Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten. Omvårdnadsbegreppet diskuteras ur ett fenomenologiskt perspektiv. Det är tolkandet, omsorgstiden, det etiska medvetandet och känslornas kunskap och dess påverkan på omvårdnaden som belyses. Undersökningen visar att det är det är det personliga engagemanget, nyfikenheten och motivationen som är den kraft som kan och lotsa sjuksköterskan genom vårdens svåra utmaningar och som kan hjälpa sjuksköterskan att stå upp för den goda omsorgen och omvårdnaden i en allt mer slimmad och pressad vårdorganisation. / This reflective scientific essay examines emergency-care nurse's professional practice. The nurse's personal experience is in focus and is portrayed in a narrative from an evening shift at the emergency hospital. The narrative serves as a foundation from where the reflective process forms it's content. The subjects explored are the different forms of knowledge that emergency-care nurse's uses when she uses her "clinical gaze" and how they interact and are interdependent. The theories of knowledge are taken from Aristotle's philosophy and great space are given to the practical knowledge and skill and practical wisdom, phronesis. The essay also examines the emergency-care nurse's central concept of nursing and caring. Nursing concept is discussed from a phenomenological perspective. The ability to interpret, the experience of time in nursing care, ethical awareness and emotional knowledge and its impact on the care are investigated. The essay shows that it is the personal commitment, curiosity and motivation, that can guide the emergency-care nurse through the challenges of everyday work and help the nurse to ensure that human dignity in nursing care stays as a main value and quality in the discipline despite increasingly lean and tight healthcare organizations.

Min essä handlar om en händelse som är självupplevd. Den beskriver att det finns brist på erfarenhet om interkulturellt förhållningssätt på vissa förskolor. Den beskriver även att jag och mina kollegor inte kunde hantera några situationer som man i förskolans värld kan hamna i. Dilemmat som framträder i händelsen handlar om brist på kunskap när det gäller interaktion mellan olika kulturer. Detta speciellt på de institutioner där den är som allra viktigast i samhället, nämligen i skolans- och förskolans värld. Uppsatsen visar det förhållningssätt som pedagoger har gentemot vuxna och barn, som i pedagogernas ögon anses vara annorlunda. Det här är en vetenskaplig essäform där mina egna erfarenheter möter olika teoretiska perspektiv. På det sättet försöker jag att nå svar på mina frågor men även lyfta fram dilemmat i min essä. Därför får den som läser möjlighet att se mina erfarenheter ur nya perspektiv. Jag inleder min uppsats med att diskutera bristande interkulturellt ledarskap i förskolans miljö. Därefter utvecklas den med hjälp av teoretiska perspektiv, genom att lyfta fram hur vi kan bli bättre på att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. I mitt slutord reflekterar jag kring viktiga ämnen som essän har lyft fram med fokus på möjliga förbättringar. Det viktigaste ämnet i essän är det förhållningssätt som vi pedagoger har när det gäller barnens olikheter.

Denna vetenskapliga essä har som syfte att undersöka ett konstnärligt kunskapsutövande.Utgångspunkt tas i berättelser kring det egna görandet för att därefter lyfta in teoretiskaperspektiv på kunskapsprocesserna. Essän prövar att se på det konstnärliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fånga det som är svårast att beskriva i en konstnärlig process – inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjära process där tankar och infall transformeras till en konstnärlig gestaltning. Vikt läggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, när och hur konstnärenreflekterar i sitt görande. Tankegångar från bland annat Donald Schön, Gilbert Ryle och ArtoHaapala inkluderas. Den konstnärliga praktikens förhållande till vetenskap, text och teoridiskuteras. Essän lyfter fram angelägenheten av att uppmärksamma kunskapsprocesser som inte så lätt kan inordnas under formaliserad kunskap. / The aim of this scientific essay is to explore specific knowledge and experiences within anartistic practice. The starting point of the essay is in the stories of and around making anddoing as a theoretical perspective is introduced to the processes of knowledge production. Theessay wants to examine the artistic practice as a form of practical knowledge and reflect uponhow this form of knowledge can be delineated. The text especially tries to capture whatconceivably is the most difficult aspect to describe of an artistic process. This would not bethe technical craft skill, not the ambient theoretical discourse but rather the nonlinear processof transforming ideas into an artistic form. The essay also emphasizes the issues surroundingthe concepts of reflection, discussing where, when and how an artist reflects within her ownmaking. References from e.g. Donald Schön, Gilbert Ryle and Arto Haapala are included.How the artistic practice is related to science, text and theory is also discussed. The essaywants to accentuate the importance of observing those processes of knowledge productionwhich not easily can be placed within formalized forms of knowledge.

This essay describes my work as a director in a specialized orientation within psychodrama, surrealistic psychodrama. Using the language and performance techniques of theater and under the guidance of a director, psychodrama creates an improvised narrative or story. The essay describes several dramas I have directed, reflecting on my actions and choices as a director and group leader. I examine whether my working method has allowed me to be spontaneous and creative, which I believe the example of "The dangerous bear" demonstrates. The process enabled me to establish trust and receptivity so that a newly constituted group dared to investigate conflicts in symbolic ways associated with illness and death. In addition I have investigated connections between the theory and philosophy of psychodrama and that of the theater of ancient Greece and Friedrich Nietzsche, all of which share the view that Dionysian or unbounded energy is significant for change. At the same time J. L Moreno, the founder of psychodrama, has made me aware that the philosophy of ancient Greek theater and Nietzsche require boundaries and fixed forms for this amorphous energy: Apollonian energy, calling for reflection and new roles. The essay also addresses developments in the Swedish healthcare system’s approach to treatment, where the requirement that methods be predicable and proven effective weighs more heavily than developing the individual’s own ability to function personally and professionally using good judgment and an increased ethical awareness. In conclusion I consider how, on a personal level, the essay has made it possible for me to combine creativity, logical reasoning and scholarly writing, which has been a great challenge.

As a high school teacher I took to authoritarian methods in order to give students education and ultimately formation. It was an original force that made me react to chaos and harassment in classroom. In the essay, I examine my own reactions and frustrations in my efforts to create endurable and friendlier environment in class. The discussion is about authority and freedom and to what extent it is reasonable to use authoritarian methods to facilitate for students to reach potential freedom. The conclusion is that methods that can be described as authoritarian are not consistent with modern education, but teachers have to get means and resources to meet all pupils. An other conclusion is that we have to change perspective from the individual teacher to an overall discussion on authority and freedom in high school education. / Uppsatsen utgår från ett exempel där den dagliga samvaron präglas av kaos och trakasserier och där jag som lärare använder mig av auktoritära metoder för att ge elever en möjlighet att klara studierna på gymnasiet. I essäform beskriver jag mina tankar och utmaningar för att skapa ett bättre arbetsklimat i skolklassen. Diskussionen handlar om auktoritet och frihet, om utbildning och bildning och i vilken utsträckning det är rimligt att ta till auktoritära metoder för att ungdomar ska kunna nå sin potentiella frihet. Samhället lägger stort ansvar på enskilda lärare när det gäller att få arbetet att fungera i klassrummet. Min slutsats är att auktoritära metoder inte har en plats i dagens skola men att lärare måste få resurser för att kunna möta alla elever och att frågan om hur vi ska förstå begreppet auktoritet som medel för att elever ska kunna nå sin potentiella frihet bör diskuteras och behandlas inte bara inom skolan utan även i samhället i ett vidare sammanhang.

In this essay I make an attempt to define the abilities that helped me in my antisocial choices that as a woman to become a decorator and throw me into the male construction industry. I use the metaphor of the wolf pack, which may symbolize hierarchies, norms, and even gender. What helped me to take my place among the males? Is it practical knowledge to deal with new antisocial environments, or what is it? I have not only survived, but also survived in the industry. In the pursuit of abilities and its knowledge of relevance, I analyse different stories from my 25 years in the profession and how I 've handled it encountered. These abilities I have then analysed on the basis of gender and Aristotle and Nussbaum's concept of knowledge, mainly Fronesis and various virtues. All in a try to see if it has to do with knowledge to survive in unfamiliar terrain. / I den här essän gör jag ett försöka att definiera förmågor som hjälpt mig i mitt normbrytande val att som kvinna bli målare och kasta mig in i den manliga byggbranschen. Jag använder mig av metaforen vargflocken som får symbolisera hierarkier, normer och även genus. Vad är det som hjälpt mig att ta min plats bland hanarna? Är det praktisk kunskap att hantera nya normbrytande miljöer eller vad är det? Jag har inte bara överlevt utan levt i branschen. I jakten på förmågor och dess kunskapsrelevans analyserar jag olika berättelser från mina 25 år i yrket och hur jag har hanterat det som uppstått. Dessa förmågor har jag sedan analyserat utifrån genus och Aristoteles och Nussbaums kunskapsbegrepp, då främst fronesis och olika dygder. Allt i ett försöka att se om det har med kunskap att göra att överleva i okänd terräng.

This essay will reflect upon communication and conduct in different ways. The essay is based on a dilemma that is difficult to assess since it addresses a situation where I, in my role as a leisure-time teacher, react upon how a colleague treats a young student. The purpose of the essay is to try to analyze the dilemma viewed from different perspectives in hope to gain an understanding of how we can look at communication in more than one way. How should educators communicate in front of the students, and what is a good way to treat one another? In the essay the dilemma is discussed from different perspectives such as power relations, but also fronesis and practical knowledge. In order to be able to go into depth with regard to interpretation and understanding of this experience, I will look to Hans-Georg Gadamer to illustrate the dilemma based on the hermeneutical approach. The method of this thesis is essay-writing, which consists in reflection with the help of relevant literature, with starting point in an experience that is difficult to assess. / Den här uppsatsen handlar om kommunikation och bemötande på olika sätt. Uppsatsen utgår ifrån ett dilemma som är svårbedömt då det tar upp en situation där jag i min yrkesroll som fritidslärare reagerar på en kollegas bemötande i sättet hon bemöter en elev. Syftet med essän är att försöka analysera dilemmat utifrån olika perspektiv för att få syn på hur vi kan se på kommunikation på olika sätt. Hur ska vi pedagoger kommunicera framför eleverna och vad är egentligen ett gott bemötande? I uppsatsen diskuteras dilemmat bland annat utifrån maktrelationer, men även utifrån fronesis och praktisk kunskap. För att kunna gå på djupet vad gäller tolkning och förståelse av denna händelse tar jag till min hjälp Hans-Georg Gadamer för att belysa dilemmat utifrån det hermeneutiska synsättet. Metoden i essäskrivandet utgår från en svårbedömd händelse och där tar jag hjälp av reflektion och stöd i litteratur.

<p>QC 20171212</p>

Min vetenskapliga essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda berättelser tagna ur mitt yrkesliv inom förskolan. Dilemmat handlar om frånvarande pedagoger och deras oförmåga att hantera den stora barngruppen i krävande situationer. Jag upplever att barnen kommer i kläm på grund av pedagogernas handlande och min känsla av att inte kunna tillgodose barnens behov skaver inom mig. Jag upplever att egna tolkningar av förskolans styrdokument och okunskapen hos pedagoger gör att barnen blir lidande och att pedagoger kan upplevas som frånvarande. Syftet med min essä är att undersöka kunskapens relevans för att handla professionellt i krävande situationer. Jag ställer mig frågande till kunskapens betydelse för att kunna hantera den stora barngruppen under svåra förhållanden, och hur påverkar pedagogernas etiska förhållningssätt handlandet? Vidare funderar jag över hur förskolläraren kan använda sitt ledarskap för att hindra osämja i arbetslaget när vissa pedagoger inte levererar. Jag har använt essä som metod för min undersökning vilket har gett mig möjlighet att reflektera över mina praktiska erfarenheter samt möjligheten att tolka problemet ur andras perspektiv. Med hjälp av teorier som berör praktisk kunskap, makt, ledarskap, och etik har jag vridit och vänt på mitt dilemma för att skapa mig nya perspektiv på problemet. Mina diskussioner med litteraturen har påvisat vissa svårigheter som kan uppstå mellan förskollärare och barnskötare på grund av skillnader i utbildning, kompetens och uppdrag. I reflektionen över mitt dilemma kommer jag också fram till att det är viktigt att ett arbetslag består av kompetenta pedagoger med praktisk erfarenhet. Jag kommer även fram till att det kan vara en fördel att det finna minst en utbildad förskollärare per avdelning för att med sin teoretiska kunskap kunna möta barnens behov i verksamheten utifrån de ålägganden som kommer från ledningen och skolverket. / My scientific essay takes its starting point in two self-perceived tales taken directly from my professional career in preschool. The dilemma is about absent teachers and their inability to handle large groups of children in demanding situations. I experience that the children are being affected negatively due to the actions of the educators, and my feelings of being unable to meet the children´s needs, torments me. I find that individual interpretations of the preschool's governing documents and the educator´s lack of knowledge, makes the children suffer, and educators are easily being perceived as absent. The purpose of my essay is to investigate the relevance of knowledge in dealing professionally with demanding situations within the preschool. I question the importance of knowledge in dealing with a big group of children in difficult circumstances, and how does the ethical approach of educators affect their action. Furthermore, I question whether it is possible for the preschool teacher to use her leadership skills to prevent conflict in the  working environment when some educators are being unable to deliver. I have adopted the method of essay writing in my research. This has given me the opportunity to reflect on my practical experience as well as the possibility to interpret the problem from other’s perspective. With the help of theories relating to practical knowledge, power, leadership, and ethics, I have viewed my dilemma from different angles in order to bring new perspectives on the problem. By engaging in discussions with the literature it has been revealed that difficulties may arise between preschool teachers and general educators due to differences in education, skills and the overall assignment. By reflecting over my dilemma, I also come to the conclusion that the working team needs competent teachers with practical experience. I also conclude that there should be at least one educated preschool teacher in order to meet the needs of the children in the department, based on the instructions from the management and the school.

Med avstamp i två berättelser knutna till fritidshemslärarprofessionen utforskar denna vetenskapliga essä gränsen mellan att vara privat, personlig och professionell inom skolans värld. Det är en hermeneutisk och fenomenologisk undersökning av hur vi bör förhålla oss till och hur vi kan förstå våra kollegor och elever i svårbedömda situationer. Med utgångspunkt i den praktiska kunskapens teori är essän ett utforskande av hur relationen mellan praktisk kunskap och maktpositioner inom skolan kan se ut. Etiken har även en central roll i essän. Vi undersöker hur dygdetiken, närhetsetiken och diskursetiken kan spela roll i de mellanmänskliga mötena och i relationsbyggandet i skolan och på fritidshemmet. Slutligen diskuterar vi interkulturalitetsbegreppet utifrån våra berättelser samt diskuterar hur ett sådant förhållningssätt aktualiseras i relation till skolans och fritidshemmets uppdrag i läroplanen.      De slutsatser vi kommer fram till är att kommunikation, gemensam reflektion och tid är avgörande komponenter för att få till ett fungerande samarbete mellan kollegor, men också för att få förståelse för varandra och varför vi agerar som vi gör i vissa situationer. Genom gemensam reflektion ges vi också möjligheter till att utbyta erfarenheter med varandra och därigenom når vi både insikt om och lär oss av varandras praktiska kunskap. / Stamped in two stories linked to the leisure-time teacher profession, this scientific essay explores the boundary between being private, personal and professional in the world of school. It is a hermeneutical and phenomenological study of how we should relate to and how we can understand our colleagues and students in difficult situations. Based on the theory of practical knowledge, the essay is an exploration of how the relationship between practical knowledge and positions of power within the school can look like. The ethics also play a central role in the essay. We examine how the virtue ethics, proximity ethics and discourse ethics can play a role in the interpersonal meetings and building relationships in schools and leisure-centers. Finally, we discuss the intercultural concept based on our stories, as well as discuss how such an approach is actualized in relation to the school and the leisure center's assignment in the curriculum.      The conclusion we reach is that communication, joint reflection and time are critical components in order to get a working collaboration between colleagues, but also to gain an understanding of each other and why we act as we do in certain situations. Through joint reflection we are given opportunities to share experiences with each other and thus we reach both insight and learn from each other's practical knowledge