• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 11
  • 8
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Flickor kan inte vara batman" : Flickors och pojkars föreställningar om kön och pedagogernas förhållningsätt ur ett genusperspektiv

Landemyr, Veronica, Johnsson, Jessica January 2015 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om kön och hur barnen upplever pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som vår studie utgår ifrån är: Vilka föreställningar har flickor och pojkar om kön? Hur upplever barnen pedagogernas förhållningssätt? I avsikt att närma oss barns föreställningar om det aktuella området så använder vi oss av en kvalitativ studie, där 30 barn medverkar i gruppintervjuer. I intervjuerna med barnen utgår vi ifrån pojk- och flickgrupper, där intervjuerna spelas in för att sedan kunna analysera och transkribera det inkomna empiriska materialet. För att stärka vår studie nyttjar vi relevanta och vetenskapliga artiklar, avhandlingar och litteratur som beskriver pojkar, flickor samt pedagogers förhållningssätt. I resultatet framgick det att barnen inte uppfattade några specifika skillnader i pojkars och flickors egenskaper och förmågor, däremot fanns det skillnader i valet av barnens utklädningskläder och lekar. Resultatet visade även att barnens föreställningar om pedagogerna var densamma, där barnen ansåg att pedagogerna umgicks mer med de yngre än de äldre barnen.
2

Mäktiga män och fagra prinsessor : En studie om applikationers roll i konstruerandet av genus

Bryngelsson, Ida, Axelsson, Ida January 2015 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur karaktärer i applikationer som används av barn i förskolan framställs, samt hur stereotypa könsroller kan ge för betydelse för barns bild av sig själva som flicka respektive pojke. Lärplattor på förskolan är för oss ett verktyg som börjar få en självklar plats i förskolans verksamhet och som används av både pedagoger och barn, men som vi ser inte får lika stor uppmärksamhet i arbetet med genus. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats där vi har tagit skärmdumpar på huvudkaraktärer som vi sedan har analyserat utifrån en ikonografisk/ ikonologisk bildanalysmetod. Applikationerna är valda genom en enkätundersökning skickade ut i en Facebook-grupp för pedagoger som använder lärplattor i förskolan. Där fick de redogöra för några applikationer som de använder i sin förskoleverksamhet, som riktas till barn i förskoleåldern. Det insamlade materialet har därefter analyserats med utgångspunkt i feministisk poststrukturell teori. Utifrån resultatet av urvalsmaterialet framträder en bild av att de allra flesta huvudkaraktärer är könsstereotypt framställda, att de tilldelats olika roller beroende på kön, samt att flertalet karaktärer är framställda som män eller pojkar. Utifrån vår valda teori kan vi se att barns bild av sig själva kan påverkas av stereotypa könsroller. Med studien har vi som avsikt att bidra med en fortsatt reflektion kring genusarbetet inom förskolans verksamhet och öka medvetenheten kring genus och arbetet med att försöka bryta könsstereotypa mönster.
3

Hur ser flickor och pojkar på sig själva och varandra utifrån ett genusperspektiv

Pettersson, Annelie January 2006 (has links)
Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle.Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på.Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort.Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus. / Girls and boys about gender
4

”Jag behöver inte lite mer hjälp” : Förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av barn i tamburen ur genusperspektiv / ”I don´t need a little bit more help” : Preschool teachers intentions and actions when treating children in the hallway through gender perspective

Bylander, Sofia, Gradh, Sofia January 2011 (has links)
Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor? Studien är kvalitativ. Vi har använt videoobservationer i tamburen för att få en förståelse för hur samspel och bemötande mellan förskollärare och pojke respektive flicka ser ut i praktiken. Intervjuer har sedan genomförts enskilt med förskollärare för att bland annat få fram deras intentioner och förväntningar kring tambursituation och samspelet med flickor respektive pojkar. Resultatet av studien visar att det inte finns några synbara skillnader avseende samspel och bemötande mot flickor respektive pojkar. Snarare visar resultatet på att aspekterna – Att utveckla självständighet, Individuell förmåga, Individuellt bemötande, Verbal och icke verbal kommunikation samt Fostran har betydelse för hur samspel och bemötande tar sig uttryck i tamburen. I resultatdiskussionen reflekterar vi kring hur dessa aspekter påverkar tambursituationen och vilka förutsättningar och möjligheter det ger barnen. / Preschool, as an institution, has a big responsibility to counteract traditional gender role behavior. According to preschools curriculum, Lpfö 98/2010, girls and boys are suppose to always have the same opportunities and preschool is not allowed to have a stereotyped view of gender role when treating children. This study is interesting because it illustrates intentions and actions when children and preschool teachers interact in the hallway. The purpose of this study was to research about preschool teacher’s intentions and actions when in treatment with boys and girls in the hallway, through a gender perspective. The following questions were tied to this study: Which intentions do preschool teachers have regarding interplay with children? What kind of actions can be distinguished in the interplay between preschool teachers and boys or girls? This is a qualitative study. We made video observations to get an understanding of how preschool teachers interact and treat boys and girls in the hallway. Then we interviewed preschool teachers, one at a time, to find out their intentions and expectations regarding the situation in the hallway and the interaction with boys and girls, among other things. The result of this study shows than differences regarding interactions and treatment with boys and girls is not apparent. The result rather shows that aspects like – To develop independence, individual ability, individual care, verbal and nonverbal communication and also bringing up the child as an individual is of importance when looking at how interaction and treatment is expressed in the hallway. How these aspects affect the situation in the hallway and what kind of conditions and possibilities the children gets is reflected by us in the discussion of the result.
5

Vilket matematiskt material finns i den fria leken på förskola : vad väljer pojke respektive flicka

Hellberg, Marie January 2011 (has links)
No description available.
6

Pojkar använder sina nävar och flickor använder sinaord?! : Förskollärares uppfattningar om barns konflikthantering beskrivet ochanalyserat ur ett genusperspektiv. / Boys use their fists and girls use their words?! : Preschool teachers understanding about children´s conflict managementdescribed and analyzed from a gender perspective.

Norlin Gustafsson, Emmely January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv beskriva och analysera förskolläraresuppfattningar om hur barn hanterar konflikter. Utöver genusperspektivet belyses konflikteroch konflikthantering även ur ett sociokulturellt perspektiv samt ett posthumanistisktperspektiv. Metoden var kvalitativ och det utfördes sex intervjuer med sex förskollärare frånfyra olika verksamheter. Resultatet visar att det fortfarande råder föreställningar somupprätthåller de traditionella könsrollerna gällande konflikthantering men även attkommunikationen och språket är avgörande faktorer för konflikthantering. Ett överraskanderesultat var att ingen av förskollärarna tog upp miljöns betydelse relaterat till konflikter samtkonflikthantering. Slutligen framkom det att en del av de deltagande förskollärarna upplevdeen svårighet med konflikthantering relaterat till nyanlända barn. Min förhoppning är att dennastudie ska leda till reflektion för personal i förskolan om att ständigt vara medveten om ensegna normer och värderingar.
7

Jag är en kille, fast jag har tjejkläder : En kvalitativ studie om barns konstruktion av kön i förskolan

Adolfsson, Julia, Holmberg, Hampus January 2017 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.
8

Barns val i leken ur ett genusperspektiv : En studie ur barns perspektiv / Children's choices in play from a gender perspective : A study from a child's perspective

Lihden, Victoria January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att få en inblick i hur barnen ur ett genusperspektiv ser på de leksaker och lekar som de leker i den fria leken på förskolan. Empirin har samlats in från två olika förskolor, en som ligger i en tätort och en som ligger ute på landsbygden där sammanlagt 10 barn har medverkat. Eftersom arbetet fokuserar på barns perspektiv, valdes intervju samt observation som metod för att samla in empirin. Intervjun valdes för att visa barnens perspektiv medan observationerna skulle belysa barnens val i den fria leken. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet av den insamlade empirin visade på att barnen både gjorde val som gick inom de normer som finns i samhället, samtidigt som dem även hade gränsöverskridandet synssätt. Resultatet visade även att man kunde se de vuxnas synsätt i en del av barnens val. / The purpose of this study was to gain an insight into how children from a gender perspective look at the toys and games they play in the free play in preschool. Empirin has been collected from two different preschools, one located in an urban area and one located in the countryside where a total of 10 children have participated. Since the work focuses on children's perspectives, interview and observation were chosen as the method for collecting the empirical data. The interview was chosen to show the children's perspective, while the observations would shed light on the children's choices in free play. The interviews were recorded and then transcribed and categorized. The results of the collected empirical evidence showed that the children both made choices that went within the norms that exist in society, while at the same time they also had cross-border views. The results also showed that one could see the adults' views in some of the children's choices.
9

Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv

Szabo, Victoria, Christiansson, Linus January 2014 (has links)
Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek ochkommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LärarutbildningenDet här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek ochkommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidratill en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder.I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, därskriftlig observation användes som metod.I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar ochnormer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan.Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och ävenkommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbarttillhörde ett kön.
10

Otålig gaphals – en strateg? : En studie om hur elever söker hjälp och påkallar lärarens uppmärksamhet / A noisy and impatient pupil – a strategist? : A study regarding pupils help-seeking methods and ways of calling for teachers’ attention

Gädda, Elin, Westman, Caroline January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex. Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp? Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete. Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde. Flickor i årskurs två använde handuppräckning i störst utsträckning, medan pojkar i årskurs två framför allt använde verbala och fysiska strategier. Däremot var det pojkar som väntade kortast tid vid handuppräckning och flickor som väntade kortast tid vid användandet av verbala och fysiska strategier. Det är en signifikant skillnad i väntetiden mellan handuppräckning och de två övriga strategierna. Till exempel väntar elever i årskurs sex i snitt 71,9 sekunder vid handuppräckning medan de får hjälp efter 4,3 sekunder vid användandet av verbala strategier. I årskurs sex sökte pojkar hjälp och påkallade lärarens uppmärksamhet i större utsträckning än flickor i årskurs sex. Av alla elevgrupper behövde flickor i årskurs sex vänta längst tid på hjälp vid handuppräckning respektive kortast tid vid användandet av verbala och fysiska strategier. Studien har bidragit till ökad förståelse om hjälpsökande i klassrummet. Vi tror att valet av strategi har olika betydelse beroende på om man är pojke eller flicka och att det kan förklara varför både strategier och väntetider skiljer sig dem emellan. Elever i årskurs två och sex har olika förväntningar på sig eftersom de befinner sig i olika kognitiva utvecklingsstadier och det är lätt att anta att deras val av strategi således skiljer sig åt. Vi tror dock att det finns andra förklaringar inom till exempel det sociokulturella perspektivet. / The aim of this study is to examine what strategies are the most efficient when pupils ask for help and seek their teachers’ attention in the classroom. In addition we examine whether these strategies differ between boys and girls and between second and sixth year junior pupils. How do pupils seek teachers’ attention and ask for help in the classroom? For how long do pupils wait for teachers’ help? The empirical study was carried out through observation with a total of 66 observations in second and sixth year junior classrooms. A form with premade categories, based on published scientific reports, was used. Three different strategies of help and attention seeking were noted: raising hands, verbal strategies and physical strategies. Raising hands and verbal strategies were observed during teaching while all of the above were observed during self studies. Over all, girls sought help more frequently than boys. Regarding second year junior classes, girls mainly raised hands, while boys mainly used verbal and physical strategies. Meanwhile, the waiting time for boys was the shortest when raising hands while girls waited the shortest when using verbal and physical strategies. Generally, there is a significant difference in waiting time between raising hands and the two remaining strategies. When raising hands second year junior pupils and sixth year junior pupils wait on average 71,9 seconds and 97,1 seconds respectively, in comparison to verbal strategies where they wait on average 9,5 seconds and 4,3 seconds respectively. Boys in sixth year junior classrooms sought teachers’ attention and asked for help more frequently than girls in sixth year junior classrooms. Over all, girls in sixth year junior classrooms waited the longest and the shortest when raising hands and when using verbal and physical strategies respectively. This study has contributed to increased knowledge regarding help and attention seeking in classrooms. We believe that choices of strategies have varied effect depending on sex, which can explain why strategies and waiting time differ between boys and girls. Since second and sixth year junior pupils experience different levels of pressure based on how far gone they are in the cognitive development progress, it seems like a safe assumption that this is why the use of different strategies varies between age groups. However, we argue that other explanations may be found when looked upon through a socio-cultural perspective.

Page generated in 0.022 seconds