No description available.

Logistics is a talked about but also difficult to define concept as this concept has several different interpretations. Actually, logistics is primarily about more efficient material flows, which in turn should create more efficient work processes in production. In literature research, knowledge has been sought about efficient logistics and lean, which in turn led to investigating the various areas and factors that lead to waste. Logistics within the construction industry, and not least production, is today an area that is well debated and is one of the more important aspects to achieve more efficient production. Based on the knowledge gathered, a measurement tool has since been developed which is intended to be used within construction production to measure the actual efficiency of logistics. This means that the tool can, if desired, be used in more projects than those processed and treated in this scientific report. This scientific report will answer the following questions: 1. What shortcomings are found in logistics in the construction industry 2. Are there one or more widespread deficiencies? 3. Develop a measurement tool that should be able to measure the efficiency of logistics in projects within construction production. The result shows that with well-planned logistics, more efficient logistics can be achieved and thus profit can be achieved in the form of both time and money. This scientific report will provide an insight into the field of logistics during construction production. Furthermore, the work will highlight the shortcomings that appear in the efficiency of logistics within the investigated projects and give suggestions on how this can be remedied.

Detta kandidatarbete beskriver hur de fyra svenska kommunerna Säffle, Söderhamn, Härjedalen och Vansbro hanterar en minskande befolkning i sin översiktliga planering.   I Sverige har ungefär hälften av landets kommuner en negativ befolkningsutveckling vilken också väntas fortsätta. Kommunal planering har tagit sig an detta problem genom att ofta förespråka tillväxtstrategier i linje med den rådande tillväxtnormen inom svensk planering. Detta kan dock ses ha haft begränsad effekt då många kommuner fortsatt att ha en negativ befolkningsutveckling under lång tid. Syftet var att med detta kandidatarbete undersöka ett antal kommuners översiktliga planering gällande hur de valt att både förhålla sig till, och arbeta med, en långtgående negativ befolkningsutveckling. Kandidatarbetet hade även som mål att undersöka om det fanns tydliga tankesätt eller inriktningar från både forskare och planerare om vilka strategier som de ansåg fungera bäst. Genom att studera kommunernas översiktsplaner gick det att få en inblick i hur kommunerna på en översiktlig nivå såg på den egna befolkningsutvecklingen. Kommunernas översiktsplaner analyserades med en kvalitativ innehållsanalys för att kunna identifiera eventuella återkommande teman och nyckelord. De två inriktningar som tydligast framkom var att kommuner antingen kan planera för tillväxt eller anpassning med hjälp av olika tillhörande strategier. Kommunernas översiktsplaner varierade i utseende, ålder och innehåll men hade även vissa likheter, vilket i sig inte var överraskande. Det finns vissa krav på det material alla översiktsplaner behöver ta upp, men befolkningsutveckling finns inte tydligt utskrivet som ett sådant krav. Översiktsplanerna visade på att kommunerna ofta hade en viss insikt i den egna befolkningsutvecklingen, dock fanns det skillnader i hur de valt att rikta in sin planering för att hantera den. Likt i det material som samlades in till den inledande kunskapsöversikten visade översiktsplanerna på att tillväxt var vanligt förekommande men i vissa fall med små inslag av anpassningsstrategier. Då inriktning på anpassning med tillhörande strategier är relativt nytt i Sverige kan det dock vara en orsak till att det ännu inte fått fäste inom den kommunala planeringen.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning mot utvecklingsstörning. Studiens syfte var att belysa speciallärares beskrivningar av planering och utförande av undervisning inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Särskild uppmärksamhet gavs erfarna framgångsfaktorer samt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Studien baserades på intervjuer av elva informanter från olika delar av Sverige. Studien har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Data analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten analyserades och diskuterades från en sociokulturell referensram och teori. Fyra huvudteman och åtta underteman analyserades fram i resultatet. De kan sammanfattas i att speciallärarna ser ett relationellt förhållningssätt och social färdighetsträning som framgångsfaktorer för den generella och specifika undervisningen. Speciallärarna beskriver också att eleven är utgångspunkten i såväl undervisning som i de anpassningar som görs inom ramen för undervisning. Resultatet visar också att det förekommer vissa skillnader mellan generell undervisning och undervisning specifikt inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, bland annat genom att den sist nämnda kan ske i könsindelade grupper och med externa undervisare. En slutsats utifrån resultatet är att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer behöver diskuteras mer inom grundsärskola och gymnasiesärskola.

Social hållbarhet är en central del av samhällsplaneringen. Inom begreppet social hållbarhet återfinns den upplevda tryggheten. Upplevd trygghet är en del av målsättningen för att människor ska kunna leva utan inslag av begränsningar i sin vardag. Sedan miljonprogrammets byggnadsepok har många av dessa bostadsområden framstått som otrygga delvis till följd av den bebyggda miljön. Flera åtgärdsförsök har genomförts i syfte att förbättra tryggheten i olika miljonprogramsområden. Trots implementeringen kvarstår fortsatt problematiken kring otrygghet i många av områdena. Kandidatarbetet syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet och hur dessa kan tillämpas i ett miljonprogramsområde. Vidare syftar arbetet till att redovisa ett gestaltningsförslag för Ljungdala, Hässleholm. Arbetet utgår från en kvalitativ infallsvinkel med fallstudie som forskningsstrategi och datainsamlingsmetoderna platsanalys och kvalitativ dokumentstudie. Under arbetets gång identifierades de sex trygghetsfaktorerna mänsklig aktivitet, funktionsblandade bebyggelsemiljöer, den mänskliga skalan, orienterbarhet och överblickbarhet, belysning och vegetation. Trygghetsfaktorerna låg tillsammans med Ljungdalas förutsättningar till grund för de tre inriktningsmål ämnade att främja tryggheten i miljonprogramsområdet. Dessa var blandad bebyggelse med varierande funktioner, aktiviteter och social samvaro samt inkluderande och trygga utemiljöer. För att uppnå målen har strategier formulerats vilka låg till grund för gestaltningsförslagen. I kandidatarbetet består gestaltningsförslagen av en övergripande illustrationsplan med tillhörande individuella inzoomningar på delområden, som i dagsläget upplevs otrygga till följd av storskalighet, bristande belysning och ödslighet. Förslagen ämnar redovisa hur ett miljonprogramsområdes fysiska miljö kan omgestaltas för att skapa en miljö med god upplevd trygghet för alla.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans pedagoger använder sig av olika läsaktiviteter för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. För att uppnå studiens syfte och frågeställningar har semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex pedagoger. Svaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med några centrala begrepp, och därefter har svaren diskuterats med utgångspunkt i tidigare forskning och bakgrund. Tidigare forskning har visat att böcker kan vara en viktig faktor för att stödja språkutveckling hos flerspråkiga barn, samt att pedagogens planering av olika läsaktiviteter kan bidra till att öka ordförrådet hos både enspråkiga och flerspråkiga barn. Studiens resultat visar att pedagogerna anser att det finns olika möjligheter vid läsaktiviteter för att främja flerspråkiga barns språkutveckling, men vissa språk såsom arabiska och svenska tar större uppmärksamhet än andra i förskolans verksamhet. Slutsatsen visar att förskolans verksamhet spelar en viktig roll för flerspråkiga barns, där pedagogernas roll verkar vara betydelsefullt för att främja deras språkutveckling.

Denna studies syfte är att öka kunskapen om SO-lärares (samhällsorienterande ämnena) beskrivningarav kunskap och att undersöka hur dessa relaterar till läroplanens utvidgade kunskapsbegrepp, vilketuttrycks som att kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet ska förutsätta varandraoch balanseras i undervisningen. Kunskapsbegreppet har en lång historik inom filosofin men är relativtoutforskat i didaktiska sammanhang, vilket kan te sig motsägelsefullt. Kvalitativa intervjuergenomfördes på 10 verksamma SO-lärare och en kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod.  Resultaten visade att lärare har svårt att formulera en egen kunskapssyn när de tillfrågas, men kanutförligt beskriva hur den tar sig uttryck i praktiken genom didaktiska val. Lärarna beskrev enprogression i kunskapsformerna, i betydelsen att faktakunskaper ses som grundläggande ochnödvändiga för att sedan kunna fortsätta att fördjupa förståelsen och slutligen kunna använda sig avkunskaper (färdigheter). Kunskapsformen förtrogenhet var bekant hos lärarna, men svårt att definieraoch förklara vad det betydde, samt ge exempel på vad det kunde innebära i lärarnas praktik. Analysen synliggjorde även fyra epistemiska teman som lärarna förhöll sig till när de talade omkunskap: Kunskap som auktoritet, utbildning, bildning och identitet. Sammanfattningsvis kan sägas attkunskap som auktoritet och utbildning genomsyrade lärarnas planering och bedömning av kunskap,medan kunskap som bildning och identitet gavs ett större utrymme när lärarna undervisade. Möjligavägar för att beskriva och synliggöra lärares kunskapssyner och hur de kan förhålla sig tillkontextuella förutsättningar och den faktiska klassrumsmiljön diskuteras i slutet av uppsatsen.

Alla åtgärder och insatser som görs inom hälso-och sjukvården och inom socialtjänsten i Sverige är till för att underlätta för personen med kognitiv sjukdom i vardagen och för att bidra till att personen kan ha en så god livskvalitet som det bara går under sjukdomens alla skeden. Vården och omsorgen ska bedrivas utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Att detta även innefattar delaktighet för personen med kognitiv sjukdom i de beslut som fattas torde vara en självklarhet, men är inte det i alla lägen.  Syftet med denna studie var att beskriva vård och omsorgspersonalens strategier för att göra personen med kognitiv sjukdom delaktig i planeringen av sin vård och omsorg.  Som metod för studien genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt för att svara på syftet och ge en sammanfattad bild av valt ämne. Sökningar i PubMed, CINAHL Complete samt APA PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning totalt inkluderades totalt 15 artiklar i studien.  Resultatet visade att det finns strategier att använda för att stödja personer med kognitiv sjukdom till en möjlig delaktighet i vård och omsorgsplaneringen och redovisades i fem olika kategorier; Att implementera gemensamt beslutsfattande, Tidig vårdplan som strategi, Dokumenterad vårdplan som strategi, Teamet som strategi, Tidsaspekten som strategi och Goda relationer som strategi.  Slutsatsen är att personcentrerad vård är nödvändig för att främja delaktighet för personer med kognitiv sjukdom och att mer kunskap behövs för att kunna applicera de strategier som finns för att stödja personen med kognitiv sjukdom till att möjliggöra delaktighet i alla de beslut som rör vård och omsorg. / All interventions and efforts that are made in health care and in social services in Sweden are to make it easier for the person with cognitive impairment in everyday life and to contribute to the person being able to have as good a quality of life as possible during all stages of the disease. The care and nursing must be conducted on the basis of a person-centered approach. The fact that this also includes the participation of the person with cognitive illness in the decisions made should of course be a matter, but is not in all situations. The aim of this study was to describe the health care personnel strategies to make the person with cognitive impairment involved in their care-planning.  As a method for the study, a non-systematic literature review was conducted to answer the purpose and provide a summary picture of the chosen topic. Searches in PubMed, CINAHL Complete and APA PsycInfo were conducted. After a quality review, a total of 15 articles were included in the study.  The results showed that there are strategies to use to support people with cognitive illness to a possible participation in nursing and care planning and were reported in five different categories; Implementation of Shared decision making, Advance Care Planning as a strategy, Documented care plan as a strategy, The team as a strategy, Time aspect as a strategy and Good relationships as a strategy.  The conclusion was that person-centered care is necessary to promote participation for the person with cognitive disease and that further knowledge is needed to be able to apply the strategies that exist to support the person with cognitive disease to enable participation in all decisions concerning nursing and care-planning.

Syftet var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap resonerade kring tolkningsarbetet av kursplanen, vilka motiv som ligger bakom hur ämnesinnehåll prioriteras samt vilka faktorer som påverkar lärares sätt att tolka och realisera kursplanen. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sex lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Det framkom att visst ämnesinnehåll kommer i kläm i undervisningen medan andra gavs mer utrymme. Generellt sett verkade den praktiska matlagningen vara ett dominerande inslag i undervisningen, med risken att annat ämnesinnehåll blev lidande. Fyra teman identifierades: ”Planering av undervisning kräver tolkningsarbete av kursplanen”, ”Motiv som ligger till grund för att visst ämnesinnehåll prioriteras i undervisningen”, ”Svårigheter med att realisera specifika ämnesinnehåll” och ”Kollegialt samarbete underlättar planering och genomförande av undervisning”. Lärares behov av att prioritera bland ämnesinnehållet verkade leda till att vissa innehåll hastades igenom, eller i värsta fall utelämnades helt. 118 undervisningstimmar i ämnet upplevdes inte tillräckligt för att inrymma ämnets innehåll på ett tillfredställande sätt. Kursplanens formuleringar verkar även öppna upp för tolkning, oönskade skillnader skulle kunna minskas med fortbildning och diskussion med ämneskollegor. Ökad undervisningstid och vägledning i tolkningsarbetet skulle kunna gynna likvärdigheten i skolan och öka elevers möjlighet till måluppfyllelse. Mer tid i ämnet och ökad satsning på kollegialt arbete skulle kunna leda till positiva effekter, både på individ och samhällsnivå.

Ett större fokus på elevers prestationer och utveckling har skett internationellt samt påverkat den svenska skolan och fritidshemmet. En effekt av ovanstående har lett till ett ökat behov av systematiskt kvalitetsarbete. Tidigare forskning och rapporter har visat brister inom nämnda arbete. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer fritidspersonal upplever som betydande i det systematiska kvalitetsarbetet i en utvald kommun. För att belysa dessa faktorer har en semi-strukturerad intervjustudie genomförts med åtta deltagande respondenter. En tematisk analys har använts som verktyg vid databearbetningen. Utifrån resultatet påvisas både utmanande och möjliggörande faktorer som samspelar och påverkar varandra. Faktorerna diskuteras i relation till ramfaktorteorin. Resultatet visar att faktorer som kompetens, engagemang, stöd från ledning, nätverkande, tid, planering, utvärdering och dokumentation är väsentliga delar för ett lyckat systematiskt kvalitetsarbete. Detta utmynnar i slutsatsen att ovanstående faktorer behöver få utrymme i verksamheten genom att huvudmän, ledning och verksam fritidspersonal tar ansvar och skapar rätt förutsättningar för att lyckas med ett systematiskt kvalitetsarbete. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>