every child feel included. However, it seems to be difficult to apply in practice because of various reasons such as lack of staff and large groups of children.                   Keywords: Preschool, children in need of special support, preschool environment, pedagogy's approach, resources.

What we are investigating in experience-based essay is children’s free play in preschool. The purpose is to find out exactly how free the so called “free play” is and what interventions from the teachers can result in and contribute to when it comes to children’s play in preschool. Our main questions are: In what way should preschool teachers intervene in children’s playing situations? Should preschool teachers work against stereotypical gender roles everyday play situations? Why is children’s unrestricted play important in preschool? We are starting of this scientific essay by introducing two stories that’s self-experienced in our roles as preschool teachers. In the first story we are writing about a dilemma that occurs when a play situation leads up to the teacher feeling that the best solution is to end the game. In the second story we are describing a dilemma that occurs as the teacher decides to intervene in the children’s play and the intervention results in the children getting bored and eventually decides to leave the game themselves. With the help from different theories and from the knowledge we’ve been taught due to our preschool teacher education, we are reflecting on how we managed these play situations and what we could have done differently. We are doing this to get different point of views to what children’s free play means, get an insight on the act and responsibility of teachers and also to get more insight to what meaning gender specific toys and boundaries possibly can have in children’s play. We are starting the reflection from a gender perspective and are analyzing with the help from a scientific article with the focus on gender specific toys. Our final reflection is that the teachers have a positive attitude towards the free play, but that they are subconsciously controlling with both rules and the way that toys are to be used. Through this work we have come to the conclusion that it is important that the teachers are present, supportive and involved in the children’s play due to its possibility of being a process dealing with real life events. It isalso important to work with equality in children’s play at preschool to break down current unequal structures between genders. / Det vi undersöker med denna erfarenhetsbaserade essä är barns fria lek i förskolan. Syftet är att ta reda på hur fri den så kallade fria leken är och vad pedagogers ingripande i barns leksituationer kan resultera i och bidra till vad gäller barns lek i förskolan. Våra frågeställningar vi vill belysa är: Hur ska pedagoger gripa in i leksituationer? Ska pedagoger i förskolan motverka stereotypa könsroller i vardagliga leksituationer? Varför är barns fria lek viktig i förskolan? Vi påbörjar denna vetenskapliga essä med att introducera två berättelser vi själva upplevt i våra roller som pedagoger på förskola. I första berättelsen skriver vi om ett dilemma som uppstår då en leksituation leder till att pedagogen upplever att den bästa lösningen är att avsluta leken. I den andra berättelsen beskriver vi ett dilemma som uppstår när pedagogen lägger sig i barnens lek som leder till att barnen tröttnar och tillslut självmant väljer att gå ifrån leken. Med hjälp av olika teorier och de kunskaper vi tillägnat oss från vår utbildning till förskollärare reflekterar vi över hur vi hanterade dessa leksituationer och vad vi hade kunnat göra annorlunda. Detta gör vi för att få olika synsätt gällande vad barns fria lek betyder, få syn på pedagogens agerande och ansvar samt för att få mer inblick i vad könsbundna leksaker och gränssättning kan ha för betydelse i barns lek. Vår slutliga reflektion är att pedagogerna har en positiv inställning till den fria leken, men att pedagogerna är inne och omedvetet styr med både regler och hur leksaker ska användas. Vi har genom detta arbete kommit fram till att det är viktigt att pedagoger är närvarande, stöttande och sätter sig in i barns lek då det kan vara bearbetning av verkliga händelser. Det är även viktigt att arbeta med likvärdighet ibarns lek på förskolan för att bryta nuvarande ojämlika uppbyggnader mellan könen.