Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter och utmaningar som förskollärare upplever i att erbjuda och stimulera barn till fysisk aktivitet på förskolan. Syftet var vidare att jämföra likheter och skillnader mellan förskolor med uttalad och outtalad rörelseinriktning. Metoden var en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Två av förskollärarna arbetar på förskolor där det inte finns en uttalad pedagogisk inriktning och de andra två förskollärarna arbetar på förskolor med uttalad rörelseinriktning med fokus på rörelse och fysisk aktivitet. Intervjuformer som användes var semistrukturerad. Empirin analyserades utifrån en fenomenografisk forskningsmetod som skall ge oss möjlighet att förstå förskollärares upplevelser och förståelse av olika aspekter i deras omvärld. Studien utgår från Lev Vygotskijs teori kopplat till det sociokulturella perspektivet, samspel, interaktion, den proximala utvecklingszonen och miljöns betydelse. Resultatet visar att förskollärarna har medvetenhet och kunskap om barns utveckling kring fysisk aktivitet. En skillnad och utmaning som framkom i resultatet var att det finns en medvetenhet och kunskap kring erbjudandet av fysisk aktivitet, men att den fysiska miljön inte är utformad för att stimulera till fysisk aktivitet på samtliga förskolor. Det upplevs vara svårt att övertyga skolhuvudmannen att ändra och tillföra material som utmanar barn motorisk på vissa förskolor. Resultatet visar även att förutsättningarna skiljer sig åt vad gäller förskolor med uttalad och outtalad rörelseinriktning att erbjuda fysisk aktivitet både inomhus och utomhus, vilket visar sig kopplas till den specifika inriktning förskolorna besitter. Vidare visar resultatet att förskollärarna kopplar fysisk aktivitet till utomhusmiljön och de lägger stor vikt vid det materialla som redan finns på förskolan.

Att förskolan ska vara en plats som bidrar till social gemenskap som gynnar barns självbild är något som lyfts i  Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018). Men är det verkligen så enkelt?  Var drar man som pedagog gränsen mellan att låta barn exkludera andra för att skydda den pågående leken men att samtidigt sträva efter att alla barn ska ges möjlighet till inkludering och delaktighet? Studiens syfte grundar sig i frågor som har väckts hos oss när vi diskuterat barn i utanförskap och utifrån dessa frågor vill vi undersöka hur pedagoger beskriver utanförskap i den fria leken, samt hur pedagoger arbetar för att motverka utanförskap i barns fria lek. För att besvara studiens syfte utgår vi ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer ser pedagogerna bidrar till utanförskap i den fria leken? Hur ser pedagogerna på barns delaktighet i den fria leken? Hur arbetar pedagogerna för att motverka utanförskap i den fria leken? När upplever pedagogerna att barn hamnar i utanförskap i den fria leken? I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom intervjuer och observationer med pedagoger samlat in relevant empiri för vår studie. Detta för att skapa en förståelse för hur pedagoger beskriver bland annat utanförskap i den fria leken men även hur pedagogerna själv beskriver hur de agerar för att motverka utanförskap.   Resultatet i vår studie visar att pedagogens roll i förskolan är av stor betydelse. En av pedagogens främsta ansvar är att se till så att alla barn inkluderas i gemenskapen och att pedagogerna arbetar för att motverka utanförskap. Pedagogerna som intervjuades beskrev vikten av de förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor och att alla pedagoger arbetar utifrån samma mål för att ge varje barn en trygg plats att upptäcka nya relationer. Resultatet visade även att pedagogernas närvaro och agerande i barns fria lek var av stor betydelse för barns möjlighet att med hjälp av olika strategier ta sig in i leken.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogers perspektiv på blyga barn i förskolan. Studien är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom enkätbaserade intervjuer via internet. Enkäten och missivbrevet skickades ut till 74 förskolerektorer och därefter till 101 förskolor. Data som inkom blev kategoriserade och analyserade med hjälp av det teoretiska ramverket, Bowlbys anknytningsteori samt Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet tar upp de olika definitonerna som pedagoger har på blyghet och inkludering, synen på hur pedagogerna upplever barn i kompisrelationer och lek samt hur pedgogen ser på sin egen roll och ett inkluderande arbetssätt för blyga barn i förskolan. Resutatet visar att pedagoger har olika definitioner av blyghet och inkludering och även att det finns svårigheter för blyga barn att få kompisar och att komma in i lek med jämmnåriga. Resultatet visar vidare på att pedagoger ser sin roll som en ledare genom gruppindelning och aktiv hjälp kan arbeta för ett inkludernade av blyga barn i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie har varit att belysa pedagogers förhållningssätt i barnens lek och utifrån det bidra med kunskap till pedagoger så att de kan reflektera över sitt eget förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi observerat pedagogers förhållningssätt gentemot leken i förskolan. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt Jung (2012) och Ivrendis (2017) beskrivningar av olika lekroller pedagoger intar i förskolans verksamhet. Observationerna har medfört att vi fått en bild av hur dessa roller förekommer i förskolans samt att vi fått syn på andra förhållningssätt som pedagogerna tagit sig an. I analysen har vi jämfört våra funna roller med de lekroller som presenteras under vår teoretiska utgångspunkt, detta har vi gjort för att komplettera våra observationer och ge stöd och underlag till dessa i resultatet. Resultatet har gett en bild av vilka roller som finns, vad som händer när pedagogerna tar på sig de olika rollerna samt hur det kan påverka barnens lek. I resultatet framkom även en roll som vi fann utöver Jung (2012) och Ivrendis (2017) roller vilket var avledaren. Avledaren var en roll som pedagogerna tog på sig när lekarna inte passade in i deras normer om hur en lek skulle gå till och därför erbjöds, i de flesta fall, barnen att “dega” i stället. I diskussionen framkom bland annat att observatörsrollen kan bli en viktig utgångspunkt där pedagogerna kan få en tydlig bild i huruvida de bör kliva in i leken eller ej. Observatörsrollen har även gett förståelse för hur pedagogerna i sådana fall bör delta för att inte ha en negativ påverkan på leken / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring fenomenet utomhusverksamhet i tre olika förskolor med skilda förutsättningar i den fysiska miljön. En fenomenografisk ansats har tillämpats, vilket syftar till att föra fram skilda erfarenheter och synsätt kring ett specifikt fenomen. Det studerade fenomenet är utevistelse i förskolan och syftet med val av teori har varit att föra fram perspektiv på olika sätt att tolka hur utomhusverksamhet kan formas för att främja barns lärande och utveckling. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har olika perspektiv inhämtats, detta kopplat till aspekterna för förskollärares förhållningssätt samt möjligheter och begränsningar i fysiska miljön. Studien består av två delstudier, varav den ena har inhämtat data på två förskolor som byggdes omkring 1980-talet med jämförelsevis mindre ytstorlekar på gården. Medan den andra delstudien inhämtat data i en nybyggd förskola med betydligt större gårdsyta. Studiens huvudsakliga resultat framhäver hur den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt samspelar i olika avseenden, vilket bidrar till olika påverkan för utevistelsen. Utifrån detta samspel ges barn olika former av meningserbjudanden, vilket påverkar hur lärande och utveckling i utevistelsen kan se ut. Vidare framhävs att syfte och reflektion ständigt behöver finnas gällande utevistelsens innehåll. Spontan undervisning framhävs på flera håll, medan planerad undervisning på gården inte nämns alls. Två av nio förskollärare uttrycker att det finns för mycket annat som behöver prioriteras under planeringstiden.

I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers inställning och förhållningssätt till samlingen som ett lärandetillfälle. Studien syftar till att bidra med kunskap kring pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande genom förskolans rutinsituation samlingen. Det är en kvalitativ studie där empirin är inhämtat från kvalitativa intervjuer samt från observationer. Inom studien redovisas två delstudier. Den först delstudien består av kvalitativa intervjuer som utgick ifrån en intervjuguide där två barnskötare samt tre förskollärare har deltagit. Den andra delstudien består av observationer av samlingen vid fem tillfällen. Förskolan är en privat förskola som ligger i en förort med mycket natur och skog runtomkring. Båda delstudierna har använt tematisk textanalys som går ut på att identifiera mönster och teman i den insamlade empirin som sedan sammanställs under resultat och analys. Studien utgår ifrån det barndomssociologiska perspektivet där det blir centralt att studera hur samhällets strukturer påverkar barns uppväxtmiljöer samt hur de sociala faktorerna påverkar.  De begrepp vi har använt oss av för att analysera studiens empiri är social aktör, agens, kamratkultur, barnperspektiv samt barns perspektiv som ingår i barndomssociologin. Resultatet i studien är att pedagogerna på förskolan arbetar på ett medvetet sätt för att involvera och skapa möjlighet för barns delaktighet och inflytande. Genom att vara flexibel och se allas barns behov samt att alltid ha barnen i fokus bidrar till en miljö där lärande sker. Samlingen är en rutinsituation på förskolan som enligt pedagogerna skapar trygghet, struktur, gemenskap och är ett tillfälle för lärande där alla barn lyfts fram. Någonting som också framkom i studien är att vuxna befinner sig i en maktposition och behöver se barn som sociala aktörer för att möjliggöra att barnen i större utsträckning har möjlighet att påverka sin situation på förskolan.

Syftet med arbetet är att analysera pedagogernas förhållningssätt gentemot barn i svårigheter och vilka påföljder det får för barnens egna möjligheter till delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt från dilemmaperspektivet samt KASAM gjordes det här synligt med stöd i kvalitativ forskning. Datainsamlingsmetoden besod av observationer och skriftliga fältanteckningar som genomfördes på två förskolor i Sverige där resultatet kunde urskiljas i två teman, Delaktighet och inflytande möjliggörs samt Delaktighet och inflytande stagnerar. Det som visade sig vara centralt för delaktigheten och inflytandet för barn i svårigheter var pedagogernas närvaro, kommunikation och inlevelse i barnens situation. Osäkerhet och organisation var också påverkande faktorer som spelade in i hur barnens tankar och behov kunde tillgodoses i verksamheten. Det kunde tydliggöras ur två olika synvinklar från förskolorna där deras arbetssätt var relativt olika. Studiens slutsats synliggör att pedagogernas roll är den mest essentiella i förskolans arbete med barn i svårigheter. Det är deras förhållningssätt som tenderar att påverka i vilken mån barnen får utöva delaktighet och inflytande och huruvida barnen blir förstådda i sina olika sätt att vara.

Purpose: The purpose of thestudy is to analyzehowdifferenteducatorsworking attwo different preschools, perceiveand reflect onthe conceptofthe competent child. Questionat issue:Howis the concept of the competent child perceived bythe participating preschool teachers? What is the concept loaded with and what meaning is given to the concept by the teachers? Method:The method used for this study is a phenomenographicone where qualitative interviews were conducted with eight teachers from two different preschools. Main theories:The theoretical framework used in this text is phenomenography where focus is on the study of perceptions, and on analysis of how people perceive phenomenon as well as analysis of how people create content and meaning in the relationship between the self and the surrounding world. Summarized conclusion:The results from the eight interviews show that the concept of the competent child is a complex one. However, the analysis of the empirical data shows that the concept can be described through five different perspectives; the perspectives of the child, thepedagogical approach, knowledge, care and education. The study shows that these different perspectives are based on personal experience which forms the basis for how they perceive the child and how they relate to the child. Therefore, we believe it is important that all educators in preschools together reflect on the concept of the competent child to create an equal preschool for all.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de förhåller sig till utomhuspedagogiska aktiviteter i sin dagliga verksamhet.   Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i en stor stad. De har varierad tillgång till egen förskolegård och därmed varierande förutsättningar till utomhuspedagogik. Deltagarna har varit verksamma inom yrket mellan 2 till 18 år. Resultatet presenteras baserat på studiens två frågeställningar och visar att alla fyra deltagare anser att de utövar, en för dem, god utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. De menar att de planerar in sin uteverksamhet spontant och den baseras på barnens inflytande och intressen. Att pedagogerna har en stor roll i utomhuspedagogiken är något som framgår tydligt och att de måste vara närvarande och öppensinnade i deras ledarroller och bli medforskare tillsammans med barnen. I resultatet framgår även att man faktiskt inte behöver en egen gård för att bedriva en god utomhuspedagogik. Att låta barnen få upptäcka sin närmiljö och besöka olika museer eller andra verksamheter är något som gör barns lärande meningsfullt. Alla fyra förskollärare är rörande överens om att utemiljön är viktig och att det är ett extra ”rum” på förskolan, gård eller inte, som man måste ta vara på. / The purpose of this study was to study preschool teacher’s perceptions of how they relate to outdoor education in their daily activities.   The study was completed with qualitative interviews with 4 preschool teachers working in a big city and they have a varied access to their own pre-school yard and different qualifications to perform outdoor educations. The participants have been working in preschools between 2 -18 years.   The results are presented based on the studies two questions of issues and shows that all 4 participants consider that they perform good outdoor education in one way or another. They mean that they plan their outdoor activities spontaneous and based on the influence of the children and their interest. In outdoor education, the teachers have a big roll. They need to be absent, openminded in their roll and become co- researchers with the children. In the results you can see that you don’t need your own pre- school yard to have a good outdoor education. If you let the children discover their local environment and visit museums or other places, makes the education more meaningful. All four pre- school teachers agree that the outdoor space is important, and it should be used as an extra room at the pre-school, with a yard or not, that you have to take care of.

Abstract The purpose of this study was to investigate how preschool teachers reflect on the phenomenon of conflict, and to find out what children think about this in relation to Nanny method. I referred to the following questions: • How to reflect pre-school teachers on conflict management at the preschool? • What methods / approaches tell teachers that they use in conflict management? • How the children reflect on their experiences on conflict management at the preschool? In the background, Im trying to define the word conflict, and I also point to the methods and models that are already in conflict management. It is clear that a key ingredient in the conflict is communication, the question is how well we communicate with each other?I've done interviews with three active educators and four children to study this subject. The survey shows that the conversation is a very important factor in the conflict and both children and teachers agree on this.  The teachers' desire to get the children to talk to each other if they become enemies seem to produce results because even the kids themselves say it is what is most important in the event of disagreement, it is also important to ask for help when you feel that the situation becomes too difficult.The work highlights the educators and children's experiences in conflict management. Keywords: Conflicts, children, conflict management, pre-schools, teachers' attitudes, Nanny method / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare reflekterar om fenomenet konflikthantering, och att ta reda på vad barnen tycker om detta i relation till Nannymetoden. Jag har utgått från följande frågor: Hur reflekterar förskollärarna om konflikthanteringen på förskolan? Vilka metoder/förhållningssätt säger pedagogerna att de använder sig av inom konflikthantering? Hur reflekterar barnen om sina upplevelser kring konflikthanteringen på förskolan?    I bakgrunden försöker jag att definiera ordet konflikt och jag pekar också på de metoder och modeller som redan finns inom konflikthantering. Det framgår att en viktig nyckel när det gäller konflikter är kommunikation, frågan är bara hur vi kommunicerar med varandra?   Jag har gjort kvalitativa intervjuer med tre verksamma pedagoger och fyra barn för att studera detta ämne. Undersökningen visar att samtalet är en mycket viktig faktor när det gäller konflikthantering och både barn och pedagoger är överens om detta. Pedagogernas strävan efter att få barnen att prata med varandra om de blir ovänner verkar ge resultat eftersom även barnen själva säger att det är det som är viktigast om det uppstår osämja. Det är också viktigt att kunna be om hjälp när man känner att situationen blir för svår. Arbetet lyfter fram verksamma pedagoger och barns erfarenheter kring konflikthantering.    Nyckelord: Konflikter, barn, konflikthantering, förskola, pedagogers förhållningssätt, Nannymetoden