Artists in interaction: creation processes in official collaborative projects is a doctoral thesis that explores the creation processes of artists, when the project owner defines the purpose, theme and framework. The area is explored from the artists' perspective and the overall research question deals with the opportunities and obstacles that artists face when working in collaborative projects. To be able to explore the artists' working processes, in which sketches and models were tools, concepts from the visual research field were combined with knowledge theories that derive from the area of practice-based research. The knowledge theories draw on an updated understanding of ancient philosophy developed by, among others, the philosopher Martha Nussbaum. Rudolf Arnheim’s concepts of visual thinking are also vital for the interpretation of the visuals. The results indicate that skills in different sketching techniques build trust and enable communication. However, the artists experienced that it was more difficult to integrate the more indefinable parts of their knowledge, which relates to improvisation and intuition, even though this was highlighted as the most vital force in their working processes. The consequence is that the artists have not always followed their artistic intentions, which in some cases also meant compromising the quality of the works of art  they produced. The collaboration between the artists and the project-owner representatives could be more enriching for both parties if the artists' implicit knowledge is respected as a resource and given some room, although this may involve certain risks. The study also provides results regarding the interpretation of models and sketches, and discusses in what way different sketches can support (or hinder) communication in different stages of a design process, i.e. what aspects are important to consider when sketches are used to support communication. Particularly interesting is that the findings demonstrate that spoken and written language has a significant impact on how sketches are interpreted; the use of verbal language is therefore an important factor in presentations built on visuals. / Avhandlingen Konstnärskap i samspel: om skapande arbetsprocesser i myndighetsledda samverkansprojekt undersöker konstnärers arbetsprocesser i projekt där uppdragsgivaren formulerat tema, syfte och ramar för gestaltningsarbetet. Genom tre fallstudier har konstnärers arbetsprocesser i samverkansprojekt, med inriktning på utställning och gestaltning i musei- och kulturmiljö undersökts. Den övergripande frågeställningen behandlar vilka möjligheter och begränsningar konstnärer upplever i sin praktik i myndighetsledda samverkansprojekt. Materialet till studien har samlats in via intervjuer, observationer, artefakter och dokument. Till artefakter räknas skisser, modeller och verk. För att undersöka konstnärernas arbetsprocesser, där olika typer av skisser är ett verktyg, har teorier från det visuella fältet kombinerats med teorier om praktisk kunskap. Från det visuella fältet är Rudolf Arnheims teorier om visuellt tänkande centrala och vad gäller kunskapsteorier är utgångspunkten en samtida tolkning av Aristoteles teori om olika kunskapsformer som utvecklats av bland andra filosofen Martha Nussbaum. På en övergripande nivå visar studien att skicklighet i hantering av olika skisstekniker möjliggör kommunikation och skapar förtroende, medan mer svårbeskrivbara delar av konstnärers kunnande med improvisation och intuition som vitala krafter är svårare att integrera i samverkansprojekten. Följden av detta är att konstnärerna inte alltid valt att genomdriva sina intentioner i projekten till fullo, vilket i ett par fall också inneburit avkall på gestaltningens kvalitet. Samverkan mellan offentliga uppdragsgivare och representanter från den kreativa sektorn (som konstnärerna i projekten representerar), skulle kunna bli mer berikande för båda parter om konstnärers implicita kunnande ses som en resurs och om uppdragsgivaren ger utrymme för improvisation, även om detta innebär visst risktagande. Studien förmedlar också ny empiribaserad kunskap beträffande olika skiss- och presentationsformers funktion i kommunikationsakten mellan konstnär (skissproducent) och uppdragsgivare (beställare). Detta kan komma till nytta i flera sammanhang där skissmaterial används vid presentationer av idéer, i kommunikationen med en beställare eller som ett verktyg i grupprocesser. Intressant nog demonstrerar resultaten också att talat och skrivet språk har stor inverkan på hur skisser tolkas. Därför är detta en viktig aspekt att beakta i presentationer som inkluderar visuella material, både för skissproducent och beställare.

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998). Strukturen i analysmetoden byggde på modellen människa, teknik och organisation av Ödegård (2006). Resultat: Analysfynden formades efter kategorierna människa, teknik, organisation enligt Ödegårds modell. Dessa kategorier innehåller åtta subkategorier: fysisk påfrestning, förhindrad koncentration, känslomässig otillräcklighet, oförmåga till kritiskt tänkande inom omvårdnad; stödberoende vid akuta situationer, frustration vid invecklad och krånglande teknik; gäst i den dysfunktionella verkligheten och den svaga punkten – den ojämna bemanningen. Slutsats: Analysen av nio vetenskapliga arbeten med stöd av Ödegårds och Benners teoretiska begrepp har visat att övergången från sjuksköterskestudent till novis och avancerad nybörjare, det vill säga en övergång från teoretisk kunskap till praktisk handling, innefattar upplevelser av en samling av hinder. Hindren manifesteras tydligast i relation till sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap enligt kategorin människa och måttligt enligt kategorierna teknik och organisation. Vad gäller den oerfarna sjuksköterskans kunskapsproblem i relation till kraven på säker vård och omvårdnad, visas i arbetet att dessa härrör främst från begreppen människa och organisation och endast sparsamt från begreppet teknik. / Background: A nurse graduate’s transition period in her profession is well illustrated from previous studies and theories. However, what has been overlooked is how the newly graduate perceives her ability in practice, especially in relation to what is actually required in good nursing care. Aim: The aim of this study was to elucidate the newly examined nurse’s experience of her conception of what is demanded of her in relation to a safe care. Method: This study was carried out as a literature review from nine scientific articles. The analysis method was a deductive content analysis (template analysis; Malterud, 1998). The structure of the analysis was based on the model Man -Technique-Organisation of Ödegård (2006). Results: in the analysis, originated from the categories – man– technique – organisation after the model of Ödegård, emerged eight subcategories: physical stress, distraction, emotional inadequacy, inability to objective thinking regarding nursing care; need of support in urgent situations, frustration in dealing with complicated and difficult technology; a guest in a dysfunctional reality, and the weak link – an imbalance in staffing. Conclusion : The analysis of nine scientific articles, with support of Ödegård’s and Benner’s theoretical concepts, has shown that the transition from a student nurse to novice and advanced beginner, i.e. a transition from the theoretical knowledge to the knowledge in practice, subsequently includes experiences of restraining aspects which leads to problem issues. The nurse’s inability in practice is manifested clearly according to the category person and moderately to the categories technology and organisation. Regarding the newly examined nurses’ experience of knowledge issues in relation to the demand in giving a good and safe nursing care, the results originate primarily from the concepts Man and Organisation, and only hardly from the concept, technology.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket. Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap. Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas. Inom förtrogenhetskunskapen ryms att ha en blick för något, man kan se mönster eller beteenden som man kan tolka och se utgången av. Men, man kan inte ha en blick för något som man inte har upplevt innan. Båda kunskaperna bygger på att du har samlat på dig erfarenhet över tid. De samverkar med varandra i olika grad, beroende på personliga egenskaper, och den specifika situation de ställs inför. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that hides behind the statement to have an eye for something and an aptitude for something. In this study i have been in contact with two male truck drivers who have a long experience from truck driving.In the study they told me what knowledge they see as needed to be seen as a competent and skilled truck driver. The knowledge that the truck drivers brings out is to have an eye and an aptitude for the profession. The study showed that truck drivers had a hard time putting into words what they mean by having an eye and an aptitude for the profession.   The results of the study showed that when it comes to having an eye and an aptitude for the profession that stems from Aristotle's concept of knowledge, techne seen as skill knowledge and phronesis seen as familiarity or intimate knowledge.Within skill knowledge fit to have an aptitude for something, you have the ability to perform an action. This ability develops with practice and experience, and it is not possible to predict how long an individual's ability can develop. Within familiarity knowledge fit to have an eye for something, you can see patterns or behaviors that can be interpreted.   But, you can´t have a look for something you have not experienced before. The knowledge is based upon what you have accumulated over time. The knowledge interacts with each other to different degrees depending on personal characteristics, and the specific situation they face.

The purpose of this essay is to examine how I as a childminder was affected in my profession by a child whose long introduction did not lead to a desired result from the start. What was needed in order to get a child to thrive and feel secure at my practice? Would I be able to give sufficient emotional care to all the children when one child was demanding such a huge amount of attention and tenderness? The essay begins with a story from my family day care practice. When I reflected over the events in it, it awakened my issues. Through this writing, I want to come to a deeper understanding of what seemed to be working for the new child. As a result of this writing process, I have reached the conclusion that the introduction finally succeeded. It did so because of ethical decisions that I made and because I put an extended moral responsibility in my working role. The change in our relationship where I succeeded to meet Elton more empathically, made it easier for me to test and find new ways to deal with his sorrow. Theories that I use relate to the knowledge about the importance of attachment in the kinder garden, Vygotskijs’s thoughts about the play, the Aristotele’s forms of knowledge and their importance for my development as an educator. I also treat the importance of the knowledge of emotions in interhuman activity, aided by the philosopher Fredrik Svenaeus. I support my thought constructions on theories that I quote. The quotations give more weight to my results, but they also help me to critically analyse my way of handling the dilemma that was generated. The process of writing this essay has given me new knowledge, obtained through reflection, and I feel that I am better equipped for the future. I also feel more ready as a professional to encounter sensitive children in my practice.

In this scientific essay I have focus on parental work in preschool and the difficulties that might arise. The empirical part is based on two meetings with parents and both of them are about how to understand each other. These meetings are linked to literature and helps me research the term reflection. What am I reflecting and how do I reflect? I also explore the practical knowledge in my work and try to understand the role of the multicultural environment in this work. I try to se possibilites in cooperation at the preschool. With the essay I want to understand why it can be challenging to build trustworthy relations with the parents, which seems important, in order to make the children at the preschool feel safe. I am also interested in researching how the multicultural environment affects the intercultural standpoint of the preschool and what this could mean for my work. The end discussion shows that I am not satisfied to which extend the preschool teachers discuss the difficulties and possibilities of parenting cooperation. / I min vetenskapliga essä lägger jag fokus på föräldraarbetet i förskolan och de eventuella svårigheter som uppstår där. Empirin bygger på två möten med föräldrar, som båda handlar om att vi inte förstår varandra. Mötena kopplas till litteratur och med dess hjälp undersöker jag begreppet reflektion. Hur reflekterar jag och vad reflekterar jag över? Jag synar den praktiska kunskapen i mitt arbete och försöker förstå hur stor roll det spelar att jag arbetar i en mångkulturell miljö. Jag försöker se möjligheter i föräldrasamarbetet på förskolan. Med essäns hjälp vill jag förstå varför det kan vara svårt att skapa tillitsfulla relationer med föräldrar, vilka i sin tur gör att barnen på förskolan blir trygga. Jag är också intresserad av att ta reda på om förskolan, i den mångkulturella miljön, genomsyras av det interkulturella synsätt stadens förskoleplan föreskriver och vad detta i så fall kan innebära för mitt arbete. Slutdiskussionen visar att jag inte är tillfullo nöjd med i vilken utsträckning vi i förskolan diskuterar föräldrasamarbetets svårigheter och möjligheter.

In the frame of Practical knowledge at Södertörn University, Sweden, I have examined my own practical knowledge. The starting-point is what happened during my work as director, when I was rather new in the profession. The studie focuses on what it is that happens when the body communication is not functioning as it should. This essay focuses mainly on physical communication and investigates how the communication worked during this process in which I in the beginning of my carreer led as director at a Public Theatre. My story tells about how I remember the direction process with a Theatre ensemble, framed with communication problems. I call this Directing process 1. The directing work and the actors process work was suffering and an optimal result was not possible to reach. In spite of that, the play was performed and reached a large audience. In a comparative field study  I observed another theatre rehearsal process, interviewed the director and saw the performance. This process worked well. I call this Directing process 2. I have a theoretical discussion with a starting point in communication and theatre literature where I analyze my own understanding of communication and what the communication concept stands for. When traditional communication theory is completed with physical variables, it lightens in a concrete and distinct sense, some essential abilities in the directors work. I reject the assertion that all behavior is communication. I presuppose from the definition that communication builds on someone who sends and someone who confirms. I introduce communication theoretical conceptions and six key words as starting-point, for my analysis of physical communication during a process work. I compare the differences in the directors relation to their ensembles. The two theatre directing processes differed in terms of communication in  several crucial points. These differences became a question of vital  importance for a successful and a less successful process. The biggest weakness in process 1 appears to be my own lack of freedom in the way of movement related to the ensemble. It was characterized by a closed body language, difficulties with the listening, and avoiding eye contact. From that I identify the largest problem witch showed to be the lack of confidence between me and the crew. The great assets of the Process 2 was the physical freedom among the bodies that moved in the room, and in relation to each other, while the biggest problem I saw as the lack of clear intentions. The conclusion is that the positions of the bodies related to each other can be a determining factor for successful work together. Moreover that confidence showed up to be the most important communicative reason if these processes succeeded ore failed. / Inom ramen för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola, Stockholm, har jag undersökt min egen praktiska kunskap. Utgångspunkten är vad som hänt under mitt arbete som regissör, när jag var ganska ny i yrket. Studien handlar särskilt om när kroppens kommunikation inte fungerar bra under ett processarbete mellan regissör och ensemble. Denna uppsats inriktar sig i första hand på kroppslig kommunikation och undersöker hur kommunikationen fungerade under en regiprocess som jag tidigt i min karriär som regissör ledde på en offentlig teater. Jag berättar om hur jag minns regiprocessen med en teaterensemble kantad av kommunikativa problem. Jag kallar denna för regiprocess 1. Regiarbetet och skådespelarnas processarbete blev lidande och ett optimalt resultat gick inte att uppnå. Trots det genomfördes produktionen och spelades för stor publik. I en jämförande fältstudie observerar jag även regiprocessen på en annan teater, intervjuar regissören och ser det slutliga resultatet. Den processen fungerade väl. Jag kallar den regiprocess 2. Jag utgår från utgår från kommunikations- och teaterlitteratur där jag analyserar min förståelse för kommunikation och vad kommunikationsbegreppet står för. Traditionell kommunikationsteori kompletteras med kroppslig praktik som hur vi rör oss på golvet i förhållande till varandra och vad det betyder för våra relationer, belyses regiarbetets kommunikation. Jag ifrågasätter påstående att allt beteende är kommunikation och utgår från definitionen att kommunikation bygger på att någon sänder och att någon bekräftar.  Jag introducerar kommunikationsteoretiska begrepp och sex nyckelord som utgångspunkt för min analys av kroppslig kommunikation under ett processarbete. I analysen jämförs skillnaderna i regissörernas förhållande till ensemblerna. De två regiprocesserna skiljde sig kommunikationsmässigt på flera avgörande punkter. Dessa skillnader blev avgörande för en lyckad respektive mindre lyckad process. Som den största svagheten under regiprocess 1 framstår ofriheten i mitt sätt att röra mig i förhållande till ensemblen. Den präglades av stängt kroppsspråk, svårigheter med lyssnande och undvikande av ögonkontakt. Ur detta härleder jag det största problemet som visade sig vara bristen på förtroende mellan mig och ensemblen. Under regiprocess 2 var den fysiska frihet med vilken kropparna rörde sig i rummet och i förhållande till varandra god, medan den största bristen var tydliga intentioner. Slutsatsen blir att kropparnas placering i förhållande till varandra kan ha en avgörande betydelse för ett lyckat samarbete. Dessutom att förtroende visade sig vara den viktigaste kommunikativa orsaken till om en dessa processer lyckades eller misslyckades.

The purpose of this thesis has been to illustrate the conditions for development of judgement-based professional skill, by means of institutionalised officer training. The study has been based on two questions: 1) What is, in the context of the exercise of the officer profession and the military school environment, the nature and epistemological foundations of the judicious action? 2) In what way can institutionalised officer training ensure the development of the judgment of future military leaders?This study is presented in the form of a scientific essay, departing from a personally experienced dilemma, which subsequently gets subjected to personal reflection as well as theoretical analysis, in which the author acts as both the subject and the object. The explo-ration has its starting point in the assumption that there is a decisive difference between knowing-that, knowing-how and knowing what, of which especially the latter requires judge-ment. Through a survey of the epistemological concepts of Aristotle and of Maria Hammarén applied to the professional skill of the officer and the military school environment, it is estab-lished that the judicious action is an indispensable part of the professional skill and that per-sonal judgement in its turn is a trained ability, first of all shown in action. A conclusion in this respect is that an officer needs the ability to make judicious decisions based on intuition as well as on analytical thinking, depending on the situation. The author puts Hammarén’s ideas of professional skill being developed through a combination of experience and reflection preferably organised in a reflecting practice, in the context of the military teacher.Another conclusion is that the judgement in (not least the military) professional skill in fact is the sound judgement, i.e. the ability to make and implement ethically well-founded decisions. This subject is further explored in relation partly to Hannah Arendt’s ideas of the role of sound judgement in a bureaucratic organisation, and partly to moral philosophical theories, put in the context of military professional skill and school environment. A conclu-sion is that the ethical education must aim at developing the willingness to do good, as well as the eye for judging what actions being morally right in a certain situation.The author also presents possible methods for establishing a reflective praxis within a military school environment.

Den här vetenskapliga essän har som syfte att undersöka fenomenet medarbetarundersökningar. Startpunkt tas i en egenupplevd erfarenhet från ett mötesrum på en förlossningsavdelning och skildras utifrån mitt förstapersonsperspektiv som utomstående konsult. Situationen berättar om relationella konflikter och organisatoriska problem på sjukhuset, en olustig atmosfär i mötesrummet, samt min upplevelse av att vara förställd och malplacerad såväl som mitt agerande. Essän prövar att belysa denna situation med hjälp av Martin Heideggers tankevärld och då specifikt områdena tal och stämning. Ett fenomenologiskt förhållningssätt till situationen intas, där essän genom Heideggers begrepp söker fånga den praktiska kunskap som låg till grund för att den blev som den blev. / This scientific essay aims at investigating the phenomenon of employee surveys. The starting point is a personally experienced event from a meeting room in a maternity ward, depicted from my first˗person perspective as an external consultant. The event tells about relational conflicts and organizational problems at the hospital, an uneasy mood in the meeting room, and my feelings of falsity and being inept as well as my actions. The essay tries to illuminate this event with help from the ideas and reasoning of Martin Heidegger, and specifically his discussions in the areas of talk and mood. A phenomenological approach to the event is taken, where the essay through Heidegger's concepts seeks to capture the practical knowledge that formed the basis for the event turning out as it did.

Denna essä avser att reflektera det mellanmänskliga mötet som förutsättning för att skapa ett rum för lärande i ett organisatoriskt sammanhang. Essän utgår från ett dilemma där jag låter mötet mellan mig som pedagogisk processledare och deltagare bilda utgångspunkt för en reflektion om betingelser som avgör hur ett läranderum blir till. Jag ser min essä som ett komplement till andra studier om lärande i organisationer, studier som har sin hemhörighet i pedagogisk, psykologisk, sociologisk och i viss mån ekonomisk teoribildning. Metoden för denna essä är fenomenologisk i det att jag låter dilemmat som berättelse få träda fram på sina egna premisser. Jag låter dilemmat möta ett antal teorier om praktisk kunskap med hjälp av i första hand Aristoteles, om mötet mellan ett Jag och ett Du med hjälp av Martin Buber, mötet med den andres annanhet som en förpliktelse med hjälp av Emanuel Lévinas samt som avslutning hur frågan om mötet med den andre relaterar till kunnande-i-handling, reflektion-i-handling och att ha en skicklighet att bemästra en situation. Essän avser inte att förklara med pedagogiska eller didaktiska termer utan rör sig i ett existentiellt och filosofiskt landskap. Jag avslutar med några egna prövande slutsatser om vad som är premisser för att ett läranderum ska uppstå. Det handlar om ett genuint möte mellan ett Jag och ett Du och med varandras annanheter, vilket innebär att den praktiska kunskap som utövas inte kan ses som bara individbaserad. Den praktiska kunskapen formas i det gemensamma skeendet genom de möten som äger rum.

Den här masteruppsatsen är en vetenskaplig essä i den praktiska kunskapens teori. Den är ett försök till en fenomenologisk inspirerad studie i högskolelärares kroppslighet i undervisning på lärarutbildning. Mina forskningsfrågor är: På vilka sätt erfar högskoleläraren sin egen kropp och dess rörelser i undervisningssituationer? Vilken roll spelar den egna erfarenheten om sin kroppslighet i förståelsen av sin presentation? I vilken relation står undervisningens innehåll, det som ska undervisas, till högskolelärarens kroppslighet? På vilka sätt skapar högskolelärarens kroppslighet relationer i undervisningen?Undersökningen består av berättelser från min erfarenhet som lärare i dans samt filmade observationer och intervjuer av fyra andra högskolelärare på lärarutbildningen. Studiens metod och teoretiska bakgrund är fenomenologisk och baseras på den franska filosofen Maurice Merleau-Pontys arbete om levd kropp och intersubjektivitet samt dans och rörelse teorier om kropp, rum, tid och kraft av Rudolf Laban.I analysen av det empiriska materialet lyfter jag fram tre dimensioner av kroppslighet, presentation, gestaltning och relation som jag diskuterar i relation till mina valda teorier. Som en fenomenologisk studie beskriver jag först de fyra lärarnas erfarenhet av sin kroppslighet för att sedan reflektera på det som har visat sig. Undersökningens ändamål är inte ett snabbt svar på bästa sättet att undervisa. Istället är mitt intresse att verkligen försöka förstå hur kroppen och dess rörelser kan få en större betydelse inom lärarutbildning. / This master thesis has the form of a scientific essay within the theories of practical knowledge. It is an attempt to a phenomenological survey of higher education teacher´s relationship to their own corporality in teaching in a teacher education program. I investigate following question; In what ways do university teachers experience their own body and its movements in teaching? How does the teacher´s own experience of its corporality influence the understanding of the own presentation? What is the relationship between teacher´s corporality and the content of the teaching? In what way does the teacher´s corporality create relationships within the teaching?My investigation contains of narratives from my experience as a teacher in dance. It will also contain filmed observations and interviews with four other teachers in higher education at the teacher education program at the Södertörn university. The methodological and theoretical background of my study is phenomenological, based on the French philosopher Maurice Merleau-Ponty´ s work on lived body and intersubjectivity and movement and dance theories of Rudolf Laban about body, time, space and effort.Within the analysis of my empirical material I have high lightened three dimension of corporality; presentation, formation (creation) and relation, which I have discussed further in relationship to my theories. As a phenomenological study I have first tried to describe the four teacher´s experience of their own corporality and then reflect on the outcome. It is not my goal to present a quick fix answer to the best way to teach in relationship to the corporality. Instead my interest is to really try to understand how body and it´s movements can be a greater part of the interest and the curriculum of a teacher education program.