Denna masteruppsats har formen av en vetenskaplig essä. Dess syfte är att försöka synliggöra vad en bildkonstnärlig process är, undersöka hur den kan beskrivas och på vilket sätt den bygger på kunskap. Uppsatsens första del tar sin utgångspunkt i en berättelse där en konstnärlig process beskrivs och den andra delen i intervjuer med tre verksamma bildkonstnärer. Berättelsen och intervjuerna utgör undersökningens empiriska material och utifrån detta reflekteras och diskuteras olika teman. Ett teoretiskt perspektiv är här filosofen John Deweys begreppsvärld där erfarenhet, handling och görande blir viktiga aspekter. Uppsatsen försöker bryta med förväntningar kring vad en konstnärlig process är såsom exempelvis enbart ett uttryck för personlighet eller som ett direkt uttryck av känslor. Istället lyfts det konstnärliga görandet fram som något som i allra högsta grad bygger på skicklighet och tillägnad kunskap. Den konstnärliga processen beskrivs ha en svårfångad karaktär, därför ägnas sista delen av uppsatsen åt att även diskutera syftets relevans. Här lyfts andra konstnärliga utövares och forskares formuleringar kring konstnärliga processer fram. Frågor ställs kring vad som händer när kunskapsbegrepp används för att beskriva en konstnärlig process och den konstnärliga praktikens relation till det textuella berörs. / This master's thesis has the form of a scientific essay. Its purpose is to try to make visible what a visually artistic process is, investigate how it may be described and in what way it is based on knowledge. The first part of the essay is based on a story in which an artistic process is described and the second part on interviews with three active artists. The story and the interviews together make up the empirical material of the investigation and based on this, different themes are reflected and discussed. A theoretical perspective here is the conceptual world of philosopher John Dewey, in which experience, action and doing are important aspects. The paper tries to break down expectations regarding what an artistic process is, such as a mere expression of personality or a direct expression of emotions. Instead, the artistic performance is brought forward as something which to a great extent is based on skill and acquired knowledge. The artistic process is described as having an elusive character and therefore the last part of the essay is also dedicated to discussing the relevance of the purpose. Here are presented phrasings by other artistic practitioners and researchers’ in regards to artistic processes. Questions are asked regarding what happens when knowledge concepts are used to describe an artistic process, and the relationship between the artistic practice and the textual is touched upon.

Varje region i Sverige ansvarar för att ha en organiserad beredskap av krisstöd. Krisstödet ska aktualiseras i nära anslutning till allvarliga och extraordinära händelser och ansvara för det psykosociala stödet till de som omfattas av behovet. Målgruppen för denna studie är en av krisstödsgrupperna i en region som har beredskap att inställa sig på sjukhuset och där påbörja ett krisstöd till de drabbade. Det vetenskapliga underlaget som idag finns tillgängligt för krisstöd i akut- och mellanfas vid allvarliga och extraordinära händelser innefattar inte några evidensbaserade metoder för hur krisstödet ska förmedlas. Med bakgrund i detta syftar studien till att förstå hur krisstödspersoner förhåller sig till och påverkas av det begränsade vetenskapliga underlaget för krisintervention. Studiens teoretiska inramning bygger på modern kristeori och begreppen praktisk kunskap, praktiskt handlande och praktisk yrkesteori. Inför studien har vi även tagit del av relevant tidigare forskning som vi har kunnat koppla våra resultat till. För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer med krisstödspersoner ur en och samma krisstödsgrupp. Den kvalitativa innehållsanalysen som använts för att analysera intervjuerna har bidragit med en djupare förståelse för hur krisstödspersonerna arbetar och förhåller sig till att det saknas evidensbaserade metoder för krisintervention i akut- och mellanfas. Resultatet av studien visar att krisstödspersonerna kompenserar avsaknaden av evidensbaserade metoder genom att använda sig av sin egen och andras erfarenhet genom kollegialt kunskapsutbyte. Krisstödspersonerna förhåller sig också till det vetenskapliga underlag som finns men underlaget beskriver inte på vilket sätt krisstödet ska utformas utan endast vad som bör uppnås. Detta lämnar stort utrymme för den professionelles egen expertis som vi i resultatet ser utvecklas till en praktisk yrkesteori för rollen som krisstödsperson.

The purpose of this experience-based essay is to review the information flow between me, in my various roles at preschool, and childcare workers about information with the best interests of the child. More specifically, give each child the best possible conditions for development. This is at the forefront when, as in my essay, the child in question is an exposed child in need of a stimulus site and I think about what and how much information is ethically correct to convey to the work team in order for the child to have the best possible conditions for development and learning at preschool. In my thesis, I am based on literature that captures ethics, leadership issues and practical knowledge in order to illustrate the dilemma from different angels. With my writing I will put different theories against each orhet ans see what consequences my actions will have and what ethical dilemmas I face. The writing has forced me to reflect on all individuals bearing on their own experiences and frame of reference. These are reflected in each individual´s behavior when we meet children with different conditions in the preschool world. My essay has given me greater insight into the probelms surrounding the flow of information.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares förståelse för bedömnings- och betygsprocesser i ämnet hem- och konsumentkunskap. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är: - Hur upplever lärare sin bedömningspraktik i de praktiska momenten? - Hur beskriver lärarna i hem- och konsumentkunskap sin tolkning av vad som ska bedömas utifrån kunskapskraven i de praktiska momenten? I studien användes en kvalitativ metod där åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuades. Respondenterna valdes ut med ett bekvämlighets- och snöbollsurval. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare generellt upplever att det är komplext att bedöma elever i praktisk handling, särskilt då enskilda elevers prestationer ska bedömas samtidigt när de samarbetar. Det respondenterna framförallt bedömde var hur eleverna hanterar redskap, metoder och livsmedel samt hur de planerade arbetsprocessen i matlagningen. Även kreativitet, förmågan att lösa problem och hur eleverna reflekterar kring arbetsprocessen värderades högt hos respondenterna. De strategier respondenterna använde sig av för insamlande av bedömningsmaterial var bland annat matriser, anteckningar och fotografering under arbetsprocessen. Respondenterna upplevde att formativ bedömning utövas hela tiden i undervisningen och flertalet menade att den summativa bedömningen betydde det betyg som sätts inför varje terminsavslutning. Att bedöma kunskap i handling innebär framförallt att man observerar det eleverna gör. Det krävs att läraren tolkar elevernas prestationer i en viss situation på ett sätt så att andra aspekter inte blandas in. För att det ska fungera på ett likvärdigt sätt krävs det därför att läraren är medveten om sin förförståelse om eleven. Lärarnas tolkning av hur bedömningen i hem- och konsumentkunskap ska ske varierade. Dock menade alla att det inte är resultatet som bedöms, utan arbetsprocessen. Genom att tydliggöra för eleverna vad som förväntas av dem, ger man dem möjlighet att utveckla sina förmågor att hantera metoder, livsmedel och redskap samt att planera och värdera arbetsprocessen och resultatet i mat- och måltidssammanhang.

Syftet med studien är att undersöka legitimerade grundlärare i fritidshems erfarenheter av mötet mellan de kunskaper de har från sin utbildning och de kunskaper arbetet i fritidshem kräver av dem. I studien används kvalitativ metod där materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tolkningen av materialet har sin teoretiska utgångspunkt i fenomenologin samt används fenomenologin och hermeneutiken som analysmetoder.  I resultatet uttrycks en önskan om att moment i utbildningen ska läggas till eller göras om för att få möjlighet att tillägna sig fler kunskaper. Respondenterna beskriver att grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem övervägande har varit bra men att de saknar en fördjupning i vissa kurser. Vidare diskuteras om en fördjupning är möjlig eller om det då krävs en revidering eller förlängning av utbildningen. Resultatet visar att den verksamhetsförlagda utbildningen är en bidragande faktor i att förstå och uppleva hur verksamheten fungerar. Det framkommer att den verksamhetsförlagda utbildningen möjliggör omvandlingen mellan teoretisk kunskap och praktisk verksamhet. Vidare framgår det att samtliga respondenter upplever att utbytet av erfarenheter har stor betydelse för kunskapsutvecklingen både under och efter utbildningen. Det respondenterna har beskrivit är hur kollegor på olika sätt visat sig särskilt viktiga för deras fortsatta kunskapsutveckling.

This paper is a reflective essay that examines the role of the municipal chief executive as a translator in the municipality and how practical knowledge is affected and developed in this role. The starting point is my own experience and it´s described by an autofictional narrative, a dilemma, linked to an event and a decision on a matter of fact that runs over several months. The reflection takes its starting point from this chain of events. The dilemma is interpreted and reflected on from the perspective of power relations and a climate of collaboration. The study shows the complexity of operating in the gap between the democratic/political decision-making process, which will operate at the 'what to do' level and the executive activity operating at the 'how to do it' level. The gap never looks the same and changes constantly depending on political will, people working in the organization and current issues. The municipal chief executive 's practical knowledge at this gap proves to be a need for an ability to reflect on what is happening in difficult-to-assess situations and to turn the reflection into actions that may arise in cooperation relations.

Denna essä ämnar att ge sig i kast med att förstå och reflektera över yogalärarens yrkesroll under den ekonomiska marknadens villkor. I synnerhet syftar denna essä till att belysa den till synes överdrivna uppmärksamheten på läraren som sådan. Är detta ett problem för yogaundervisning? Men framförallt, varför upplever jag, som yrkesverksam yogalärare, en kris inför denna personfixering? Reflektionen i essän kretsar kring två fenomen och som verkar stå förbundna, och kanske till och med avhängiga varandra, är förundrans och skenets roll i yogaundervisning. Det verkar här finnas en paradox, där yogaläraren å ena sidan behöver väcka intresset hos deltagarna, skapa ett sken, något att vila uppmärksamheten i för att sedan vända denna uppmärksamhet till en förundran. Risken är dock att detta sken blir så pass bländande att blicken fastnar i det vi har framför oss. Hur dessa två fenomen ska få ta plats är inte helt självklart. Essän landar slutligen i att det verkar ligga en stagnation runt själva villkoren för yogaundervisning där yogaläraren behöver upprätthålla eleven som just elev för att fortsätta kunna vara yogalärare.

This scientific essay examines the practical actions of preschool educators during democracy teaching sessions with a group of children ages three to five in a communal preschool in southern Sweden. The aims of democracy teaching in the Swedish preschool curriculum are complex and can be interpreted in multiple ways. The curriculum aims go beyond teaching knowledge and democratic skills to the children – the educators are also expected to affect the children’s feelings and ideas of values. With the educators’ actions as a starting point, this thesis aims to examine how the educators’ professional judgement, their handling of emotions and how they counter children’s agency, have effects on the democracy teaching sessions. The aim of this scientific study is to identify how the educators practically steer, manoeuvre and counter everything that occurs in the teaching session, with the objective of reaching the democracy goals of the preschool curriculum.  The essay starts with two short stories where challenging situations within the democratic teaching in preschools are displayed. The study is based on three observations and one interview with the two educators who took part in the observations, all took place in autumn 2020 and spring 2021. The empirical material of the study is analysed through the theoretical perspectives on authority and rearing by Hannah Arendt and the theoretical perspectives on emotions, freedom and agency by Sara Ahmed. The results of the study highlight the complexity of the practical skills of preschool educators where their abilities of professional judgements and their goal aiming strategies are weaved together. The educators’ practical skills to create positive feelings surrounding the teaching session creates a sense of community and have positive effects on learning. But the positive joint feelings can also be used against others who are considered outside of the group, which can lead to potential conflicts. This study shows that the educators’ practical skills of teaching and their ability of professional judgement plays a crucial role for the possibility to reach the democracy aims in the curriculum. Remaining difficulties in the democracy teaching can be connected to the challenge to counter the children’s experiences of an unequal society and the task to balance transmittance of democratic rules and values and at the same time promote children’s agency.

In this study I discuss the forms of practical knowledge inherent in parent-child-relation, as described by the british pediatrician and psychoanalytic DonaldWinnicott. Winnicott was a successful broadcaster for the BBC during and after thesecond world war, he spoke on subjects concerning child rearing, psychology andfamily dynamics. The material of this study is the written versions of Winnicott’sbroadcasting, published as parental guiding books aimed specifically at mothers butalso addressing a wider public. The method consist of identifying and naming the twodifferent kinds of practical knowledge that Winnicott discuss, which I have calledintuitive knowledge and instructional knowledge. The results show that Winnicott’sview of knowledge influences the way he adresses his subjects, and that it is anintegrated part of his social criticism. In the study I show that the division betweenintuitive knowledge and instructional knowledge is crucial for a deeper understandingof Winnicott’s view’s on parenthood and society, as well as for the wider historicalunderstanding of the inter- and after-war periods in Great Britain.

Denna vetenskapliga essä undersöker möjligheterna att finna balans i förskollärarrollen när det kommer till arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet. Studien sker till största del på en förskola i Stockholmsområdet där jag själv arbetar som förskollärare, med undantag för vissa gestaltningar som skett på tidigare arbetsplatser. Vi lever ett mätbarhetssamhälle idag, där resultatfokuset tar mer plats vilket märks även inom de olika skolformerna där förskolan är den första instansen. Denna studie syftar till att försöka finna balans i förskollärarrollen mellan det praktiska arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet som kräver tid ur det praktiska arbetet i barngruppen. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) beskriver hur förskolans utbildning alltid ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att skapa en förståelse för den stora mängd administration som krävs inom förskolan idag och ställer sig frågande till vad som egentligen är av vikt att administreras. Genom att använda mig av gestaltningar, deltagande observationer med influenser av aktionsforskning kopplat till Bornemarks mätbarhetsbegrepp, Aristoteles tankar om klokhet och Forssell & Ivarsson Westermarks texter om administration gör jag en resa genom den administrativa världen och vad den kan tänkas ge tillbaka, liksom ta från den utbildning jag önskar ge till barnen i förskolan.   En mening som återkommer genom uppsatsskrivandet är ta tillvara dessa stunder. Mina reflektioner kretsar kring vilka stunder jag ska ta tillvara och hur den praktiska kunskapen jag som förskollärare utvecklar, kan tänkas användbar genom att administreras. Kan jag i min förskollärarroll utveckla mitt praktiska kunnande framåt genom ett administrativt arbete? Jag vill få fatt i vad som sker om jag ibland lyfter blicken mot barnen istället för att ta tillvara dessa stunder av administrativa arbetsuppgifter utanför barngruppen. Vad kan det tänkas ge för effekter i det långa loppet när det kommer till min roll som förskollärare, barngruppens utbildning och samhället i sig? / Seize these moments – on preschool teachers’ ability to balance wisely between their work with children and administration This scientific essay examines the possibilities of finding balance in the preschool teacher's role when it comes to working in children´s groups and the administrative work. The study mostly takes place at a preschool in the Stockholm area where I myself work as a preschool teacher, along with certain characterizations that took place at previous workplaces. We live in a measurability society today, where the focus on results takes up more and more space and this is also noticeable within the various school forms where the preschool is the first instance. This study aims to try to find a balance in the preschool teacher's role between the practical work in the children's group and the administrative work that requires more and more time from the children. The curriculum for preschool (Lpfö 18) describes how preschool education should always rest on a scientific basis and proven experience. This study aims to create an understanding of the large amount of administration required in preschools today and questions what’s important to be administered in the long run. By using representations, participatory observations with influences from action research linked to Bornemark's concept of measurability, Aristotle's thoughts on wisdom and Forssell & Ivarsson Westerberg's text on administration, I make a journey through the administrative world and what it can conceivably give back, as well as take from the education I wish to give to the children in preschool.   A sentence that recurs throughout the essay writing is seize these moments. My reflections revolve around which moments I should take advantage of and how the practical knowledge I develop as a preschool teacher can be considered useful by being administrated. In my role as a preschool teacher, I wonder how I can develop my practical skills going forward through administrative work. I want to understand what happens if I sometimes focus on the children instead of taking advantage of these moments of administrative work outside the children's group. What kind of effects can it conceivably have in the long run when it comes to my role as a preschool teacher, the children's group's education, and society itself?