Kandidatarbetet behandlar offentliga platser med inriktning på torg utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön. Arbetet riktar in sig på vilken påverkan torgens fysiska utformning har på människors val av att vistas på och använda torgen. Camillo Sitte, Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullens arbeten om rums- och gestaltningsprinciper samt två äldre torgs fysiska utformning i Europa, Piazza del Campo i Italien och Praça do Comércio i Lissabon i Portugal studeras med syftet att ta fram begrepp som påverkar människors vistelse på och användning av torgen. En fallstudie görs på tre offentliga platser i centrala Stockholm; Hötorget, Sergels torg och Kungsträdgården med syfte att undersöka de begrepp som har tagits fram i jämförelse med de tre offentliga platsernas fysiska utformning och människors användning av platserna. För att konkretisera de begrepp som tas fram kring den fysiska utformningen kopplat till människors vistelse på och användning av torgen gestaltas ett antal utvecklingsförslag över en av de tre offentliga platserna som anses, utifrån fallstudien, brista i den fysiska utformningen när det gäller appliceringen av begreppen på platsen.

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning. Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik. För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik. Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken. Svensk anpassning av COPD kräver ett ställningstagande om uppdragstaktik ska ses som en ledningsmetod eller filosofi.

Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?   I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.       I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

Handelsområden är inget nytt påfund. Redan antikens civilisationer hade offentliga marknader där varor såldes och bytte ägare. Marknader och handelsområden har sedan dess varit en central del av städer. I samband med industrialiseringen och något senare, bilismens intåg, har dock flera stora förändringar skett i hur vi handlar. När en större andel av befolkningen fick tillgång till bil kunde handelskedjor flytta långt utanför städerna där marken var mycket billigare och lättillgänglig. Handel i halvexternt läge är många gånger i konflikt med kommunens mål och strategier som ofta förespråkar social hållbarhet och tillgänglighet. Handelsområden kan bidra till att skapa barriärer i tätorterna eftersom de i regel ligger samlat i ett kluster relativt centralt. Sådana handelsområden besöks i regel enbart under dagarna medan platserna nattetid kan upplevas ödsliga och otrygga. Brist på gång- och cykelvägar, smidig kollektivtrafik samt funktionsblandning bidrar till att ytterligare förstärka barriäreffekten. Utöver det låser handelsområden som är byggda efter bilens behov fast oss i ett fortsatt bilberoende. Denna studie syftar sig till att undersöka hur halvexterna handelsområden i medelstora svenska städer kan utvecklas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Detta genomförs genom en fallstudie på handelsområdet Giraffen i Kalmar samt en omvärldsanalys över hur andra aktörer hanterat tillgänglighet i projekt på olika skalor och med varierande syften. Undersökningen innefattar ett gestaltningsförslag på två skalor där de lärdomar som dragits av analysen appliceras. Avslutningsvis diskuteras hur undersökningen besvarat syftet och frågeställningen.

Hållbar utveckling är sedan länge ett aktuellt begrepp inom den fysiska planeringen där det under de senare åren har skett en förändring där sociala värden har givits större fokus. Innebörden och förståelsen av den sociala dimensionen har inte forskats om i lika stor utsträckning som det har gjorts inom ekonomisk och ekologisk hållbarhet och därav är förståelsen för sociala värden ofta bristfällig.  Denna studie syftar till att undersöka begreppet socialt hållbar utveckling och dess koppling till den fysiska planeringen. Detta verkställs genom att studera tidigare forskning kring ämnet vilket utgör studiens forskningsöversikt. Studien är genomförd som en fallstudie och det område som har studerats är Gottsunda i Uppsala. I fallstudien studeras planeringsförutsättningar för Gottsunda utifrån kommunala dokument samt observationer av platsen. Fallstudien tillsammans med forskningsöversikten ligger till grund för strategier och gestaltningsprinciper som har arbetats fram med syfte att främja social hållbarhet. Studien resulterar sedan i två planförslag längs med ett stråk genom Gottsunda. Förslaget utgår från de framtagna strategierna och gestaltningsprinciperna och studien visar att det är möjligt att utifrån befintlig forskning planera för en socialt hållbar utveckling.

Studien undersöker huruvida kvinnliga planerare genom sina egna erfarenheter av den fysiska miljön, bidrar till ett ökat fokus på genusperspektiv vid planeringen av den fysiska miljön. Därmed undersöks och problematiseras om ett ökat antal kvinnliga planerare resulterar i större fokus på genusfrågor. Uppsatsen har en feministisk- och organisationsteoretisk bas, empirin består av fyra kvalitativa intervjuer med kvinnliga planerare inom den kommunala planeringsorganisationen. Insamlingen av materialet fokuserar främst kring planerarnas upplevelse av samhällsplaneringens organisation och process. Av empirin framgick att de kvinnliga planerarna inte tenderade att uppfatta sig själva som innehavare av en särskild roll för att främja genusmedveten planering. De uppfattade att planeraryrket och de praktiserande planerarna har en gemensam bas genom deras utbildning. Vidare framgick att de kvinnliga planerarna tillämpade olika typer av strategier för att få igenom olika beslut de upplevde som extra värdefulla. Utifrån empirin kunde synliggöras tendenser till manlig norm och dikotomt tänkande inom planeringspraktiken där vissa värden skådas som varandras motsatser samt tendenser till hierarki dem emellan. Studien av planeringens organisation visar att det kan att finnas könssegregerande processer inom den, framförallt en vertikal segregering, det vill säga en hierarkisk sådan. Det kan hämma den kvinnliga planerarens tillgång till makt och inflytande.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext. Vilket besvarades genom forskningsfrågan: vilka diskurser framträder genom samtal med förskollärare och barnskötare gällande den pedagogiska planeringen i förskolan. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism med diskurspsykologi som analysmetod. Analysverktygen som används i studien var tolkningsrepertoar, retorik samt funktion och effekt. Det producerade materialet har skett med en kvalitativ ansats genom tre semistrukturerade gruppintervjuer med nio deltagande respondenter. Studiens resultat redovisas i tre teman: den svårtolkade läroplanen, det betungande arbetet i förskolan och vem planerar vi för samt diskurserna läroplanens tvetydighet och den osäkra förskolläraren. Det framkom i resultatet att förskollärarna visar en osäkerhet kring planeringsarbetet i relation till förskolans läroplan samt att kvalitetsarbetet ses som ett betungande och tidskrävande arbete.

Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en projektledare, då metoden RUP används, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem. För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information. Åtta personer på tre olika företag intervjuades. Det resultat som har analyserats fram är fem centrala problem. Dessa problem är: - Brist på erfarenhet - Omställning till ett iterativt tänkande - Saknandet av en tydlig dokumentation och kommunikation - För mycket anpassning av RUP - För dålig resurshantering Utifrån dessa centrala problem har även lösningar analyserats fram. Dessa lösningar hjälper projektledaren i syfte att reducera problemen och se till att informationsystemutvecklingsprojekt inte misslyckas.

Service delivery acts like a process. This can enable the possibility of attracting attention towards the company who’s making use of this, furthermore generate several opportunities. However, it’s far from easy to deliver new services. To successfully deliver a service are there many aspects to consider. The mayor attention should be appointed towards the planning of the service. In order for realization of this, the company needs to allocate resources to collect information. To minimize risks that can occur, a well planned service delivery can erase or mitigate these. Egeryds is a company in the real estate business, with 20 years of experience. Egeryds administrate property in Örebro and Lindesberg. The vision is that the customers’ natural choice is directed towards Egeryds, in speaking of real estate. The enterprise wishes the customer’s, to take part in the development of the company. VillaService is a new service, intended to house-owners and is for the time being, in a development state. The basic idea is to render the possibility that house-owner’s, can get the same benefits as the ones living in apartments. This survey intends to create a model for illustrating service delivery as a process. The model focuses on the planning aspect, to generate best possible conditions for a successfully delivered service. The theoretical aspect of the survey is based on Karaszis service delivery theory. The theory is modified and complimented with other theoretical aspects. The analysis and development of the model is based on empirical data, collected from the VillaService project. The empirical data is collected from qualitative, semi structured interviews. The respondents vary from the director of Egeryds to the house-owners. The interaction between empirical data and theory concurs to an interpretation state of the survey. Qualitative methods are used for analyzing collected data. Recommendations on the planning for the continuing service delivery for future success can arise from the finally established theoretical model. For a totally successful service delivery, the authors think that the planning of delivery needs more and deeper knowledge. One central recommendation is that a more extensive research is carried out, to reach the whole target group (every house-owner in Örebro).

Hur lärande sker ses på olika sätt i olika teorier. Detta får till följd att tecken på att lärande sker eller har skett kan ses på olika sätt. Synen på kunskap och lärande blir således en avgörande faktor för hur läraren undervisar inom ämnet och hur läraren ser på kunskap och lärande hos eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika teoretiska utgångspunkter för lärande påverkar planering, genomförande och bedömning av kunskap. Studien har genomförts i två arbetsgrupper i en klass där eleverna har fått tagit del av olika undervisningsaktiviteter samt bedömningar med utgångspunkt i det sociokulturella- respektive det konstruktivistiska perspektivet. I resultatet av studien presenteras empiriska implikationer av en viss skillnad i planering, genomförande och bedömning utifrån de två teorierna. En slutsats utifrån studien är att en lärare bör ha en bred kompetens i teoriers syn på lärande och kunskap och måste vara medveten om hur de tillämpar dem för att en lyckad undervisning ska kunna ske.