<p>Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.</p>

<p>A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers’ experience and work skills from their former working life. We also wanted to examine if and whether continued employment contributed to an increased quality of life.The result showed that few employees were employed in positions that had any connection with their former working lives. The majority of tasks given were similar to ordinary house-work. To be needed, to perform purposeful work, to have social contacts and be appreciated were important. Few pensioners commented that the reason for their continued employment was financial. Time for recreation and own activities were expressed as important in the pen-sioners’ way of life. None of the pensioners wished to own their own business, they were sat-isfied with being employed despite a lower remuneration.</p> / <p>En kvalitativ undersökning har gjorts på ett bemanningsföretag som riktat in sig på att anställa pensionärer. Sex pensionärer har intervjuats om sin syn på fortsatt anställning efter ett långt yrkesverksamt liv. Resultatet har analyserats med stöd av analytisk induktion. Följande områ-den har behandlats: hälsofrämjande perspektiv på arbete, behovs- och motivationsfaktorer, grupperingar och kontroll, erfarenhet och lärande, arbete och fritid samt slutligen strategier som tilltalar äldre arbetskraft.Syftet var att kartlägga huruvida bemanningsföretaget tog tillvara den erfarenhet och yrkes-kompetens som pensionärerna tillgodogjort sig i sitt yrkesverksamma liv. Vi ville också un-dersöka på vilka sätt en anställning bidrog till en ökad livskvalitet.Resultatet visade att få anställda utförde arbeten med koppling till sitt tidigare yrkesliv. Flerta-let arbeten liknade hushållsnära tjänster. Att vara behövd, utföra ett meningsfullt arbete, social kontakt och uppskattning var viktigt. Få pensionärer påtalade att de var anställda av ekono-misk anledning. Tid för återhämtning och egna aktiviteter fördes fram som viktiga delar i pen-sionärernas liv. Ingen pensionär kunde tänka sig att arbeta i egen regi utan trivdes som an-ställd, trots en sämre ersättning.</p>

A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers’ experience and work skills from their former working life. We also wanted to examine if and whether continued employment contributed to an increased quality of life.The result showed that few employees were employed in positions that had any connection with their former working lives. The majority of tasks given were similar to ordinary house-work. To be needed, to perform purposeful work, to have social contacts and be appreciated were important. Few pensioners commented that the reason for their continued employment was financial. Time for recreation and own activities were expressed as important in the pen-sioners’ way of life. None of the pensioners wished to own their own business, they were sat-isfied with being employed despite a lower remuneration. / En kvalitativ undersökning har gjorts på ett bemanningsföretag som riktat in sig på att anställa pensionärer. Sex pensionärer har intervjuats om sin syn på fortsatt anställning efter ett långt yrkesverksamt liv. Resultatet har analyserats med stöd av analytisk induktion. Följande områ-den har behandlats: hälsofrämjande perspektiv på arbete, behovs- och motivationsfaktorer, grupperingar och kontroll, erfarenhet och lärande, arbete och fritid samt slutligen strategier som tilltalar äldre arbetskraft.Syftet var att kartlägga huruvida bemanningsföretaget tog tillvara den erfarenhet och yrkes-kompetens som pensionärerna tillgodogjort sig i sitt yrkesverksamma liv. Vi ville också un-dersöka på vilka sätt en anställning bidrog till en ökad livskvalitet.Resultatet visade att få anställda utförde arbeten med koppling till sitt tidigare yrkesliv. Flerta-let arbeten liknade hushållsnära tjänster. Att vara behövd, utföra ett meningsfullt arbete, social kontakt och uppskattning var viktigt. Få pensionärer påtalade att de var anställda av ekono-misk anledning. Tid för återhämtning och egna aktiviteter fördes fram som viktiga delar i pen-sionärernas liv. Ingen pensionär kunde tänka sig att arbeta i egen regi utan trivdes som an-ställd, trots en sämre ersättning.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.

I forskning, rapporter och medier framgår att upplevd ensamhet är vanlig i gruppen äldre. Syftet med denna studie är att undersöka ensamboende pensionärers upplevelse av sin sociala situation med fokus på umgänge och relationer mellan olika generationer utifrån ett livsloppsperspektiv. Som metod har den kvalitativa halvstrukturerade intervjuformen används för att kunna fokusera på enskilda individer. Fyra stycken ensamboende pensionärer har intervjuats och resultatet av intervjuerna har framlagts i studiens empiri och slutdiskussion. Resultaten visar att de pensionärer som intervjuades i denna studie upplevde sina respektive sociala situationer som goda i och med att samtliga fann gemenskap och hade ett socialt umgänge med familjemedlemmar och övrig släkt samt med grannar och andra vänner. Gemenskap kunde också uppstå genom intressen, hobbys och ideell verksamhet. Umgänge och gemenskap med andra yngre generationer upplevdes som positivt och skedde främst inom familj eller släkt. Samtliga informanter var även positiva till generationsöverskridande verksamhet för äldre och barn även om ingen av dem sade sig vara personligt intresserade.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur äldre personer förhåller sig till styrketräning med särskilt fokus på deras motivationsfaktorer och vad som påverkar deras upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet. Detta har studerats inom ramen för self determination theory (SDT) och utifrån följande frågeställningar: (1) Vad motiverar äldre till att styrketräna? (2) Av vilka anledningar började seniorerna med just styrketräning? (3) Vilka faktorer påverkar seniorernas upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet vid styrketräning?   Metod Med ett kvalitativt tillvägagångssätt utfördes sex intervjuer med seniorer över 70 år som är aktiva inom styrketräning. På centret där samtliga deltagare tränar idag genomfördes halvstrukturerade intervjuer utifrån en utarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med ett tolkande tillvägagångssätt. Genom ett induktivt synsätt framkom meningsbärande enheter och teman som sedan kategoriserades in efter likheter för att gradvis bygga en hierarki.   Resultat Resultaten visar att seniorerna motiveras till att styrketräna av att upprätthålla fysiken och undvika försämring samt hälsovinster. Alla tre behoven var av stor betydelse för motivationen. Kompetens och tillhörighet hade framträdande roller samtidigt som autonomi beskrevs som en självklarhet. En viktig del i behovstillfredsställelsen var det senior-anpassade centret, både personal, redskap och centrets klientel var källor till upplevd kompetens. Centret bidrog även till en hög känsla av tillhörighet då det sociala utbytet var en viktig del i motivationen för många. Att alla hade fysiska begränsningar genererade samhörighet och skapade en prestigelös miljö på centret.   Slutsats Framförallt var kompetens och tillhörighet viktiga komponenter för seniorernas motivation till styrketräning. För att tillfredsställa dessa behov var centrets utformning avgörande, vad gäller både instruktörer, utrustning samt klientelet som vistas där. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapandet av arenor och mötesplatser som attraherar äldre.

The overall purpose of this master essay is to investigate whether there is an interest among people near retirement to contribute with their knowledge and experience after they reach the defined retirement age. Furthermore, I would like to investigate if they want to continue with their old jobs, full time/part time or to do something else, which is beneficial to the society. I also want to find out how the older people view themselves to continuing to work. Also which types of social and structural barriers that might exist for them and why. The aim is also to investigate what types of knowledge and experience they believe could be used in the future community. For that purpose I have structured interview questions and conducted eight individual interviews. Below is a brief summary of the main results. The study shows that there is a general interest in working after retirement. Most people prefer to work only part-time. Participation and influence is meaningful to the individuals. It is seen as having a positive impact on individuals, groups and societal perspectives. At the individual level, the relationship between the possibility to choose both type of work and working hours and the desire to continue working, is very strong. The choice contributes to the feeling that life is meaningful. That proved to be of great motivation to participate in the working life. The study shows the importance of paying attention to flexible working hours adapted at individual level. The results also show that the elderly are often pictured as competent, knowledgeable and skilled people, which resources can be utilized in the society. It also appeared that older people are carriers of knowledge and experiences, which can be taken care of and transferred on to the younger generations instead of being lost. The study pointed out that there is manual work situations particularly risky for older people. It also revealed negative factors such as competition for the jobs between younger and older people, which can create an opinion in society against letting older people work. The results also indicate that the mixture of older and younger people creates a knowledge and experience transfer which creates new approaches to working tasks. It also emerged a number of factors that influence an individual's choice to attend to work; Important to take an individual approach, assess the participant’s interests and abilities for the particular job, his desired working hours and the need of upgrading or retraining.

Många seniorer väljer att arbeta efter pensioneringen. Denna rapport handlar om fyra berättelser av personer som har fortsatt att arbeta efter att ha passerat pensionsålder. Ur ett karriärutvecklingsperspektiv undersöker jag vilka faktorer i seniorernas berättelser som har lett till att fortsätta att arbeta efter 65, vad som motiverar till att vidareutvecklas och hur tillvaron ser ut runt dessa personer ut ett helhetsperspektiv. Syftet med denna undersökning är att få en skildring om seniorernas upplevelser av att vara yrkesverksamma efter pensioneringen. Dessa berättelser är av intresse för vägledningsprofessionen då det saknas studier och forskning i en svensk kontext om seniorer som arbetar efter 65 år.     Uppsatsen utgår från en kvalitativ narrativ metod. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma pensionärer. Med intervjun som underlag, författades fyra berättelser. Empirin analyserades med utvalda begrepp från två teorier: System Theory Framework (STF) och Life-span Life-space. Resultatet visar att informanterna erbjöds möjlighet att fortsätta att arbeta för de har kompetenser som efterfrågas. Samtliga informanter upplevde att de hade mer att ge, och valde att fortsätta med sina respektive karriärer. Resultatet visar också att dessa personer har levt gynnsamma, aktiva, sociala liv och har utbildning. Informanternas karriärer förstås som summan av olika val som har gjorts över tid. Dessa val gör att de lever de liv de har idag. De vill fortsätta arbeta det så länge de är friska och orkar. Att vidareutvecklas och lära sig nya saker är också en stark motivationsfaktor.

Ålderns och åldrandets betydelser för människor som under lång tid har levt med fysiska funktionsnedsättningar har hittills fått begränsad uppmärksamhet såväl i forskning som i andra sammanhang. Samtidigt pekar såväl åldersgränser i det offentliga stödsystemet som tidigare forskning mot att ålder och åldrande kan få speciella innebörder för människor som lever med funktionshinder. Syftet med den här avhandlingen är att tolka innebörder av åldersnormer och upplevd ålder för människor som i dagens Sverige befinner sig i de kronologiska åldrarna kring 65 med fysiska funktionsnedsättningar som funnits med under minst 30 år. Med åldersnormer avses ”enhetliga uppfattningar om de ’typiska’ åldrar då man innehar vissa roller under livsloppet”. Subjektiv ålder syftar på ”hur gammal man känner sig”. Åldrarna kring 65 har valt därför att det är en del av livsloppet då ålder, åldrande och åldersnormer kan förväntas få särskilt stor betydelse. En intervjustudie med 20 personer i åldrarna 56-72 har genomförts. Planeringen, genomförandet och analysen av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv. Tolkningen av de intervjuades utsagor visar bland annat hur människor kan anamma ”äldrenormer” som ofta beskrivs som negativa i andra sammanhang på ett sätt som resulterar i något för individen positivt. Till skillnad från befintliga teorier om hälso- och funktionstillståndets betydelse för människors subjektiva ålder pekar studien också mot att det kan finnas en rad olika möjligheter att känna sig ung eller ”inte gammal” med funktionsnedsättningar och sjukdomar. Mot bakgrund av intervjupersonernas beskrivningar av sina dagliga liv framstår det därtill inte som orimligt att en ålderspensionär med omfattande funktionsnedsättningar med hjälp av ett individuellt anpassat stöd och hjälpmedel kan tillägna sig ett modernt och fritidsaktivt pensionärsideal på ett sätt som får som konsekvens att hon utformar sitt liv på ett ”tredje-ålder-likt” sätt. Ålder och åldrande framträder emellertid inte som betydelsefullt för alla aspekter av de intervjuades liv med funktionshinder. Särskilt inte för hur vissa förändringar av det egna funktionstillståndet upplevs. / The significance of age and ageing for people who have experienced a physical impairment under a long period of time is an area that has received little attention in both policies related to disability and the elderly as well as in social scientific research on disability and social gerontology. At the same time, age limits related to public support for disabled people, as well as related theories and empirical studies indicate that age and ageing can have specific meanings for people living with impairments. The aim of this thesis is to interpret the significance of age norms and subjective age for people in today’s Sweden who are approximately 65 years old with physical impairments that have existed for at least 30 years. Age norms refer to commonly accepted interpretations of what is associated with a certain age or phase of life, while subjective age refers to ”how old one feels”. The years around 65 have been chosen because they stand out as a time in life when age, ageing and age norms are expected to take on a particularly palpable meaning. An interview-study of 20 persons between 56-72 years of age was conducted. A life course perspective was used, both as a theoretical departure and as a methodological tool. Among other things, the interpretation of the interviews reveals how people can acquire and apply age norms that are often described as negative in other contexts in a way that results in something positive for the individual. In contrast to existing theories that emphasize the centrality of good health to be able to ”feel young”, the study at hand also indicates that those with a medically-defined chronic illness or physical impairment may experience age in a number of ways, without this necessarily involving their diagnosis or impairment. Furthermore, the interview subjects’ descriptions of their daily lives suggest that it is not unreasonable to surmise that a pensioner with impairments in today’s Swedish society can achieve a modern and leisurely ”third age” pensioner ideal. But age and ageing do not emerge as important to all aspects of life. This is particularly the case with respect to experiences of various changes in one’s own physical condition.

Detta är en studie av hur ’äldre’ som språklig och social kategori samt åldrande som process konstrueras i tre sammanlänkade offentligheter. Avhandlingens övergripande syfte är att studera och kritiskt granska olika sätt varpå ’äldre’ som kategori förstås och representeras i relation till pågående omförhandlingar av innebörden i den senare delen av livet som livsfas. Valet av material har gjorts utifrån utgångspunkten att medierade offentligheters betydelse för bildandet och upprätthållandet av sociala och kollektiva identiteter, liksom deras roll som platser för diskussion om hur samhället ska organiseras, har ökat. Studien utgår från tre kontrasterande empiriska material; artiklar från dagstidningar, texter från ett pensionärsparti, och en offentlig utredning om den framtida svenska äldrepolitiken. Det studerade materialet är publicerat mellan 2002 och 2004 Genom att materialen analyseras som ingående i en dialog med varandra, ett offentligt samtal, synliggörs relationerna mellan olika konstruktioner. Skillnaderna mellan de olika materialen är betydande. Men analysen visar också på hur samma argument och föreställningar finns närvarande i alla tre offentligheter. Hur ’äldre’ som kategori konstrueras i de olika materialen är relaterat till olika föreställningar både om äldre människor och deras samhälleliga status, men också om samhället och nationen som en föreställd gemenskap. Studien visar bland annat att ’äldre’ är en kategori som det talas om, men inte till. Det är också sällan som ’äldre’ är en position det talas utifrån. I samklang med detta konstrueras kategorin som ett objekt för den nationella gemenskapens ansvar och omsorg. / This is a study of how ‘older people’ as a linguistic and social category, and ageing as a process, is constructed in three interrelated publics. The aim of the thesis is to study and critically investigate the different ways in which ‘older people’ as a category is understood and represented in relation to ongoing negotiations about the meaning of later life as a stage of life. The increased significance of mediated publics for the formation and maintenance of social and collective identities, as well as their role as spaces for deliberation on the organization of society, is a starting point for the study and has bearing on the choice of data. The study is based on three contrastive sets of empirical material; newspaper articles, texts from a pensioner’s party, and a government report on the future old age policy of Sweden. The studied texts were published during the period 2002 – 2004. The publics have been studied as in a dialogical relation with each other. This strategy highlights the relations between different constructions of the category. The differences between the publics are significant. At the same time the analysis also shows overlaps of arguments and in the way that the category is understood between the publics. The ways that ‘older people’ are constructed in the material is related to different notions about older people and their societal status. But also to ideas about society and the nation as an imagined community. The study shows, among other things, that ‘older people’ is a category that is spoken about, rather than to. ‘Older people’ rarely functions as a subject in the studied material. In relation to this, the category is constructed as an object for the care and responsibility of the national community.