Vår studie handlar om hur mellanstadielärare kan göra sin grammatikundervisning intressant och lärorik för att eleverna inte ska uppleva att grammatik är svårt. I denna studie har vi intervjuat två mellanstadielärare samt utformat en enkätundersökning som eleverna besvarat. Resultaten i vår uppsats visar att det är många elever som upplever att grammatik är ett ganska svårt och komplicerat område. Vår slutsats visar att lärarna behöver ha goda färdigheter kring grammatiken och didaktiska kunskaper. Dessutom behöver lärarna ändra på sin undervisningsform när något inte fungerar för att därigenom ge eleverna bättre förståelse och bidra till att de inte tappar motivationen för grammatikundervisningen.

Till följd av en långvarig nedåtgående trend för den europeiska stålindustrin har stålbolagens behov av en effektiv logistik, med därtill kopplade kostnadsbesparingar, ökat. För att kunna förbättra sin interna logistik krävs att företag kan planera sin produktion väl samtidigt som resurser utnyttjas så effektivt som möjligt, med minimalt slöseri. I syfte att identifiera en koppling mellan produktegenskaper och bearbetningstid och därmed skapa ett underlag för bättre produktionsplanering och framtida processförändringar, genomförs en värdeflödeskartläggning för slipavdelningen hos Stål AB i Norrköping. Initialt undersöks den teoretiska bakgrunden till problemet genom en litteraturstudie och relevanta datainsamlingsmetoder identifieras. Utifrån data som samlas in genom observationer och intervjuer förbereds en tidsstudie, där cykeltider för produkter i slipavdelningen mäts under två veckor. Insamlade data från tidsstudien, intervjuer och observationer sammanställs sedan i tre värdeflödeskartor. Värdeflödeskartorna analyseras med avseende på tidsåtgång per aktivitet och icke-värdeadderande aktiviteter identifieras. Resultatet pekar på att noggrannheten i slipningen påverkar såväl sliptider som hanteringstider. Hanteringstiderna är även starkt beroende av huruvida produkter kan hanteras för hand eller ej. Således föreslås en produktgruppsindelning baserad på dessa faktorer. De uppmätta cykeltiderna jämförs sedan med den tidsättningsmetod som används i dagsläget, med slutsatsen att den nuvarande metoden tenderar att addera för mycket tid till tunga produkter. Vidare diskuteras en rad förbättringsförslag där identifierade slöserier reduceras eller elimineras. Här inkluderas mindre förändringar, såsom justeringar i hur produkter placeras på pallar eller avlägsnandet av transporter från operatörernas arbetsuppgifter, såväl som större projekt involverandes modifikationer av processens layout. På kort sikt finns ett flertal alternativ för att förbättra flödet, där vissa redan påbörjats. På lång sikt rekommenderas en sammankoppling av slipavdelningen med anslutande processer, tillsammans med introduktionen av ett enstycksflöde. Därmed elimineras slöserier i form av förflyttningar och onödig lagerhållning.

This qualitative interview study is examining how five teachers of social studies implement formal instruction in economics for the Swedish school courses of social studies 1a1 and 1b. The results of the study account for the process of implementation based on interview questions which have their basis in three different stages of planning: preactive, interactive and postactive. The implementation itself stems from the view of teacher as a bureaucrat. Our analysis yields positive aspects but also a certain degree of implementation difficulties. The positive aspects are related to the bureaucrat’s access to teaching material, which facilitates the said implementation when teaching economics. Further education, while offered at the respondents’ workplaces, was not considered a priority amongst the subjects of this study. In spite of this, various implementation difficulties could be observed that stem from a lack of resources having to do with time at one’s disposal to plan lessons and the fact that the syllabus was perceived as too heavy given the limited period of time for the given course. Aside from this problem, one could also detect another difficulty encountered by the bureaucrat with regard to the interpretation of the syllabus, which states that course objectives are identical in both courses whereas the modules differ.

Sammanfattning Markägande har länge setts som en värdefull resurs, både för den offentliga och den privata sektorn. I Sverige är det lagstadgat att det är kommunen som ska planlägga mark- och vattenanvändning genom det kommunala planmonopolet. För att kommunen ska kunna se till att det som planläggs realiseras bör markägande vara en central faktor. Privata aktörer har en tendens att ha intentioner med sina markägor som strider mot det kommuner vill uppnå. Ett av dessa områden där intressen ofta skiljer sig åt mellan dessa privata aktörer och kommuner är bostadsfrågan. Med utgångspunkten att kommunen vill bygga bort bostadsbristen och privata aktörer i större utsträckning vill göra ekonomiska vinster så borde bostadstypen samt antal producerade bostäder påverkas av vem som äger marken. Syftet med studien är således att bidra till kunskapsutvecklingen kring hur ägande av mark påverkar den kommunala planeringen i frågor om tillväxt och exploatering.  De tre fall som undersökts i arbetet är Kalmar kommun, Växjö kommun och Karlskrona kommun. För att ge ett djup i studien har även tätorterna Kalmar stad, Ljungbyholm, Växjö stad, Rottne, Karlskrona stad och Jämjö undersökts för att ge svar på frågan om: hur planeringsstrategin i dessa kommuner påverkas av det kommunala och privata markägoförhållandet? Markägoförhållanden i respektive kommun och ort, tillsammans med planeringsinriktning för exploatering av bostäder och verksamheter är sådant som studerats närmare i arbetet. Resultaten visade att all tre kommunerna endast ägde en liten del av den totala markytan i kommunerna. Trots det tycktes kommunerna inte vara särskilt begränsade i varken ambitioner att växa eller antal producerade bostäder. Resultaten visade även på att kommuner koncentrerat sitt markägande i och omkring befintliga tätorter, vilket tyder på att det är strategiskt fördelaktigt för kommuner att äga mark i områden som växer och där andra aktörer vill bygga. Genom att äga mark i strategiska lägen dras slutsatsen att kommunerna till en högre grad kan styra exploateringen av bostäder och till viss del även verksamhetsetablering i önskad riktning. Därav tycks den ägda markens lokalisering vara av större betydelse än vad som initialt antogs samtidigt som stora mängder kommunalägd mark inte tycks vara av största betydelse för en fungerande kommunal planering.

Utsläppen av växthusgaser måste minska för att Sverige ska klara av att nå det långsiktiga klimatmålet som är nettoutsläpp 0 av växthusgaser år 2045. Transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläppen genererade av transporter krävs ett hållbart transportsystem. Omvandlingen till ett hållbart transportsystem kommer kräva omvandlingar i den fysiska planeringen då tidigare planering skapat ett samhälle beroende av bilen. Kollektivtrafik kommer att vara en viktig del i att minska behovet av bilen. Denna uppsats analyserar hur kommunerna Gävle och Umeå hanterar kollektivtrafik på en strategisk nivå. Syftet med uppsatsen är att belysa de svårigheter som finns med att formulera strategier för kollektivtrafik i översiktsplanering. För att komma fram till hur strategier kan formuleras på ett sätt som gör dem enklare att implementera i efterkommande planering. Genom kvalitativ textanalys har kommunernas översiktsplaner, trafikförsörjningsprogram och trafikstrategi undersökts för att se hur kollektivtrafik implementeras i den strategiska fysiska planeringen, vilka motiveringar som gör för placeringar av viktiga målpunkter och vad det är för begrepp som används. Implementeringsteorin används som verktyg i analysen för att komma fram till hur implementeringsprocessen har gått till och varför vissa strategier är mer framgångsrika än andra.  Analysen kommer fram till att de vanligaste begreppen som används i översiktsplanerna i samband med strategier för kollektivtrafik är täthet, tillgänglighet och kollektivtrafiknära läge eller koppling till kollektivtrafikstråk. Motiveringen till placering av bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service är delvis att de ska gynna ett hållbart transportsystem. Motiveringarna görs också utifrån på vilket sätt strategierna uppfyller de tre dimensionerna av hållbarhet. I trafikstrategin motiveras satsningar på kollektivtrafiken utifrån vad som blir samhällsekonomiskt effektivt. Hur mycket den strategiska planeringen påverkar efterkommande planering beror på strategins tydlighet och om strategin innehåller specifika åtgärder. Utifrån implementeringsteorin kommer det fram att det finns många fler faktorer än en välformulerad strategi som påverkar implementeringen. Exempelvis förutsättningar i kommunen, samarbeten mellan olika aktörer och hur genomförandet tas emot av medborgarna.  Resultatet av analysen kommer fram till att det är svårt att beskriva hur en bra strategi ska formuleras för att vara enkel att genomföra för efterkommande planering. Det som kommunerna lyckats bra med är att formulera strategier som bygger på redan etablerad kunskap om vad som förbättrar kollektivtrafiken. Därefter finns en god återkoppling till tidigare ställningstaganden genom hela processen. Som slutsats kommer uppsatsen fram till att implementeringsprocessen är ytterst kontextberoende men en tydlighet i strategierna och en god kommunikation mellan olika aktörer genom hela processen ger bättre förutsättningar för en lyckad implementering.

Denna studie ämnar till att förklara Sundbybergs och Lidingös olika cykelplanering och varför den ser ut som den gör. Då en rapport från 2018 har pekat på skilda utvecklingskurvor för cykel, i respektive kommun, har studien utgått ifrån att det finns en differens i planeringen kring cykeln. Utifrån kvalitativa intervjuer med berörda kommuner och en regional aktör har studien riktat in sig på att förklara det som vanligtvis inte finns nedskrivet i marginalerna i olika plandokument. Med hjälp en positiv cykeltrend samt teorier kring attraktiv cykelplanering har studien undersökt hur de två kommunerna följer dessa. Studien har kommit fram till att antalet cyklister skiljer sig åt i de olika kommunerna på grund av flera orsaker. Dels en politisk, kopplat till hur man vill styra kommunerna. Dels en geografisk, där man har olika förutsättningar att attrahera cyklister. Till sist en kulturell, där cykelfrämjande åtgärder påverkas av diskursen kring cykeln som färdmedel.

Syftet med studien var att visa vilka mål lärare har med laborativ undervisning samt hur den laborativa undervisningen planeras och genomförs. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med lärare i grundskolans årkurs 4-6. Resultatet visar att målet med den laborativa undervisningen ofta är ökad förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Begreppen väljs ut under planeringen och i genomförandet av den laborativa undervisningen synliggörs begreppen kontinuerligt och diskuteras i samband med laborationerna.

I en femtedel av Sveriges kommuner har det under 2010-talet skett en befolkningsminskning. I ochmed ett minskande befolkningsunderlag förändras kommunernas planeringsförutsättningar ochutvecklingsmöjligheter. Kommunerna kan inte längre upprätthålla den välfärd som finns på orten ochdet skapar en självgenererande befolkningsminskning som blir svår för kommunen att ta sig ur.Avsikten med denna studie är att undersöka hur tre svenska kommuner som har haft enbefolkningsminskning mellan åren 2010 och 2020 arbetar med sin samhällsplanering. Metoderna somanvänds i studien är kvalitativa i form av dokumentanalys och intervjuer med sex tjänstepersoner ochtre politiker samt kvantitativ i form av kartor och diagram.Resultatkapitlet består av kommunfakta samt intervjumaterial. Intervjumaterialet presenteras utifrånkategorier som tagits fram genom öppen kodning. Resultatet av det insamlade materialet har sedananalyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk, vilket baseras på begrepp och tidigare forskningom tillväxt och anpassningsstrategier. Analysen baseras på uppsatsens tre frågeställningar. Resultatetoch analysen visar att kommunerna arbetar med en rad olika planeringsstrategier som både äranpassningar till det minskade befolkningsunderlaget och tillväxtorienterade satsningar för enbefolkningsökning. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som ger svar på studiens trefrågeställningar. Studiens främsta slutsats är att krympande kommuner kan arbeta med bådeanpassningsstrategier och tillväxtorienterade strategier samtidigt. Det är viktigt för kommunerna attkomma till sikt om att det råder en befolkningsminskning och vägen dit är genom öppna, nära ochverklighetsförankrade dialoger mellan kommunernas politiker och tjänstepersoner.

The following study involve the issue of physical form in public parks and consequently how form is affecting the use of public parks. Subject of the study is that many public parks have the potential of attracting greater numbers of users than the physical form can allow, and that there’s physical aspects that contribute to how parks are used. A greater understanding of the topic and what further measures that can be taken to change the pattern of use in these places are also subjects of the study. These are important topics in the discussion of understanding and furthermore the improvement of public spaces for the use of spatial planners and other related professionals. The study involves observation of form and observation of use in the three chosen public parks of Strandbjörket, Spetsamossen and Linnéparken in Växjö Sweden. The analysis of the observation shows specific qualities but also flaws in the three parks and furthermore opportunities of improvement. The conclusion of the study also shows that additional research in the subject and further studies in the specific parks needs to be done for an improved understanding of the topic and a basis for strategies of improvement in the specific parks. / Följande arbete berör ämnet om offentliga parkers fysiska former och vidare hur dessa inverkar på hur platsen används. Att många offentliga parker har potentialen till att attrahera fler användare än vad formen möjliggör och att det finns fysiska aspekter som är starkt bidragande till hur parkerna används är frågor som undersökningen berör. En förståelse om ämnet och vidare vilka åtgärder som kan förändra användningen av dessa platser är också frågor som omfattas i undersökningen. Dessa frågor är viktiga för fysiska planerare och andra ansvariga yrkesutövare i diskussionen om ämnet och vidare i förbättringsarbetet av offentliga parker. Undersökningen innefattar att observera form och användning av de tre utvalda offentliga parkerna Strandbjörket, Spetsamossen och Linnéparken i Växjö. Analysen av observationerna visar på att tydliga kvalitéer och brister med tillhörande förbättringsmöjligheter förekommer i alla tre offentliga parker. Slutsatserna visar även på att vidare undersökningar inom ämnet och specifikt de tre utvalda parkerna kan vara till fördel för forskningen och bidra till att utgöra ett underlag för åtgärder till förbättring i de tre parkerna.

Denna undersökning kommer huvudsakligen fokusera på två givna delar, en områdesöversikt och en flerfallstudie. Syftet för arbetet är att undersöka hur fem svenska kustnära kommuner; Göteborg, Malmö, Vellinge och Kristianstad samt Stockholm arbetar i sin översiktliga planering med översvämningshanteringen och hur ökad motståndskraft mot havsnivåhöjning införlivas. Vidare ska arbetet behandla vilka konsekvenser som stigande havsnivåer leder till och hur den framtida planeringen ska kunna rusta sig för utmaningarna. Undersökningen avgränsas till enbart kustnära kommuner belägna i södra eller mellersta Sverige för att begränsa det insamlade materialet som behövs för undersökningen. Likaså avgränsas arbetet till att endast undersöka översvämningsrisken som sker till följd av havsnivåhöjningar och inte extrema regnmängder. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskning och analysprocess, där målet är att förstå och förklara hur svenska kustnära kommuner hanterar havsnivåhöjning och översvämningsrisken i sin översiktliga planering. Metoden för datainsamling baseras på dokument producerade av kommuner, myndigheter och forskare som utgör offentliga handlingar. Dokumenten analyseras därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med uppgiften att kvantifiera texternas innehåll. Slutligen jämförs och diskuteras de undersökta kommunerna och de satta frågeställningarna besvaras. Samtliga av de utvalda kommunerna har sina egna olika givna omständigheter gällande ekonomiska förutsättningar och den fysiska miljön, som speglar hur kommunens arbete kring översvämningsriskhanteringen ser ut. Det är givet att en förändring av planeringen berörande översvämning behöver utvecklas och anpassas till det förändrade klimatet. Vi kan inte blunda för klimatpåverkan och dess följdkonsekvenser, utan den fysiska planeringen behöver sträva efter en ökad resilience.    Avslutningsvis knyts undersökningen ihop med ett avsnitt berörande slutsatser.