I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet. På så sätt hämtar barnen in kunskaper lättare då de fångas av något spännande vilket underlättar för lärandet. Dessutom visar studien att pedagogerna ofta har ett syfte med att gå in i barnens lek samt skapar syften utefter lekens innehåll och går sällan in i barnens lek enbart för att leka.

<p>Validerat; 20150306 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med studien är att undersöka om mobbning förekommer mellan barn inom förskolan.Mobbning inom skolans sfär är väl känt, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för fenomenet inom förskolans domäner. Vi har funnit att det råder delade uppfattningar om fenomenet mellan forskare världen över och pedagoger som verkar i den faktiska verksamheten. Forskare menar att mobbning förekommer bland förskolebarn, men att det ges förmildrande beskrivningar av pedagoger. De resultat vi nått korrelerar delvis med den tidigare forskningen. Dock kan vi ändå uttyda en viss skillnad kring huruvida de tillfrågade respondenterna är medvetna om förekomsten eller ej, samt om de ger företeelsen förmildrande beskrivningar eller ej. Här verkar den semiprofessionella aspekten på förskolläraryrket spela roll. Förskollärare är till stor del utelämnade till sig själva och sitt eget omdöme kring att bygga sin egen yrkeskompetens, till skillnad från andra yrkesgrupper. Vi har funnit att det råder individuella skillnader mellan pedagogers uppfattningar om vad mobbning är. Vi har sett förmildrande beskrivningar av mobbning från pedagoger, samtidigt som vi sett att pedagoger har en god uppfattning om fenomenet inom förskolan och hur man kan arbeta främjande mot det. Förskolans värdegrundsarbete har stora möjligheter att anlägga en solidarisk människosyn som kan förhindra att mobbning uppstår i senare skolår.

Purpose: The purpose of this study is to investigate teachers' approach to gender in the preschool playground. The study is based on a gender theory perspective, which concerns how preschool teachers create invisible rules, norms and expectations about what is masculine and feminine in society. The study deals with the concept of gender and how it is perceived and expressed from the teacher's' point of view and how the teachers treat the children in the playground. Question at issue: What are the educators´ ideas regarding pupils in preschool playgrounds in relation to gender? How visible are norms and notions of gender in the preschool outdoor area? In what way is the preschool outdoor area important for educators pedagogical approach? Method: These questions are answered using a qualitative observations and interviews with three teachers at a preschool in Stockholm. Main theoretical connections: Constructivist interpretative and gender theory. Conclusion: The result of the interviews reveals that teachers treat pupils as individuals rather than based on their gender. This is the teacher's main goal and ambition. The observations showed a passive approach that involves teachers allowing the children to play freely in the preschool playground. They care about the children's free play and care because they believe that it is important. The teachers do not participate in children's play in the outdoor area, but they observe and assist the children when needed. Although the preschool yard plays a vital role in the everyday educational activities, our results suggest children to learn from each other without interaction and teaching from the teachers. The teachers did not view the playground as an extension of learning that occurs indoors but as an area where children can play and learn from each other.

Denna studie handlar om flerspråkighet i förskoleklass och undersöker hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkighet samt hur de beskriver att de använder andra modersmål i sin verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskoleklasser med flerspråkiga barn. Som analysverktyg för att se hur resultatet besvarar studiens forskningsfrågor används den sociokulturella teorins begrepp den närmaste utvecklingszonen och stöttning. Resultatet av studien visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de flerspråkiga barnen får använda sina modersmål i verksamheten och pedagogernas berättelser visar även på ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. I resultatet framkommer också hur pedagogerna beskriver flera olika sätt de använder sig av andra modersmål i sin verksamhet. Analysen visar hur det kan tolkas som olika sätt att stötta de flerspråkiga barnens språkutveckling både på modersmålet och på det svenska språket. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver hur de anpassar sin undervisning efter barnens språkliga nivå för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig den undervisning som förekommer i förskoleklassen.

Enligt förskolans läroplan ska barn ha ett reellt inflytande över förskolans verksamhet. Denna studie belyser barns inflytande i förhållande till hållbar utveckling i förskolan. Genom intervjuer har pedagoger svarat på frågor om hur de integrerar barns inflytande i hållbarhetsarbetet. Resultaten av studien visar att omständigheter såsom tid och svårigheter i att anta ett barns perspektiv kan vara bidragande faktorer till att barns inflytande inte efterlevs så som pedagoger menar och vill arbeta med. Vidare visar resultaten att begreppet hållbar utveckling oftare kopplas och relateras till miljö- och naturvårdsfrågor snarare än till det sociala hållbarhetsarbetet där bland annat barns inflytande ingår. Pedagogernas uppfattningar om begreppet barns inflytande och begreppet hållbar utveckling liknar varandra men kommer till uttryck på olika sätt, vilket i sig kan vara ett resultat av brist på tid, barngruppens storlek samt hur reflektioner kring arbetet ser ut mellan de som arbetar i förskolan.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gällande matematik i andraskolämnen. Frågor vi ställt är om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolämnen förbåde sig själva och eleverna och om de matematikansvariga lärarna är mer drivande i att hamatematik i andra skolämnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De åtta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med årskurserna 1-6 och arbetar på treolika skolor.Resultaten i vår undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolämnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal är det allrabäst och enklast att integrera säger de vidare. Det viktigaste är att matematiken integreras påett naturligt sätt så att det inte blir krystat. Pedagogerna synliggör även matematiken föreleverna, men inte så ofta som de skulle vilja. Däremot är nästan alla pedagoger överens då detror och hoppas att de matematikansvariga är bättre på att medvetandegöra sig själva då detgäller matematik i andra skolämnen och även på att synliggöra den för eleverna. Eleverna ärtroligen inte medvetna om att matematik finns i det mesta vi gör enligt pedagogerna.Det som pedagogerna anser är negativt med att integrera matematik med andra skolämnen äratt tiden inte räcker till då det tar mer tid att planera ett ämnesövergripande arbete än vanligundervisning. De menar att allt handlar om prioriteringar. Vidare är de rädda för att det kanbli ”tjatigt” om man uppmärksammar matematiken för ofta samt att om eleven har en negativinställning till matematik så kan det smitta av sig på det andra ämnet.Pedagogerna tycker det är allra svårast att integrera matematik med svenska och engelska,men hade många förslag då det gällde att integrera matematiken med de andra skolämnena. Påfrågan om framtiden vill de flesta pedagoger bli bättre på att synliggöra matematiken i andraskolämnen och på att arbeta mer integrerat. Andra anser att de redan nu är duktiga på attintegrera och synliggöra matematiken i andra skolämnen. / Uppsatsnivå: C

Denna studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om digitalplattor i förskolan samt hur digitalplattor används, har för betydelse och vad som kan påverka användningen av dessa i förskolans verksamhet. För att göra detta möjligt har en kvalitativ studie genomförts. Fyra verksamma förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att digitalplattor används främst vid dokumentationer av både pedagoger och barn. Det har också framkommit i resultatet att förskollärarna vill att barn ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt faktorer som kan påverka användningen av digitalplattor är pedagogers förhållningssätt och digital kompetens samt tillgången av digitalplattor.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen samspel, zoneof proximal development (ZPD), scaffolding, medierande redskap, artefakter och appropriering är centrala. Dessa begrepp har använts som analysverktyg i föreliggande studie. Resultatet visar att pedagogerna förhåller sig till barnens lek och lärande på flera olika sätt.Pedagogerna har visat olika grad av engagemang i barnens lek både gällande verbalt samspel och kroppsligt agerande. Vid vissa tillfällen förhöll sig pedagogerna helt observerande till barnens lek på förskolans utegård medan de vid andra tillfällen var deltagande. Utifrån detta är vår slutsats att pedagogernas olika förhållningssätt till barnens lek på förskolans utegård harbetydelse för barnens egna möjligheter att agera i leken och att pedagogernas olika förhållningssätt är betydelsefulla för att skapa en variation för barnens lek och lärande.

Denna studie synliggör pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkighet i förskolan och hur pedagoger arbetar med flerspråkig språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med tillhörande centrala begrepp. Genom intervjuer med sex pedagoger har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar i förskolan för att utveckla flerspråkiga barns språkkunskaper? och Hur beskriver pedagogerna de möjligheter som ges flerspråkiga barn att utveckla sina språkkunskaper i förskolan?I en tematisk analys av intervjusvaren framkom tre teman: Språkliga-och fysiska redskap som hjälpmedel, Olika tillvägagångssätt i samspel och kommunikation med de flerspråkiga barnen samt Pedagogers medvetenhet gällande sin roll i arbetet med flerspråkighet. Det huvudsakliga resultatet som framkom av studien var att pedagogerna var medvetna om hur de skulle arbeta med flerspråkighet, men att det fanns en viss osäkerhet kring arbetet då pedagogerna inte har kunskap om de flerspråkiga barnens förstaspråk. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flerspråkighet är en viktig del av förskolan. Pedagogerna använder hjälpmedel som digitala verktyg i arbetet med flerspråkighet vilket är en språkutvecklande möjlighet för de flerspråkiga barnen. Flerspråkighet i förskolan och i förskollärar- och barnskötarutbildningarna behöver få ta större plats eftersom vart femte barn är flerspråkigt i den svenska förskolan idag.