Inledning Matematik är en av grunderna i vårt samhälle, matematik finns överallt i vår vardag och flertalet dagliga beslut utgår från matematiska grunder. Förskolans undervisning ska ta tillvara barns egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Denna studie kommer belysa hur förskollärarna beskriver matematikundervisningen i den pedagogiska verksamheten. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med och uppmärksammar barn på matematik i olika undervisningssituationer. Metod Vår studie utgår från kvalitativ metod där fokus ligger kring förskollärares beskrivning av arbetssätt och uppmärksammande av matematik. Sex intervjuer utfördes på två förskolor i samma kommun. Samtliga förskollärare arbetar med barn i åldern två till fem år. Resultat Resultatet visar att matematikundervisningen på förskolan sker både planerat och spontant. Planerad matematikundervisning behöver vara flexibel för att anpassas efter barns intressen och behov, vilket lett till spontan undervisning enligt förskollärarna. Resultatet visar även att förskollärarens kompetens och förhållningssätt är avgörande för kvaliteten på den matematiska undervisningen. Återkommande beskriver förskollärarna betydelsen av att utgå från barns intresse samt vikten av att sätta in kunskapen i en kontext, ett sammanhang.

I uppsatsen analyseras hur medborgare och tjänstemän ser på medborgardialog och är uppdeladi tre teman: Vad menas med medborgardeltagande?, Vad menas med jämliktmedborgardeltagande? Och Hur ser olika aktörer på varandra? Analysen baseras påfallstudier i tre kommuner; Ängelholms kommun, Helsingborg stad och Malmö stad, där jaghar genomfört observationer av samrådsmöten och intervjuat tjänstemän som arbetar medmedborgardeltagande på olika sätt.Medborgare har kommit till tals utifrån två samrådsmöten som jag observerat i Helsingborgstad och Malmö stad, där medborgarna har medverkat som deltagare. Jag har också valt att göraintervjuer med olika tjänstemän såsom planarkitekter, strateg och dialogutvecklare,representanter från respektive kommuner som fått komma till tals.Som utgångspunkt används Khakees (2000) teoretiska ramverk för samhällsplanering vidanalysen av empirin. De begrepp som används i den här studien är generativ planering,advokatplanering, kommunikativ planering och rationell planering. Analysen bygger påvinjetter ur empirin som analyseras med hjälp av teorin.Studien visar att olika aktörer har olika uppfattningar om vad medborgardeltagande är samt attdet finns en ojämlikhet när det gäller medborgardeltagande i alla dessa tre kommuner.Dessutom visar resultatet på att det finns skillnader i kommunerna när det gäller hur olikaaktörer ser på varandra i arbetet med medborgardeltagande. / The paper analyzes how citizens and civil servants look at citizens' dialogue and are dividedinto three themes: What is meant by citizenship? What is meant by equal citizenship? Andhow do different actors look at each other? The analysis is based on case studies in threemunicipalities; Ängelholm Municipality, Helsingborg City and Malmö City, where I haveconducted observations of consultation meetings and interviewed civil servants working indifferent ways.Citizens have come to terms from two consultation meetings I observed in Helsingborg cityand Malmö city, where citizens have participated as participants. I have also chosen tointerview with various civil servants such as planner architects, strategists and dialoguedevelopers, representatives from each municipality that have come to speak.As a starting point, Khakees (2000) uses the theoretical framework for community planning inthe analysis of the empirical data. The concepts used in this study are generative planning,advocative planning, communicative planning and rational planning. The analysis is based onvignettes from the empirical data that are further analyzed using the theoretical concepts.The study shows that different actors have different views on what citizenship participation isand that there is inequality in the participation of citizens in all these three municipalities. Inaddition, the results show that there are differences in municipalities as to how different actorslook at each other in the work of citizen participation.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare planerar, genomför och reflekterar över undervisning utifrån didaktiska val gällande elever som har problematik kring koncentrationen. Samt hur deras tidsmässiga, organisatoriska förutsättningar ser ut för att möta behovet hos elever med koncentrationssvårigheter.   Skoldidaktisk teori och pedagogisk planering låg som grund för analysen av den insamlade empirin. Datan samlades in genom en enkätundersökning, där verksamma lärare i förskoleklass samt årskurs 1-3 fick besvara frågor om deras åsikter kring arbetet med och för elever med koncentrationssvårigheter samt deras organisatoriska förutsättningar för planering och efterarbete.   Resultatet av studien visar att lärarna anser att elevers koncentrationsförmåga ofta påverkas av ljud men även av för långa genomgångar och lektioner. Anpassningar gällande akustik, ljus, möblering och placering har som oftast en positiv inverkan på elevens koncentration. Lärarna i denna studie anser att de, generellt sett, inte har tillräckligt med tid för planering och efterarbete gentemot elever med koncentrationssvårigheter. Ett särskilt intressant resultat i denna studie är att lärarna inte förvarade material i klassrummet som tidigare forskning påstår att man ska göra för att främja koncentrationen hos eleverna.

Denna studie har genomförts med syftet att undersöka hur förskollärare planerar för och  använder utomhuspedagogiken, samt om den pågående coronapandemin har givit upphov till några förändringar vad gäller utomhuspedagogiken. Studien har genomförts genom att intervjua nio förskollärare som har fått beskriva sitt arbete med utomhuspedagogik, både hur de planerar för utomhuspedagogiken och om det är någon skillnad mellan den planerade undervisningen utomhus och inomhus, samt hur de använder utomhuspedagogiken för att gynna barns lärande och utveckling. Betydelsefulla begrepp från det sociokulturella perspektivet har använts i innehållsanalysen för att kunna belysa förskollärares arbetsmetoder inom utomhuspedagogiken och hur de planerar för undervisning som de vill ska gynna barns utveckling och lärande. Begreppen som använts i analysen är den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, artefakt och mediering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar utomhuspedagogiken som minst lika viktig som det lärandet som sker inomhus och att det inte ska göras skillnad på undervisning utomhus jämfört med inomhus. De arbetar med att ta med sig material från inne på förskolan till utomhusmiljöerna, både gården och närmiljön så att det ska finnas tillgängligt även ute. Resultaten belyser också att alla förskollärare som ingår i denna undersökning arbetar med projekt i sin verksamhet och dessa projekt får en stor del i utomhuspedagogiken som antas gynnar barns lärande. Vidare framkommer det även att förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik är av stor vikt för hur väl den kommer fungera. Att vara en medupptäckare tillsammans med barn i förskolan beskrivs som oerhört viktigt av alla förskollärare som deltog i undersökningen, och att det är en viktig arbetsmetod som bidrar till barns utveckling och lärande i förskolan.

Inom samhällsplanering är social hållbarhet ett framväxande koncept som allt oftare används för att forma beslut om exempelvis stadsutveckling och förnyelseprojekt. Det anses dock som ett ovisst begrepp vars innebörd har tolkats och diskuterats väl inom forskningen. Däremot har mindre fokus lagts på hur man i praktiken uppfattar och tolkar dess betydelse. Den här uppsatsen har därmed fokuserat på hur man i praktiken uppfattar social hållbarhet, där syftet varit att undersöka hur planerare uppfattar social hållbarhet i samhällsplaneringen. Tidigare forskning och teorier kring social hållbarhet och urban social hållbarhet har använts för att diskutera det insamlade materialet. För att besvara syfte och frågeställning användes sedan kvalitativ metod där sju stycken intervjuer genomfördes med planerare från sex olika kommuner. Utifrån det drogs slutsatserna att planerarna främst kopplade likvärdig tillgång till plats och service samt delaktighet till social hållbarhet. Planerarna diskuterade även resursfördelning utefter behov, trygghet samt goda mellanmänskliga relationer. Social hållbarhet sågs även som förenad och i samverkan med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I implementeringen av social hållbarhet upplevde planerarna att det finns ett gap mellan strategi och genomförande och man upplevde även utmaningar med dess implementering i planeringen på grund av begreppets ovissa karaktär.

In the north of Sweden a lot of the municipalities struggle with depopulation and a negative developmental spiral. Lately there has been a lot of cases where this can change when new investments and establishments are introduced to the area.  This study has examined how the rural municipality of Sollefteå has worked with attracting new investments and the added new workload to a municipality with limited resources. To achieve this, interviews has been carried out with people who work with these issues at Sollefteå municipality. A study has also been done on existing planning documents from Sollefteå municipality to gain an understanding of their vision and limitations. The study showed that Sollefteå municipality has advocated for their strengths and been able to attract investments and has been chosen as one of the places where Sweden’s military has been re-established. As there has been a very low need for planning in Sollefteå the last few decades one of the main challenges is to pave the way for the establishments that wish to make Sollefteå municipality their home in terms of new detailed development plans as well to ensure housing for the added workforce that would be needed in the future.

Arbetet har syftat till att undersöka om brottsförebyggande åtgärder i den fysiska miljön kan vara en del av lösningen på trygghets- och brottsproblematiken i en socioekonomiskt utsatt stadsdel. För att kunna besvara syftet besvarades två uppställda forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan styrde arbetet till att identifiera platser med hög koncentration av brottslighet (hotspots) i Araby samt att identifiera och diskutera hur hotspotsens fysiska miljö, enligt CPTED, bidrar till en minskad trygghetskänsla och en ökad risk för brottslighet. Den andra frågeställningen styrde arbetet till att föreslå åtgärdsförslag som, enligt CPTED, kommer att stärka hotspotsens trygghetskänsla och minska platsernas brottslighet. Arbetets empiriska data består av kvalitativ data som samlades in genom platsanalyser samt genom en forskningsöversikt. Syftet med platsanalyserna var att identifiera vilka brister hotspotsens fysiska miljö har enligt CPTED. Forskningsöversikten syftade till att studera och sammanställa undersökta forskningsarbetens slutsatser om trygghet, säkerhet, hur den fysiska miljön påverkar tryggheten och minskad brottslighet, CPTED och utsatta områden. Detta studerades genom att undersöka texttyperna avhandlingar, facklitteratur, rapporter samt vetenskapliga artiklar.  Arbetet kunde identifiera två hotspots i Araby. Dessa hotspots benämndes som 1) Område A och 2) Område B. Med hjälp av platsanalyserna och resultaten från forskningsöversikten konstaterades det att hotspotsen:s fysiska miljö har brister som, enligt CPTED, minskar trygghetskänslan och ökar risken för att brottsliga handlingar kommer att genomföras. Utifrån de identifierade bristerna presenterade arbetet åtgärdsförslag utifrån CPTED:s sex principer. Åtgärdsförslagen berör exempelvis vikten av informell och formell övervakning, vikten av en territorialgräns och vikten av en god image. De föreslagna åtgärderna grundar sig på, och motiveras, med hjälp av platsanalysernas och forskningsöversiktens resultat.

Risks often operate in a routine way but are not always measurable, which can make them problematic. Historical events within the Swedish banking industry have exposed the financial system to economic crises as a result. Risk management is the part of business management that aims to identify, analyze and prevent risks. Hence, it is for reasons that research in the subject is required. Today, Sweden's economy is facing a new crisis which means high inflation and increased interest rates. We consider the area interesting because banks are in an industry that faces risks on a daily basis in the form of lending, among other things. As a result of this, it is of interest to investigate whether the organizational structure has any impact on risk management, as well as whether high inflation affects risk management in the various banks. Based on the research question, two case studies were applied to two banks in Kalmar. The essay is based on a qualitative method, with an abductive approach. The semi-structure was what characterized the interviews because we were looking for an in-depth conversation with each respondent.  We can state that many factors within Handelsbanken and SEB in Kalmar depends on their organizational structure in the form of decentralization versus centralization. The risks banks face are largely the same but differ depending on how much authority the individual has. Planning for risks within the banks does not differ significantly, SEB's quarterly report gives a picture of what the future may look like. Handelsbanken has weekly and monthly reports that update employees on how the market looks. The risk management process also looks similar between banks with a difference in authority, which also depends on their organizational structure. We feel that Handelsbanken and SEB tend to increase the degree of centralization, which goes against the theory. Inflation did not bring about as great changes in either risks or risk management as we expected. We believe this is because they are prepared thanks to the risk-prone industry they operate in.

Tillgången till fritidshus bland Sveriges befolkning har successivt blivit större. Idag har över hälften av alla bosatta i Sverige möjlighet att besöka ett fritidshus. Det gör att kommunerna bör inkludera fritidshus i den kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera fritidshusets inkludering i den kommunala fysiska planeringen. Utgångspunkten är två frågeställningar som undersöker i vilket sammanhang kommuner diskuterar fritidshus och vilka ekonomiska aspekter som beaktas vid planering förfritidshusbebyggelse. Det teoretiska ramverket behandlar hur konvertering av och tillfritidshus skapar möjligheter och problem för kommunerna. För att förstå fritidshusets roll i det svenska samhället och vilken kravställning som finns på den kommunala planeringen belyser teorin och tidigare forskning hur fritidshuset definieras, dess geografiska placering i samhället, fritidshusets koppling till turism och slutligen kommunens planeringsansvar. Metoden som används för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner och andra planeringsdokument som nämns idenna. De studerade kommunerna är Karlstad, Torsby och Kristinehamns kommun som ligger i Värmlands län. För att komplettera dokumentstudien genomfördes en semistrukturerad intervju med en samhällsplanerare från varje kommun. Empirin redogör för i vilket sammanhang fritidshus diskuteras i kommunala planeringsdokument samt vilka ekonomiska aspekter som beaktas i beslut om fritidshusbebyggelse. I analysen framgår det att fritidshus framhävs i flera avseenden men att den får störst inkludering i plandokument när en konvertering diskuteras. Denna diskussion sker främst i samband med fritidshus som är placerade på attraktiva platser där målsättningen är en omvandling till permanentbostäder, alternativt en omvandling av permanentbostäder till fritidshus i anslutning till besöksmål för rekreation. Infrastruktur är en avgörande faktor när fritidshusbebyggelse planeras. I sambandmed fritidshus i LIS-områden är den ekonomiska aspekten viktig där det krävs befintlig bebyggelse för att kunna motivera ytterligare exploatering av området ur ett ekonomiskt hänseende.

Today the internet has become a meeting place for people seeking advice and experience from other individuals. Internet also offers opportunities to send out information to large groups of people, which are at a geographical distance. A large increase of websites for parents has been seen in the recent years. On the largest Swedish website for parents, Familjeliv.se, approx. 40 000 posts are posted daily in the discussion forum. The need to seek fellowship and information can be seen as a consequence of the changes in the society, of which modernity theorists talk about. The purpose of this study was to examine women’s experiences of planning their pregnancy on the internet. How can the planning be understood in a postmodern perspective? The questions of the study were what the women plan before the pregnancy, in what extent the planning is done together with the partner and how the planning affects the relationship. The study was based on a hidden observation carried out during three weeks in Familjeliv.se’s discussion forum. The results showed that the planning consists of many aspects, from purely practical preparation to requests for advice on how to make a boy or a girl. The planning also leads to both positive and negative experiences; the most prominent was the fellowship and the support that the women offer each other. The feeling of fellowship also leads to an addiction, where the women find it difficult to stay away from the discussion forum. The variation in the given advices on the discussion forum leads to anxiety and uncertainty. The majority of the women, who were active in the forum, said that their partner did not participate in the planning. Therefore they sought advice on how they could persuade them to want to start trying to have children. In conclusion, the study showed the need of future research with focus also on the quality of information, men’s experiences, and how the existing parental support in the society can adapt to the new needs in the postmodern society.