No description available.

Despite being considered as the most social infection, there is little data on HIV infection in women. Women have not been considered beyond their reproductive role as subjects with a sexuality that transcends the historical mandate of biological reproduction, maintaining a secondary role in the infection. At the same time, society seems to have forgotten that the infection is still present. This thesis explores the voice of a group of positive women who, with their stories and through the digital narrative, will challenge the discourses that are established as hegemonic. In order to illustrate the potential of new tools as digital storytelling to disrupt and challenge the hegemonic herstory around women with HIV, the starting point for this thesis is Podcast Positivos: Mujeres VIHvas project. Engaging with the theories of intersectionality, performativity and cyborg, it will be argued the use of language, voice and the role of listening. Phenomenological research and narrative discourse analysis will be applied as methodologies to, on the one hand, address the experience of HIV as an important dimension in women's lives and, on the other hand, use their stories as a way to understand the meaning of those experiences. This thesis also discusses the creation of a cyber self, a viralized voice that is introduced into the already institutionalized podcast platform, to construct, deconstruct and challenge silences. Further, this thesis calls for an effort to listen, feel and write the stories of resistance of positive women and to put them into conversation within feminist academic debates.

Vad är det hos berättelser om mord och brott som fascinerar oss människor? I den här uppsatsen undersöks hur brott, gärningsmän och brottsoffer samt rättssystem porträtteras inom en true crime-text. I denna studie är det poddsändningen Sword and Scale som står i fokus. Vidare undersöks true crime-genren utifrån ett retorisk perspektiv för att utröna hur texten kommunicerar med och övertygar sin mottagare.  Uppsatsen tar sina teoretiska utgångspunkter i Kenneth Burkes teori om identifikation och Edwin Blacks teori om the second persona för att kunna utröna ideologiska implikationer hos true crime-narrativet.  Resultaten visar att mördare konsekvent porträtteras som onda och fördömda gentemot offret som istället beskrivs som oskyldigt och rättfärdigt, och poddsändningen kan därmed ses konstruera ett etablerat förhållande mellan gott och ont på individnivå. Vidare har analysen visat att rättssystemet beskrivs som en beskyddande, bestraffande och auktoritär makt. Trots detta uppvisas en potential hos anklagande true crime att kritisera rättssystemet, där kritiken riktas mot att rättssystemets beskyddande makt inte utövas tillräckligt eller korrekt. Anklagande true crime fyller därmed även en legitimerande funktion genom att inte att kritisera systemets grundläggande strukturer.

I denna uppsats genomförs en samtalsanalys (CA) på två olika avsnitt från podcasten Värvet. Samtalsdeltagarna i materialet är podcastens programledare Kristoffer Triumf samt partiledarna Jonas Sjöstedt och Jimmie Åkesson. Syftet med uppsatsen är att ur ett språkvetenskapligt perspektiv analysera hur uppbackningar, avbrott och skratt fungerar i ett institutionellt mediesamtal där deltagarna har tydliga roller att utgå ifrån. Även samtalets kontext till analyskategorierna analyseras.  Resultatet i analysen visar att samtliga samtalsdeltagare följer de normer som tillskrivs inom ett institutionellt mediesamtal - där både intervjuare och intervjuobjekt integrerar i samspel. Uppbackningar som Mm och Aa används mest av Triumf i syfte att ge en fortsättningssignal till den som talar, samt att han inleder samtalet, ställer följdfrågor och avslutar samtalet. Skratt förekommer av alla samtalsdeltagare - men främst från intervjuobjekten Sjöstedt och Åkesson som verkar använda skrattet i syfte att lätta upp stämningen samt skapa en attityd gentemot sig själva. Avbrott i samtalet sker endast av Åkesson - där syftet verkar vara att försvara sig mot en eventuell kritik. Forskningen kan ligga till underlag för kommande analyser om institutionella mediesamtal där uppbackningar, avbrott och skratt är i fokus.

Den här samtalsanalytiska studien undersöker hur skämtandets gränsdragningar sker inom den sociala kontexten av en livesänd komikerpodcast. Genom att undersöka skrattets källa och utifrån vilka olika performativa roller saker sägs har studien ringat in hur det ser ut när manliga komiker kommer överens om vad man får skämta om. Genom att studera skrattens källa och utifrån vilken roll komikerna talar har tre olika humoraktiviteter synliggjorts interaktionellt. Studien har visat hur retningar, olämpligheter och skämtberättande som ett interaktivt event fungerar som verktyg för humorn, det är inom dessa sekvenser vi finner det skrattbara. Sekvenserna visar också hur komikerna rör sig mellan olika roller för att kunna skämta, men eftersom skrattet inte behöver betyda ett ställningstagande kan vi aldrig vara helt säkra på dess funktion. Studien har visat hur man genom att ringa in humoraktiviteter och spåra det skrattbara kan komma väldigt nära en förståelse för den sociala komikerkontexten och vad som är okej att skämta om i en komikerpodcast. Studien har visat att gränsen för skämtandet dras vid rasistiska skämt, men studien visade också hur spiraler av olämpligt skämtande är det som lockar till längst skratt. Genom att studera rollerna har det synliggjorts hur programledaren och de gästande komikerna konstruerar sig själva som clownfigurer för att kunna experimentera och leka fram olika sociala identiteter.

No description available.

Tidigare forskning om upplevelser och attityd till reklam i podcaster har varierat i sina resultat. Det finns studier som tyder på att annonsformatet värdläst reklam bidrar till den bästa lyssningsupplevelsen för konsumenterna. Samtidigt finns det andra studier som visar att traditionell radioreklam istället bidrar till en bättre lyssningsupplevelse. Eftersom podcastlyssnandet ökar i Sverige kan det därför vara av intresse att undersöka konsumenternas attityder till dessa två annonsformat i podcaster både för företag som funderar på att sponsra en podcast men även ur ett producentperspektiv. Studien strävar efter att undersöka det här genom 14 kvalitativa intervjuer som transkriberats, tolkats och genomgått en tematisk analys. Resultatet visade att de flesta har en negativ inställning till reklam i podcaster men har en förståelse att reklamen behöver inkluderas ur ett ekonomiskt perspektiv. Det uttrycktes som positivt när ett reklaminslag upplevdes som humoristiskt och informativt av informanterna. Negativa åsikter uttrycktes när reklaminslagen upplevdes för monotona och säljande. Generellt var attityden och upplevelsen av den värdlästa reklamen mer positiv på grund av det personliga tillvägagångssättet där det fanns mer utrymme för humor, information och delgivning av privata detaljer från podcasvärden. Med studiens resultat vill författarna presentera upplevelsen och attityden till reklam ur en konsuments perspektiv och på så vis bidra med förståelse och inspiration till fältet inom marknadskommunikation, men även företag och producenter i podcastbranschen. Studien är skriven på svenska. / Previous research on experiences and attitudes towards advertising in podcasts has varied in its results. There are studies that indicate that the host-read advertising format contributes to the best listening experience for consumers. On the other hand, there are studies that show that traditional radio advertising contributes to a better listening experience instead. Since podcast listening has increasing in Sweden, it may therefore be of interest to investigate consumers’ attitudes towards these two advertising formats in podcasts, both for companies that are considering sponsoring a podcast but also from a producers perspective. This study aim to investigate this through 14 qualitative interviews that have been transcribed, interpreted and subjected to a thematic analysis. The results showed that most consumers of this study have a negative attitude towards advertising in podcasts but at the same time have an understanding that advertising needs to be included from an economic perspective. A positive attitude were expressed when an advertising feature was experienced as humorous and informative by the informants. Negative opinions were expressed when the advertising elements were perceived as too monotonous and selling. In general, the attitude and experience of the host-read advertisement was more positive due to the personal approach where there was more room for humor, information and the sharing of private details from the podcast host. With the results of the study, the researchers want to present the experience and attitude to advertising from a consumer's perspective and thus contribute with understanding and inspiration to the field of marketing communication, but also companies and producers in the podcast industry. The study is written in Swedish.

Maskulinitet är ett socialt och kulturellt konstruerat begrepp som beskriver de egenskaper, roller och beteenden som traditionellt förknippas med män och maskulinitet i olika samhällen. Den här uppsatsen utforskar den diskursiva konstruktionen och rekonstruktionen av maskulinitet ur ett diskursteoretiskt perspektiv. Den empiriska basen består av podcastavsnitt med totalt 15 olika män. Det övergripande syftet med denna uppsats är att identifiera och kritiskt analysera den diskursiva konstruktionen och representationen av maskulinitet när män talar om hur mänska vara eller beskriver vad en man är. Detta undersöks genom att identifiera vilka diskurser män konstruerar och vilka subjektspositioner de intar. I avsnittet om tidigare forskning utforskas grunderna för podcastsändning och maskulinitetsforskning i svenska och europeiska sammanhang skisseras. Den här uppsatsenbeskriver inte bara vad podcasting är, utan analyserar också specifika aspekter av maskulinitet inom medieformatet. Genom att bygga på befintlig forskning är syftet inte bara att replikera det som redan är känt, utan att introducera nya insikter och perspektiv på maskulinitet, vilket kan bidra till och utöka den bredare diskussionen inom ämnet.Dess teoretiska ramverk baseras på Connells koncept om hegemonisk maskulinitet, Andersons koncept om inkluderande maskulinitet och Butlers koncept om den heterosexuella matrisen. Genom att identifiera och analysera hur män konstruerar och rekonstruerar maskulinitet kan vi uppmärksamma de normer och strukturer som leder till orättvisa och ojämlikhet mellan män, kvinnor och icke-binära, såväl som mellan olika män. Genom att mjuka upp och vidga maskulinitetsbegrepp kan det bidra till större inkludering och tolerans bland män. Detta kan i sin tur åstadkomma förändring.

No description available.

新加坡是個經濟繁榮、法治嚴明、資訊科技發達的城市國家，主流平面及電子媒體由報業控股公司（SPH）及新傳媒（Media Corp.）兩大集團壟斷，奉行「政府說了算」的新聞學意理，網路使用普及後，公民媒體乘勢興起。 Mr. Brown Show是由新加坡人民製作的政治諷刺播客（podcast），主要作者為資深部落客李健敏（Mr. Brown），持續發聲已逾三年，廣受歡迎。播客內容多為重現新聞時事的幽默短劇，以人民的觀點針砭時政，實踐公民新聞學（citizen journalism）。 筆者以播客發聲至今顯著性高的新聞議題為指標，選出四大議題共二十三則播客，將之謄寫、節譯為文字稿，以主流媒體（如《海峽時報》）報導為事件背景，對照播客內容，呈現Mr. Brown Show觀點，並歸納製作群的慣用表述策略，如文字遊戲、雙關語、偽裝角色等，申論政治諷刺拓展公民新聞學實踐的範疇。 Mr. Brown Show以播客為載具，網路為傳播平台，正好規避當局對傳統媒介的管制，更甚者，當局未干涉播客的諷刺評論，Mr. Brown Show為另類媒介提供生存線索，並拓寬當前播客的使用目的。 傳播科技帶來新媒體發展的可能性，本文取Mr. Brown Show為個案，以小窺大，除了看它如何利用播客實踐公民新聞學，也探討新媒體對統治當局的挑戰。 / This study examines the production of podcast by a Singaporean blogger Lee Kin Mun, a.k.a. Mr. Brown. He and his team have been utilizing the outcome of a technological convergence — podcast, in a most creative way to express their political views. By its own unique style of satire, Mr. Brown Show has survived in this city state’s closely regulated Internet sphere. In addition, it emerged as a good example of citizen journalism, providing survival tips for local alternative media. It remains to be seen, however, in what way Mr. Brown Show or its likes can make a difference on Singapore’s online democracy.