I en tid av ökande urbanisering blir grönområdens betydelse för invånarnas välbefinnande och stadsutvecklingen alltmer framträdande. Denna studie undersöker tre områden i Borlänge kommun med fokus på dess offentliga grönområden utifrån kvalitet, användning och matchning mellan utbud och efterfrågan. Genom en abduktiv ansats kombineras teori och empiri för att förstå komplexiteten i människors relation till grönområden. Teoretiska perspektiv som används inkluderar upplevelsevärden, platsidentitet och platskänsla samt kommunikativ planering. En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförs och resultaten visar att invånarna har liknande preferenser och främst använder grönområden för motion och avkoppling och värderar rofyllda, skyddade och naturliga grönområden högst. Trots detta varierar tillgången till närliggande grönområden betydligt mellan områdena, där Hönsarvet har bäst tillgänglighet jämfört med Gylle och Hagalund. Studien identifierar även att faktorer som ålder och boendeform påverkar upplevelsen av grönområde. Hönsarvet har bäst matchning mellan invånarnas önskemål och grönområdens kvalitet, medan Gylle och Hagalund har utrymme för förbättringar för att bättre passa invånarnas preferenser. Genom att integrera invånarnas perspektiv i planeringsprocessen kan Borlänge kommun skapa grönområden som främjar befolkningens välbefinnande och samhällets hållbarhet på lång sikt, i linje med Agenda 2030 och målsättningar för hållbar stadsutveckling.

Under 1970-talet ökade intresset för att bevara gamla industrier började uppstå, sedan dess har omfattande ändringar skett i hur dessa industrier värderas som kulturellt arv. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som följer med att bevara det industriella kulturarv som finns i Kopparlunden i Västerås. Studien syftar även till att belysa hur Västerås kommun har arbetat med utvecklingen av Kopparlunden och vilka åtgärder som gjorts för att kulturvärdet som finns i industrierna inte ska förvanskas. De begrepp som utgjort det teoretiska ramverket är:plats, platskänsla och platsidentitet. För att besvara syftet och frågeställningarna har en dokumentanalys och kvalitativa intervjuer med tjänstemän i Västerås kommun gjorts. Resultatet visar på att det finns svårigheter med att bevara de gamla industrierna samtidigt som de får ett nytt användningsområde i form av bostäder och lokaler exempelvis. Västerås kommun har tagit detta i beaktning och arbetat efter gestaltningsprinciper som ska tillgodose detta. / During the 1970s, increased interest in preserving old industries began to emerge, since then extensive changes have taken place in how these industries are valued as cultural heritage. This study aims to investigate the challenges that come with preserving the industrial cultural heritage found in Kopparlunden in Västerås. The study also aims to highlight how the municipality of Västerås has worked with the development of Kopparlunden and what measures have been taken to ensure that the cultural value found in the industries is not distorted. The concepts that made up the theoretical framework are: place, sense of place and place identity. To answer the purpose and questions, a documentanalysis and qualitative interviews with municipal workers in Västerås municipality have been conducted. The result shows that there are difficulties in preserving the old industries while they get a new area of use in the form of housing and premises, for example.

Denna uppsats tar sitt avstamp i en enkel fundering; varför är det så många platser som ser ut att vara planerade på ett sätt men används på ett annat? För att smalna ner funderingen till ett konkret syfte med konkreta frågeställningar har vi tagit lärdom av olika teorier, bland annat Tuan (1997) som beskriver platser och hur de kan förstås. Vi har också läst Cattell et al. (2008) som gjort en studie inom ett snarlikt område som vårt, fast undersökt hur personer med olika kulturell bakgrund och etnicitet använder offentliga platser av olika typer och hur det påverkar hälsan. Teori och tidigare forskning likt dessa mynnar ner i syftet med arbetet som är att undersöka hur personer uppfattar offentliga platser och hur deras platskännedom, känslor och erfarenheter påverkar hur de använder platserna. Frågeställningarna som följer syftet är Hur påverkar uppfattningen av offentliga platser personers sätt att förhålla sig till dem? samt Vilka lärdomar kan dras av uppfattningen kring platser kopplat till samhällsplanering? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att göra kvalitativa intervjuer eftersom känslor och erfarenheter bör få beskrivas snarare än värderas i ett kvantitativt formulär. Intervjuerna har resulterat i en förståelse för vad uppfattningen är, hur det påverkar personers förhållande till offentliga platser och hur det kan komma till nytta inom samhällsplanering. Av studien framkommer att det finns skillnader mellan kvinnor och män i hur de använder olika platser, kvinnor är bland annat mer säkerhetsorienterade och eftertänksamma. Ålder är också en aspekt som visat sig spela roll då erfarenheten av platser och platskännedomen oftast är större hos de som är äldre, vilket kan väcka känslor som nostalgi, vilket yngre personer i studien inte kopplar till de platser vi undersökt. Slutligen konstateras att uppfattningen av platser kan bidra i planeringen av offentliga platser eftersom de ger viktiga infallsvinklar på hur platser används. / This Bachelors Thesis was formulated from a simple question, why is it that so many places seem to be planned a certain way but are used differently? To narrow down the research questions and to make concrete problem statements, we have reviewed some of the literature in the field. For example, Tuan (1997) on place and the understanding of place and Cattell et al. (2008). The literature and previous research amounts to the purpose of researching how the place knowledge and sense of place affect people’s usage of a different variety of public places. The experience of place is based on the person’s knowledge, feelings and experiences linked to place and is of value for planers to learn as to why and how places are used. The statement of the problem is as follows: How do place knowledge and sense of place affect different people’s relations to public places? and What can be learned from how people experience place to benefit urban planning as a profession? To answer these questions, we chose a qualitative research with interviews, since feelings and experiences is better described than checked in boxes. The interviews have resulted in an understanding of how place is perceived and lived, how it affects the usage of public places and how it can be used in planning. This thesis finds that there is a difference between women and men in how they use different places, women are for example more thoughtful and oriented towards security. Age is also a factor that matters in experience and knowledge gathering, which also leads to nostalgia in some cases. Finally, it can be concluded that an understanding of peoples usage and experience of place can, and according to us should, affect planning as it gives new perspective on how places are used.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld som medfört en ökad frihet för individer att röra sig mellan länder, regioner, städer, byar eller landsbygder. Det har bidragit till att individer kan tillskriva sig flera identiteter utifrån upplevelsen av olika kulturer och platser. Individens identifiering med en plats kan ha betydelse för hur hen ser på att flytta ifrån platsen till en ny plats. Syftet med studien är att få en förståelse för om och hur individer som inte är födda i Sverige identifierar sig med olika geografiska platser där de bott, hur det anknyter till deras identitet och vilken betydelse det kan ha för att byta boendeort i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta djupintervjuer med individer som inte är födda i Sverige men som är bosatta i landet. Resultatet visar att individerna inte identifierar sig med sina nuvarande bostadsorter framförallt eftersom de saknar ett arbete och identifierar sig som immigranter. De har en kulturell bakgrund med sig och majoriteten har fortfarande en stark förankring med sina födelseländer vilket har format deras identitet, samtidigt som de försöker förhålla sig till den nya kulturen. Samtliga intervjupersoner uppger att de är beredda att flytta ifrån sina nuvarande bostadsorter om de får ett arbete någon annanstans eftersom de inte ser en framtid där på grund av avsaknaden av arbete. Utifrån deras beskrivningar kan det tolkas som att de har svagare band och en svagare förankring till sina nuvarande bostadsorter, och att det inte finns några motstånd eller hinder för hur de förhåller sig till att flytta. Det är något som kan gynna kompetensförsörjningen i de norra delarna av Sverige där det finns ett stort behov av arbetskraft till följd av de stora företagsetableringar som sker. / We are living in an increasingly globalized world that has led to an increased freedom for individuals to move between countries, regions, cities, villages, or rural areas. It has contributed to individuals being able to attribute multiple identities based on the experience of different cultures and places. The individual’s identification with a place can have an impact on how he or she feels about moving from that place to a new place. The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of whether and how individuals who were not born in Sweden identify themselves with different geographical locations where they have lived, how it relates to their identity and what significance it may have to change place of residence in Sweden. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with individuals who live in Sweden but who were not born in Sweden. The result shows that the individuals do not identify themselves with their current places of residence, primarily because they are unemployed and because they feel and identify themselves as immigrants. They have a cultural background and the majority have strong ties with their native countries which has shaped their identity and they try to relate to the new culture. All interviewees state that they are prepared to move from their current places of residence if they get at job elsewhere because they do not see a future where they live today due to the lack of work. Based on their descriptions, it can be interpreted that they have less ties and attachment to their current places of residences, and that there is no resistance or obstructions in how they relate to move to a new place. This is something that the northern parts of Sweden can consider in their working process with attracting labor because of the large company establishments in the area.

This paper examines some processes behind the creation of place identity and place attachment using a broad theoretical framework. The framework is structured around the creation of space and place, followed by theories and models on how places are given identity and finally some possible effects of place identity. These theories are then used to examine place identity formation among residents and real estate agents in Hammarby Sjöstad, a newly developed urban residential area in Stockholm, Sweden. A total of 5 in depth interviews were carried out with local residents in different parts of the residential area, as well as 3 in depth interviews with real estate agents active in different parts of the area. The interviews were transcribed and analysed in relation to the theoretical framework as well as documents relating to the planning of the area. The study shows that there has formed a local identity in Hammarby Sjöstad, not defined by the administrative borders of the area. The perceived extent of the area most probably stem from that the lake Hammarby Sjö acts as a physical barrier between the area and the rest of the inner city. This might be the reason to the evolution of a defined perceived community there. The effects of this could be a contributing factor in the segregation that is evident in urban areas, which calls for attention to the possible effects of place identity in urban planning.

In this minor field study, we have employed a qualitative methodology to examine the role of  the non-governmental organisation Wale Wale in the operationalisation of supranational mandates to improve the rights and experiences of children in Kenya through participatory activities. In doing so, this study is able to combine the literature on Sense of Place and The Right to The City with Critical Development in novel ways. This has allowed us to examine the chasm between supranational and national mandates and local articulations using an interesting case study. Indeed, Wale Wale  demonstrates the difficulty of (i) implementing analogous supranational legislation, such as the Convention of The Rights of The Child (CRC), without practical or legally binding frameworks; (ii) that reactionary government frameworks are ineffective  in implementing supranational policy at the local scale when compared with proactive non-governmental organisations; (iii) that participatory democracy introduced in childhood has played a fundamental role in the empowerment of local residents in reclaiming space in the city and that (iv) understanding this case study is impossible without uniting the disparate literatures on Sense of Place and The Right to The City in understanding the role of local organisations in Critical Development Studies.

Hem och hemkänsla är i följande uppsats definierat som ett läge eller tillstånd snarare än begrepp. I uppsatsen analyseras unga vuxnas definition av hem i syfte att kartlägga specifika mönster och aspekter som kan anses viktiga i meningsskapandet av hem och hemkänsla. I studien presenteras tidigare forskning på hem och hemmiljö och kompletteras med utsagor från unga vuxna i Malmö genom intervjuer utförda i deras privata hem. Genom inspiration från Henri Lefebvres rumsteori där rummet kan förstås utifrån tre aspekter i symbios med varandra, utforskar studien på vad sätt rumsliga praktiker har del i unga vuxnas etablering av hemkänsla. Ytterligare diskuteras människans vardagliga praktiker, rutter, och nätverk som inverkande faktorer i hur unga vuxna tillskriver platser betydelsen av hem. Genom en teoretisk förståelse av begreppet platskänsla (Easthope, 2004) undersöks vidare kopplingar mellan identitet och tidigare erfarenheter och upplevelser av hem och hemmiljö i relation till ett samtida hemskapande bland unga vuxna.  Genom att lyfta medvetna såväl som omedvetna delar av hemskapande, ämnar studien tillskansa ny förståelse kring definitionen av hem och hemkänsla med fokus på unga vuxna i åldrarna 20-35 år. Sammanfattningsvis manifesteras i denna studie att rum och platser fungerar som gränsöverskridande strukturer i vilka människan skapar mening genom upplevelser och föreställningar om hem. / The following thesis defines home and the feeling of home as more of a state of mind than a concept. Young adults’ perception of home is analyzed in this thesis through mapping out aspects and patterns which may shed insight into how home and the feeling of home is perceived and created. This thesis furthers research undertaken in previous studies on home and domesticity, as well as shed light on how young adults in Malmö perceive home through interviews in their private homes. Through taking inspiration from Henri Lefbvres theory of production of space, in which space can be perceived through three interrelated aspects, this study aims to explore how spacial practices contribute to young adults’ formation of a sense of home. Everyday practices, routines, and networks are all factors that have the potential to influence how young adults ascribe the meaning of home to places. Through a theoretical framework and understanding of the concept sense of place (Easthope, 2004) the study further examines the potential connections between identity and previous experiences of home and home environments in relation to contemporary home making among young adults.  By highlighting both conscious and unconscious elements of homemaking, the study looks to provide an alternative understanding of the definition of home and sense of home, focusing on young adults aged 20-35. To conclude, this paper demonstrates that spaces and places function as cross border structures in which people create meaning through experiences and perceptions of home.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>

The construction business has a negative impact on the environment, where the biggest impact comes from construction of buildings, material production and transportation. It is inevitable for a city not to construct new buildings as it expands and develops new needs. However, it is not always necessary to demolish buildings with an outdated function, to build new ones. To maintain the identity of a city, it is important to preserve its historical character. This can be done by revitalising cultural historical valuable buildings and environments through adaptive reuse. The concept of adaptive reuse refers to the process of reusing a building for a new purpose rather than demolishing it. It gives new life to old buildings, offers them a chance to survive by changing their function and gives a greater understanding for future generations to relate with their history. Therefore, the aim of this study was to investigate how adaptive reuse of cultural historical values in the built environment can contribute to revitalisation of underutilised areas and create social and thriving places. To gain background knowledge to the subject, a literature review and document analysis was made. To investigate what factors contributes to success of a cultural historical project, a case study was done of the quarter of Artilleristallet in Gothenburg. Further, it is difficult to measure success through people’s perceptions and experiences of a place. Therefore, to help analyse and understand the case, a theoretical framework based on place theory was established. The framework was complemented by interviews and observations which helped lead to the results of the study. Two of the qualities that were found to contribute to the successfulness of Artilleristallet were preservation of its historical traits of character and its sense of place. Additionally, the businesses in the quarter complement and reinforce each other making it attractive and inviting for a wide range of people. Further, the preconditions found to be of importance for the successfulness of Artilleristallet were its cultural value and location. It was shown that having an extensive detailed development plan and good communication with and from the municipality was significant. Also, the close collaboration and communication between all actors involved in the project was shown to be important for the success. The qualities and preconditions found are all valuable but need the reinforcement of each other to create a social and thriving place. / Byggbranschen har en negativ påverkan på miljön, där den största påverkan kommer från uppförandet av byggnader, materialproduktionen och transporten. Det är oundvikligt för en stad att inte bygga nytt när den expanderar och utvecklar nya behov. Dock är det inte nödvändigt att riva byggnader med en utdaterad funktion för att bygga nya. För att bibehålla stadens identitet är det viktigt att bevara dess historiska karaktär. Detta kan göras genom vitalisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med hjälp av adaptive reuse. Begreppet adaptive reuse syftar till processen att återanvända en byggnad för en ny funktion istället för att riva den. Det ger nytt liv till gamla byggnader, erbjuder dem en chans att överleva genom att ändra deras funktion och ger en större förståelse för framtida generationer att relatera till deras historia. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur adaptive reuse av kulturhistoriska värden i den byggda miljön kan bidra till vitalisering av outnyttjade områden och skapa sociala och blomstrande platser. För att erhålla bakgrundsinformation om ämnet, utförs en litteraturstudie och en dokumentanalys. För att undersöka vilka faktorer som bidrar till framgång i ett kulturhistoriskt projekt, utfördes en fallstudie i kvarteret Artilleristallet i Göteborg. Då det är svårt att mäta framgång genom människors upplevelser och erfarenheter, har ett ramverk tagits fram baserat på platsteori för att analysera och förstå fallet. Ramverket kompletterades med intervjuer och observationer vilket bidrog till studiens resultat. Två av kvaliteterna som bidrog till framgången av Artilleristallet var bevarandet av dess historiska karaktärsdrag och bevarandet av platskänslan. Dessutom kompletterar och förstärker kvarterets verksamheter varandra, vilket bidrar till att skapa en attraktiv och inbjudande miljö för olika typer av människor. Utöver dessa, identifierades även viktiga förutsättningar som bidrog till Artilleristallets framgång. Dessa var bland annat dess kulturella värde och placering. Att ha en utförlig detaljplan och god kommunikation med kommunen visade sig vara viktigt, samt ett nära samarbete mellan alla involverade aktörer i projektet. De identifierade kvaliteterna och förutsättningarna är alla viktiga men behöver samverka för att skapa en social och blomstrande plats.

This thesis for the Bachelor of Arts in Information Design with a focus on Spatial Design has examined and identified exterior places and their characteristics that contribute to a strong sense of place among residents in Katrineholm Municipality. The aim has been to create a design proposal for a hospital park, which currently functions as a walkway and has several shortcomings relative to its potential and the needs and criticisms of the residents. The study is based on theories and previous research on place attachment and topophilia. Through interviews, site observations and notations, as well as a survey, types of exterior spaces, materials, and activities that promote mental well-being and the factors that contribute to a sense of place and place attachment have been identified. The findings show that both place attachment and topophilic values have subjective qualities and that more factors than a place's aesthetics affect the experience. The empirical data has identified specific characteristics that recreational exterior places should consider and implement in their design. The design proposal presents a conceptual hospital park with the aim of informing about optional activities that users can engage in to promote mental well-being and recovery through spatialities. This is achieved by illustrating how spatial designs through spatial organization, form, and disposition can be perceived and used.