This essay presents and discusses John Rawls’s ‘The Law of Peoples’ and it’s ability to be used in practice. The theory’s ability to judge right and wrongful actions in liberal intervention is tested when applied to the current conflict in Syria, and is used to evaluate the actions made by the liberal state France, during its involvement in the crisis. The essay will discuss shortcomings in the theory, and possible solutions to these and will also come to discuss central ideas in the theory and the liberal ism. Other writers such as Michael Doyle and Simon Caney are discussed and presented more briefly. The essay will argue that the theory in The Law of Peoples is not sufficient to alone evaluate the conflict it is applied upon, and therefore not comprehensive enough to be used in practice without adjustments.

<p>This thesis tries to evaluate the very large question of how globalization can be said to have an effect on democracy by reducing both concepts to a more usable format. In doing so it tries to evaluate how a special theory of democracy put forward by Robert Dahl in 1971 – polyarchy – could be said to be affected by the workings of contemporary globalization. When assessing the variables of the investigation, globalization is being represented by two constructed ideal images that are later measured against a set of seven variables extracted from Dahl’s theory.</p><p>By the use of qualitative text analysis the constructed ideal types help provide a framework for how one can measure the effects of globalization on polyarchy. The analysis ends in a result where it is clear that if globalization is understood as a neo-liberal ideal image it is making the circumstances for the creation of polyarchies in the future more favorable. However, if globalization is understood as an ideal image of world-system theory explanations then the circumstances for future polyarchies are less favorable. In a concluding discussion important implications of the results are highlighted when the thesis concludes that regardless of ideological starting point globalization can be said to affect the theory of polyarchy in such a way that it is in dire need of reevaluation. At the same time the essay concludes that whenever the concept of globalization is being used with scientific ambitions by politicians, they need to be aware of, and reflect, the different results that it brings depending on how it is explained.</p>

By first arguing for the fact that globalization is a concept under contest within the social sciences this thesis develops a tool to classify perspectives of globalization. This tool is then applied to textual documents that represents the so called globalization councils (or initiatives) of Sweden, Denmark, Finland and Norway. Each document is then classified as falling within one of four perspectives of globalization; Liberalisms, Marxisms, Constructivisms and Post-colonialisms. By analyzing a number of documents tied to all four councils and initiatives the thesis is able to interpret what perspective of globalization that is dominant within each of them. Since all four nations examined aspire to use scientific methods to deal with the challenges of globalization they should reflect the diverse state of explanations present within the social scientific community. The thesis finds that this is not the case. While the Norwegian initiative establishes a platform where the concept of globalization could be said to be broadly debated and understood, the other three nations show an astonishing conformity around the perspective named Liberalisms. In a concluding discussion the thesis argues that the results of the study cannot be fully explained by differences within the institutional arrangement among the councils and initiatives. Instead the thesis holds that the results can be explained by investigating how science is used in modern society to establish truths that are not necessarily the views of the scientific community. Using theories by Georg Henrik von Wright and Chantal Mouffe the essay concludes that the conformity could be understood as a part of a process that some social scientists call post-politics.

In recent years, Sweden has introduced new laws and undergone changes indicating a shift towards a society heavily focused on controlling and minimizing risks, such as those related to serious crimes. This trend mirrors Ulrich Beck's theoretical concept of the Risk Society. The aim of risk minimization is to ensure collective security, but this often comes at the expense of individual rights, as seen in recent Swedish legislation. This thesis explores the conflict between collective security and individual freedom in a Risk Society. The objective is to highlight the issues of potentially evolving into such a society. The study examines Beck’s Risk Society theory through John Stuart Mill's political philosophy on rights. Mill, a utilitarian and liberal, argues that individuals have certain rights and obligations towards society and that the only legitimate reason to restrict individual rights is to prevent harm to others. The thesis concludes that the Risk Society is characterized by paradoxical structures that create a reflexive loop, wherein subjective perceptions of risks are reinforced, leading to increased anxiety and political pressure to minimize these risks. Proposed solutions include raising awareness about our misunderstandings and exaggerations of risks and fostering a more open debate climate where ideas and opinions can be freely exchanged.

Författarna av Zoopolis – A Political Theory of Animal Rights, Sue Donaldson och Will Kymlicka, anser att djurrättsrörelsen idag har stagnerat till följd av den bristfälliga utformningen av traditionell djurrättsteori. Även om vissa framgångar har uppnåtts så är avsaknaden av offentlig opinion och verkliga politiska förändringar ett avgörande problem för djurrättsrörelsen. De anser att djurrättsteorin har misslyckats med att identifiera de mest allvarliga etiska utmaningarna när det gäller våra relationer till icke-mänskliga djur. Donaldsons och Kymlickas avsikt med Zoopolis är att vidareutveckla och utvidga traditionell djurrättsteori genom att utforma ett nytt ramverk som ska kunna svara på de utmaningar som vi står inför när det gäller icke-mänskliga djurs välfärd. Genom att utgå från modern politisk teori så delar författarna in icke-mänskliga djur, härefter refererade till som ”djur” för enkelhetens skull, i tre övergripande kategorier. Dessa är baserade på djurens relationella förhållande till människor, grundat på geografiska och historiska faktorer som har påverkat hur olika grupper av människor och djur samverkar. De visar hur de olika grupperna ger upphov till olika moraliska förpliktelser och ger sedan förslag på vilken politisk status vi bör ge respektive grupp och vad denna status kan komma att betyda för oss människor och vårt politiska system. De tre kategorierna är: domesticerade djur, liminala djur (sådana djur som delar livsmiljö med människan men som lever oberoende av dessa, till exempel duvor och råttor) och vilda djur. Den sista gruppen, vilda djur, är sådana djur som flyr mänsklig kontakt och som lever utanför människans bosättningar. Dessa kan själva tillfredsställa sina behov av föda, skydd, och social struktur, de skyr människans bosättningar och upprätthåller en oberoende existens. Denna uppsats kommer att fokusera på denna kategori samt Donaldsons och Kymlickas förslag om hur vi bör förhålla oss till denna grupp. Deras förslag är att vi bör anta en generell princip om icke-ingripande för att måna om vilda djurs välfärd och att vi bäst gör detta genom att utvidga suveränitetsbegreppet och erkänna vilda djur suveränitet. Jag kommer att undersöka Donaldsons och Kymlickas suveränitetsmodell i ljuset av kritik som har formulerats av Andrée-Anne Cormier och Mauro Rossis i deras artikel ”The Problem of Predation in Zoopolis”. De anser också att vi bör följa en generell princip för icke-ingripande när det gäller vilda djur, men att denna inte kan legitimeras med hjälp av en suveränitetsmodell. De anser att Donaldsons och Kymlickas teori faller offer för vad de kallar predationsproblemet. De menar att fenomenet predation, alltså företeelsen att rovdjur måste döda andra djur för att överleva, visar att vilda djur inte har tillräcklig kompetens för att inneha suveränitet. På grund av avsaknaden av denna kompetens så kan inte en suveränitetsmodell användas som belägg för en generell princip om icke-ingripande i vilda djurs livsmiljö. Jag vill undersöka om predationsproblemet utgör ett allvarligt problem för Donaldson och Kymlickas teori om en suveränitetsmodell för vilda djur och huruvida dessa skulle kunna svara på kritiken. Detta leder oss fram till frågeställningen: Är Cormiers och Rossis kritik, att vilda djur inte kan utgöra suveräna samhällen på grund av avsaknad av kompetens, mot Donaldsons och Kymlickas teori om vilda djurs suveränitet, övertygande? Min tes är att kritiken är övertygande. Donaldson och Kymlicka verkar inte kunna svara på kritiken på ett tillfredställande sätt och samtidigt vara konsekventa mot sin teori. Det verkar som att de bedömer människan och djur olika, trots att deras teori gör anspråk på att inte göra detta.

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett mål om tvångsarbete där de klargjort att en arbetsrelation kan utgöra tvångsarbete även om arbetaren initialt accepterat arbetsvillkoren om det finns exploaterande element. I uppsatsen används idé- och argumentationsanalys för att analysera domslutet genom applicering Iris Marion Youngs teori om fem ansikten av förtryck för att utröna om domstolens argumentation uppnår en nivå av moral i linje med teorin. Uppsatsen klargör bland annat, vikten av att domstolen sett till offrens hela livssituation från ett helhetsperspektiv och att de ansträngt sig att sätta sig in i sådant strukturellt förtryck som ofta är dolt i vardagliga beteenden. Uppsatsen visar att domslutet genom sitt tillvägagångssätt på ett tillfredställande sätt kunnat visa på förekomst av förtryck som annars kunde ha passerat ostraffat, och att motiven i beslutet utgår ifrån en moralisk grund i paritet med teorin. Argumentationen kunde dock ha innehållit en mer mångfacetterad beskrivning av strukturellt förtyck och dess konsekvenser på den sociala gruppen. / The European Court of Human Rights has made a judgement in favor of the workers in a case of forced labor in which they clarify that a working relationship can constitute forced labor even if the worker initially has accepted the working conditions if there are elements of exploitation. In this essay idea and argumentation analysis are used to analyze the judgement through the eyes of Iris Marion Youngs normative theory of the five faces of oppression, to explore if the courts argumentation reaches a moral standard in line with the theory. The essay reveals among other things, that an effort to explore the life situation of victims from a holistic perspective were crucial in the judicial process, as well as an effort to understand structural oppression hidden in the everyday life. The conclusions show that the judgment meets many aspects of Youngs theory in revealing oppression and giving arguments in line with its moral grounds. However, the argumentation could have been even more versatile around issues of structural oppression and consequences thereof on the social group.

This thesis tries to evaluate the very large question of how globalization can be said to have an effect on democracy by reducing both concepts to a more usable format. In doing so it tries to evaluate how a special theory of democracy put forward by Robert Dahl in 1971 – polyarchy – could be said to be affected by the workings of contemporary globalization. When assessing the variables of the investigation, globalization is being represented by two constructed ideal images that are later measured against a set of seven variables extracted from Dahl’s theory. By the use of qualitative text analysis the constructed ideal types help provide a framework for how one can measure the effects of globalization on polyarchy. The analysis ends in a result where it is clear that if globalization is understood as a neo-liberal ideal image it is making the circumstances for the creation of polyarchies in the future more favorable. However, if globalization is understood as an ideal image of world-system theory explanations then the circumstances for future polyarchies are less favorable. In a concluding discussion important implications of the results are highlighted when the thesis concludes that regardless of ideological starting point globalization can be said to affect the theory of polyarchy in such a way that it is in dire need of reevaluation. At the same time the essay concludes that whenever the concept of globalization is being used with scientific ambitions by politicians, they need to be aware of, and reflect, the different results that it brings depending on how it is explained.

<p>Numera Nette Wermeld Enström.</p>

Världen är oupplösligt sammankopplad i sina relationer och förhållanden, ändå finner människan sätt att separera och låta skillnader hindra henne från att leva och samexistera i sin mångfald. Friedrich Nietzsche skriver ”Kanske uttrycker vårt ord ’människa’ (manas) ännu något av denna självkänsla: människan betecknade sig själv som det väsen som mäter värden, som värderar och mäter, som det ’värderande djuret i sig’.” I den här uppsatsen börjar jag i Nietzsches genealogi och filosofi som utgångspunkt för att förstå hur och när den europeiska filosofin började plocka isär sig själv inifrån och titta närmare på människans subjekt och hennes värden. Jag vill genom det se på den moderna filosofins sätt att skildra och förstå människan i världen. Vidare anser jag att filosofin måste öppna sig för en bredare kanon för att i det moderna samhället kunna vara en praktik som inkluderar alla levda erfarenheter. Min uppsats har även syftet att utforska en sådan möjlig brygga för var filosofin kan få en materiell och aktivistisk mening. Vägen jag tar för att föreslå en sådan brygga är som nämnt från Nietzsches genealogi. Sedan fortsätter analysen framåt genom Frantz Fanons avkolonialiserande tänkande som tar utgångspunkt i levd erfarenhet. Av särskild vikt är något jag här kallar för en teori om skillnad som ovärderlig, som utarbetas i närhet till Édouard Glissant framför allt, och som vilar på ett fokus på detaljen och hur den måste förstås på ett icke-hierarkiserande sätt för att ingå i Glissants tanke och term Relation. Skillnaden som ovärderlig öppnar i det dekoloniala tänkandet upp för kunskapen utanför den traditionellt överlägsna diskursen och leder oss in i Glissants filosofi och relationens tänkande. / In this paper I am asking the question about the European human values and their effect on philosophy and thought through three different philosophers. What I want to examine is how we can get past thinking human subjects as constituted by the hierarchical and often oppositional differences that were installed by means of a normalizing universal with colonial roots. The essay begins with Nietzsche’s geneological account of how and when European philosophy began to disassemble itself from within, focusing on his idea of the need for a new man. Then I turn to Frantz Fanon and the decolonization of European thought and power, as one based on violence and hiererachy. Édouard Glissants poetics of Relation is then essential for thinking man today in the entangled, constantly changing world that we live in.