Studiens syfte är att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med barn och ungas deltagande i fysisk planering. Uppsala kommun har valts för att dem har tilldelats barnombudets barnrättspris och därav är de av intresse att få en djupare förståelse hur deras arbete med deltagande av barn och unga ser ut. Fokus ligger på att undersöka hur Uppsala kommuns inställning är till deltagande av barn och unga, vilka metoder som används samt fördelar och utmaningar som finns med deltagandet. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer där fyra tjänstemän från Uppsala kommun har deltagit och svarat på frågor utifrån frågeställningarna. Uppsatsens slutsatser är att Uppsala kommun har en mycket positiv inställning till barn och ungas deltagande. De använder sig av ett flertal olika metoder anpassade utifrån de barn som deltar. Fördelarna som beskrivs upplevs väga tyngre än de utmaningar som finns. Kommunen har förslag på hur utmaningarna vidare kan arbetas med för att hela tiden förbättra barn och ungas deltagande i den fysiska planeringen.

I denna studie kommer utvalda landsbygdskommuner och storstadskommuners bostadsförsörjning och boendelösningar för nyanlända att undersökas. Syftet är att jämföra landsbygdskommuners och storstadskommuners strategier för bostadsförsörjning för nyanlända och att undersöka vilka faktorer som påverkar försörjningstrategiernas utformning och förändring över tid, samt att undersöka vilka bostadslösningar som finns för nyanlända och vilka olika kriterier kommunerna använder och att ta reda på om kommunerna ser förbättringar i bostadsförsörjningen. Syftet uppnås genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner på fyra kommuner spridda över landet. Resultatet visar att kommuntypernas bostadsförsörjningsstrategier och boendelösningar har likheter och olikheter. Båda kommuntyperna har utmaningar med integration och segregation och ser bosättningslagen som problematisk. I storstadskommunen har man använt sig av olika typer av boendelösningar med tillfälliga kontrakt medan man i landsbygdskommunerna alltid haft ett stort bostadsbestånd och använt sig utav permanenta kontrakt. Den största utmaningen för landsbygdskommunerna är de begränsade arbetsmarknaderna och problem med aktiv medverkan, medan det för storstadskommunen är att hitta bostadslösningar som fungerar över tid och att det kommer ett ojämnt flöde av nyanlända till kommunen vilket skapar svårigheter i planeringen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring utomhuspedagogiken kopplat till hållbar utveckling. I dagens samhälle nyttjar vi jordens och naturens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Vi vill därför synliggöra hur vi kan påverka barnen som är vår framtid, till att vilja värna om vår natur och planet på ett hållbart sätt i denna studie. Utomhuspedagogiken i förskolan är ett arbetssätt som ger barnen utvecklingsmöjligheter inom olika områden vilket i sin tur även påverkar hälsan och deras välbefinnande i positiv bemärkelse. Det finns statistik som visar på att daglig kontakt med naturen även kan minska både stress och ångest (Ginsburg och Audley, 2020).   Vid studiens början var vi överens om att barnens möjligheter till utomhuspedagogik och arbetet med hållbar utveckling på förskolan påverkas av förskollärarnas förhållningssätt. För att undersöka vårt syfte och frågeställningarna har vi använt oss av två metoder, intervjuer samt enkätfrågor. Alla som deltagit i studien var utbildade förskollärare.   Resultatet av studien visar att förskollärares synsätt på utomhuspedagogik har betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling. Sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling görs synligt i studien genom de svar som inkommit från respondenterna. Respondenterna menar bland annat att om barnen får ökade möjlighet till att vistas i naturen och skapa sig en relation till naturen kommer sannolikt viljan att värna om miljön att utvecklas.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras. I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för.  Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering.  Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls. En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns. De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.

Bakgrund: Ekonomin har med tiden fått allt större inflytande inom föreningar och dess verksamheter eftersom de måste finansiera sin verksamhet precis som andra organisationer i samhället. Ekonomin ses därför som en viktig beståndsdel i ideella föreningar trots det ideella syftet att inte vara vinstdrivande. För att ha möjlighet att ha en stabil ekonomisk grund så är arbetet med ekonomiska styrningsverktyg viktigt. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och förmedla en förståelse om hur ekonomin styrs i ideella idrottsföreningar med hjälp av budgetering, målsättningar, planering och uppföljning som ekonomiska styrningsverktyg. Metod: Studien har genomförts på ideella idrottsföreningar i Kalmar med omnejd, tillvägagångssättet är av metoden kvalitativ. Empirin har hämtats från fem föreningar med personer som är ordförande, kassör eller ekonomiansvarig genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att ideella idrottsföreningar använder sig av ekonomiska styrningsverktyg. Budgetering är det mest förekommande och används för att få kontroll över föreningens ekonomi. Målsättning förekommer i alla föreningar både av icke-finansiell karaktär och finansiell karaktär. Planering hjälper föreningarna att vara mer effektiva i sitt arbete. Uppföljningsarbetet av budget sker bland alla föreningar men brister framkommer i den generella uppföljningen.

RUFS 2010 är en regionplan för Stockholmsregionen, men utgör även det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Inför planens fastställande 2010 upprättades en miljöbedömning för planen. Regionplanekontoret hade huvudansvaret för framtagandet av planen men miljöbedömningen gjordes av konsulter.   Syftet med denna studie är att beskriva och analysera processen för framtagandet av miljöbedömningen och interaktionen mellan olika aktörer. Studien baseras på intervjuer. Intervjuerna är gjorda med aktörer som deltagit i framtagandet av MKB för RUFS. Samtidigt har olika dokumentstudier kompletterat intervjuerna för att komplettera deras beskrivningar av processen. Avgränsningen av arbetet är från Länsstyrelsens beslut att upprätta en MKB för RUP/RUFS 2010 tills den vann laga kraft.   Miljöbedömningsprocessen följde en ganska traditionell uppbyggnad. Processen utfördes internt på konsultfirman och kommunicerades med beställare från Regionplanekontoret. De hade delat upp arbetet i olika delar och utgick från ett försök att forma de nationella miljömålen till övergripande bedömningsgrunder för att sedan göra miljöbedömningen. I Miljöbalken (MB), i Plan- och bygglagen (PBL) samt i Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns reglerna för när en miljöbedömning krävs för planer och program. I RUFS 2010 var det den regionala utvecklingsplanen som formellt ledde till att en bedömning var nödvändig. Hade det enbart varit en regionplan hade det inte funnits ett krav på miljöbedömning. Att de två planerna var sammanslagna gjorde att processen blev komplicerad   Det var första gången en miljöbedömning gjordes av en regional plan i Sverige. Detta ledde i sin tur till att arbetet med miljöbedömningen var sökande, eftersom det inte fanns någon erfarenhet hur arbetet skulle läggas upp. Inledningsvis kan processen men miljöbedömningen beskrivas som karakteriseras av ett "trial and error" för de som deltog i processen, i att hitta en lämplig nivå och inriktning. Arbetet skedde också under tidspress. Miljöbedömningen hamnade därför alltid ett steg efter planarbetet, utan att en iterativ process skedde mellan arbetet med utarbetandet av planen och miljöbedömningen. Processen saknade delvis transparens. Arbetet med MKB för RUFS 2010 kan beskrivas som en lärandeprocess för inblandade aktörer.   Studien visar att det är viktigt att ta lärdom av detta inför nästa omgång av RUFS. De olika uppfattningarna bland aktörerna om vad en miljöbedömning är och hur den ska göras måste tidigt klargöras i arbetet. Miljöbedömningen kan inte upprättas för sent i processen. Att ta vara på lärdomarna från den här omgången kan göra att processen löper smidigare och att liknande problem i arbetet undviks.

Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan. The merge between the two plans made the process complicated. There was need to explore the process, because it has not previously been establish before in Sweden. The EIA process followed a fairly traditional structure. The process was conducted internally at the consulting and communicated with clients from Region Planning Office. The Region Planning Office had divided the work into separate parts and the work was based on an attempt to shape the national environmental goals to the overall criteria and then make the environmental assessment. The EIA had its focus on searching for information, and initially it was a bit of a "trial and error” process for the actors. Operators did not know how the work would be organized, and two consultants were involved to manage the process. The results of the study have been established through various interviews with the actors involved. It was clear that different stakeholders had different views regarding the process. In order to complement the interviews literature studies have been made. The study is based on research in the area of urban planning and work of EIA in different forms. A vulnerable time frame was difficult for the actors as well due to stated deadlines. By that time, the process was under time pressure. The EIA was shorthanded without an iterative process between the plan and environmental assessment. The most striking discovery in this essay was the lack of transparency between the actors. That made it difficult for the actors involved to find an appropriate level and direction. It was important to examine RUFS process, because it can be the basis for the next version of RUFS. The approach to the environmental assessment of RUFS is something that needs to be further discussed and clarified, before the commencement of the plan. There are basic questions that all stakeholders need to clear out and to make a common view on the process. It may enable the process to run smoothly and that similar problems are avoided.

In the construction industry, safety is a central and important part of all types of businessconducted. Work preparation's main function is to contribute to a safe work environment and isused as communication between different parties. Digitization is taking place at all levels in theconstruction industry to streamline different processes and under constant development. This study was carried out on what work preparations are, how they are defined and how theyare used today in Skanska’s planning and production phase, road, and civil engineering. Thestudy also examines how the properties of work preparation are affected by being digitized. The methods used in the work are a literature study, document study, interviews, and anempirical part. The results show that there are some knowledge gaps and a lack of experience in digital workpreparations and clear templates are not followed today. The results also show that theproperties; of time required, material handling, work disposition plan, and knowledge reward ofwork preparations are affected by being digitized. The study concludes that a work preparation is a description of how a work step should beperformed. The study also shows that a work preparation can be broad and detailed but at thesame time narrow and comprehensive. The last thing the study shows is that the time required isinitially to learn the program and the material handling requires more knowledge. The workdisposition plan leads to a safer performance and the knowledge rewards mean several positiveoutcomes / Inom byggbranschen är säkerheten en central och viktig del i all typ avverksamhet som bedrivs. Verktyget arbetsberedningars främstafunktion att bidra till ett säkert och effektivt arbetsutförande. Samtidigtsker en digitalisering på alla plan inom byggbranschen för atteffektivisera processer. I detta arbete genomförs en studie om vad arbetsberedningar innebäroch hur de används idag i planerings- och produktionsskedet hosSkanska, väg och anläggning. I studien undersöks det också hurarbetsberedningars egenskaper, tidsåtgång, materialhantering,arbetsplatsdisposition och kunskapsåterbäring påverkas av attdigitaliseras. Skanska är intresserade av arbetet genom att de villanvända arbetsberedningar i den digitala plattformen BIM 360.Metoderna som använts i arbetet är dels en litteraturstudie,dokumentstudie, empiri och intervjuer. Metoderna syftar att samla inbakgrundinformation och litteratur om ämnet, samt data och svar frånintervjuer till att besvara frågeställningarna i arbetet. Resultatet visar att det finns vissa kunskapsluckor, erfarenhetsbristinom arbetsberedning digitalt och det finns tydliga mallar som inte följsidag. I resultat presenteras även att egenskaperna av arbetsberedningarpåverkas av att digitaliseras. Slutsatser som studien visar att användningen av arbetsberedningarskiljer sig åt bland medarbetarna. En annan slutsats är attkunskapsåterbäring innebär vinster av att ha samlad information somär tillgänglig digitalt med hjälp av olika mobila lösningar. Enrekommendation är därför att det ska skapas en ty

Trygghet är ett ständigt aktuellt ämne som berör alla i ett samhälle. Trygghet är ett komplext begrepp och är beroende avsin kontext. I den här rapporten undersöks begreppet trygghet inom fysisk planering. Upplevelsen av trygghet är individuelloch alla har förmodligen någon gång upplevt trygghet i sitt liv. Att känna sig trygg är en mänsklig demokratisk rättighet ochär därmed något som planerare måste ta ställning till. I den här rapporten undersöks det om och hur den fysiska miljön kanpåverka trygghet.Undersökningen bygger på en fallstudie av Kungsmarksplan som ligger i anslutning till miljonprogramsområdet Kungsmarkeni Karlskrona. Platsen har valts utifrån att det finns en uppfattning att Kungsmarken är en otrygg plats, det kan bero på att detär en del av ett miljonprogramsområde. Genom kvalitativ textanalys och platsanalys med observation har strategier formuleratsför hur trygghet skapas i den fysiska miljön. Dessa strategier har legat till grund för två nya gestaltningsförslag av Kungsmarksplan.

Problemformulering: Hur har de snabbast växande e-handelsbolagen arbetat med strategisk planering under coronapandemin till följd av ändrade konsumentbeteenden? Syfte: Syftet med studien är att förklara hur svenska e-handelsbolag har anpassat sin strategiska planering med hänsyn till de ändrade konsumentbeteenden som följer coronapandemin. Genom en ökad förståelse för strategiarbetets roll samt hur de största och bäst presterande företagen sett till omsättningstillväxt arbetar under osäkra marknadsförhållanden ska studien förbereda företag för framtida marknadsturbulens. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt inslag. Studiens empiri har insamlats med semistrukturerade intervjuer med fem svenska e-handelsbolag. Slutsats: Resultaten i studien visar att e-handelsbolag la mindre tid på strategisk planering under coronapandemin och skiftade över fokuset till operativ strategi. Under coronapandemin var den strategiska planeringen mindre aktuell. Vidare var det viktigt att bibehålla verksamhetens kärnfokus, samt att lägga resurser på att investera i analysverktyg för att maximera sin konkurrenskraft. Oavsett omvärldsfaktorer måste kärnfokuset bibehållas för att inte företagen ska riskera att tappa återkommande kunder. Slutligen var det viktigare för de svenska e-handelsbolagen att adaptera flexibilitet och snabbhet inom organisationen. Med ett agilt arbetssätt kan företag dra nytta av förändringar på marknaden.