This study aims to show pre-school children's conceptions on combustion and their thoughts on the conditions the process include. The data collection method this study used is through interviews. All of the children interviewed attend pre-school. All children who participated in the study are six years old. The interviews touched on different issues of fire, such as, how to start a fire, how to maintain a fire and how to extinguish a fire. Previous research about children’s conceptions and children and fire is the basis of the survey. The survey has shown that the children's explanations cannot be compared with the scientifically accepted theories even if the children seem to have some understanding about the conditions that are needed in the chemical process of fire. The children has mentioned fuel and heat as the main conditions for fire, while many has an uncertainty against oxygen. One of the children has shown a greater understanding of the purpose of oxygen. The children's knowledge about this subject mainly comes from experiences in an environment where caregivers is present. Suggestions for what preschool teachers can work with within the occupation has been show. / Denna studie har som syfte att visa på förskolebarns föreställningar om förbränning och deras tankar om de förutsättningar processen innefattar. Datainsamlingsmetoden som studien har använt sig av är intervjuer. Alla barnen som intervjuades går i förskolan. Alla barnen som deltagit i studien är sex år gamla. Intervjuerna berörde frågor om eld, så som, hur man startar en eld, hur man upprätthåller en eld och hur man släcker en eld. Tidigare forskning om barns föreställningar och barn och eld ligger till grund för undersökningen. Undersökningen har visat att barnens förklaringar inte kan jämföras med vetenskapligt vedertagna teorier även om barnen verkar ha en viss förståelse om vilka villkor som behövs i den kemiska processen eld. Barnen har nämnt bränsle och värme som de viktigaste förutsättningarna för en eld, medan många har visat en osäkerhet kring syre. Ett av barnen har visat en större förståelse för syrets betydelse. Barnens kunskap inom detta ämne kommer främst från upplevelser i en miljö där vårdnadshavare är närvarande. Förslag för vad förskollärare kan arbeta med i verksamheten har påvisats.

Detta examensarbete handlar om att få en ökad förståelse och kunskap om förskollärares upplevelser av nyanlända familjer i den svenska förskoleverksamheten.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med några förskollärare i en förskola med många nyanlända barn, har jag undersökt hur de upplever mötet med nyanlända familjer i den svenska förskolan.Resultatet visar att de upplever mötet som lärorikt och spännande men även komplext. Kulturkrock gör att förskollärarna får utveckla och anpassa verksamheten. Att se på förskolan som en plats för integration för de nyanlända familjerna är viktigt anser respondenterna i studien. Man försöker samtidigt arbeta med inflytande och delaktighet från olika kulturer. I studien kopplas detta ihop med vilka rättigheter som finns i läroplanen för barn och vårdnadshavare att kunna påverka förskolans verksamhet. / This study examines to get an increased understanding and knowledge of pre-schools teachers experience about newly arrived families in the Swedish pre-school.By using semi-structured, qualitative interviews with some working educators in a pre-school with many new arrived children, I have examined how they experience the meeting of new arrived families in the Swedish pre-school.The result shows they experience the meeting as exciting and educational but also complex. To avoid a clash of cultures the teachers for pre-school needs to develop and adapt the pre-school. It´s important to look on the pre-school like a place for integration for the new arrived families consider the respondents in the study. The teachers also try to work with influence and participation from different cultures. The study will connect with which rights contained in the pre-school curriculum for children and parents to affect the pre-school.

The intention of this study is to examine the rooms affordance of opportunity to play and the material used in the game, seen from a child's perspective. I used literature, previous research, photographs and qualitative interviews to get the right results. The choice of pre-school and department were made on the basis of acquaintance with both pre-school, department, children and staff in order to obtain as open discussion as possible with the children. The results show that the different rooms of preschool children offered a limited opportunity offer to play indoors and that you could not play in all the rooms, seen from a child's perspective. The material's offer had great significance for what the children played and which room they felt was the most fun to play in. The place that attracted most of the children to play was the room as the children called for the playroom. Something that I discussed in the study is how to provide children with a better chance offer to play for the children involved in the design of the indoor environment at preschool. / Syftet med undersökning var att undersöka förskolerummens möjlighetserbjudande till lek och vilket material som används i leken, sett ur barns perspektiv. Jag använde mig av litteratur, tidigare forskning, fotografier och kvalitativa intervjuer för att få fram mitt resultat. Valet av förskola och avdelning gjordes utifrån bekantskap med både förskola, avdelning, barn och personal för att kunna få fram så öppna samtal som möjligt med barnen. Resultatet visar att de olika rummen på förskolan erbjöd barnen ett begränsat möjlighetserbjudande till lek inomhus och att man inte fick leka i alla rummen, sett ur barnens perspektiv. Materialets erbjudande och tillgänglighet hade stor betydelse för vad barnen lekte och vilket rum de ansåg var roligast att leka i. Det rum som lockade de flesta barnen till lek var rummet som barnen kallade för lekrummet. Något som jag diskuterar i undersökningen är hur man skulle kunna erbjuda barnen ett bättre möjlighetserbjudande till lek om barnen involverades mer i utformningen av inomhusmiljön på förskolan.

The purpose of this thesis is to examine the intrinsic value (inner value) of drama for the youngest children (age 1-3) in pre-school. Besides that I have also tried to figure out if drama possible causes playing. By using action research as a method I have conducted an examination at one pre-school where I performed what I called ”drama experiences” with the children. Through my research I have found out the answer to and also gained a deeper understanding for my issue about how children act, react, interact and intra-act within drama. In literature I have used both the phenomenological perspective and the socio-cultural perspective and I have also studied contemporary research about the topic. Based on the results and analysis of my research I have established the potential of drama when it comes to the youngest childrens acting, reacting, interacting and intra-acting. This has also contributed to that I have been able to discern and identify the intrinsic value of drama and how it also can causes playing. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka dramats intrinsikala värde (egenvärde) för de yngsta barnen (1-3 år) i förskolan. Dessutom försökte jag ta reda på om drama möjligen kunde ge upphov till lek. Jag har genom att använda mig av aktionsforskning som metod genomfört en undersökning på en förskola där jag utfört vad jag kallar för ”dramaupplevelser” med barnen. Genom min undersökning har jag fått svar på och en fördjupad förståelse för min frågeställning om barns agerande, reagerande, interagerande och intra-agerande i drama. I litteraturen har jag använt såväl det fenomenologiska perspektivet som det sociokulturella perspektivet samtidigt som jag har studerat nutida forskning om ämnet. Utifrån resultat och analys av min undersökning har jag kunnat konstatera dramats potential när det gäller de yngsta barnens agerande, reagerande, interagerande och intra-agerande. Detta har också bidragit till att jag kunnat urskilja och identifiera dramats intrinsikala värde samt hur drama kan ge upphov till lek.

Abstract This study analyzes an attempt at integration of a pre-school class, a leisure-time center and an elementary school in Sweden. The integration was organized in the form of Vertical Track which implies a successive development of groups comprising children between six and twelve years old, pre-school teachers, recreation pedagogues, and schoolteachers. The integration was prompted by state governed reforms such as the 1992 law allowing six-year olds to start compulsory school. The study is based on cultural-historical activity theory and was carried out as participant observation and action research. The study addresses the question of the potentials and alternative goals for change and development of the present school pedagogy and classroom practice that integration implies. Special attention has been paid to what tools might potentially mediate in processes of integration. A research and educational program, the 5thD, was jointly created between researchers and teachers and located in a Vertical Track. The capacity of this complex tool as a mediator in the multicultural Vertical Track structure was explored. It is argued that the Vertical Track as an instantiation of the integration reform represents an arena for potential expansive transformation. However, in order for integration to have an impact on the pedagogical practice in schools, teacher interactions need to be mediated by communicative and conceptual tools. It is suggested that the 5thD program is an example of such tools. Keywords: Integration, pre-school teacher, recreation pedagogue, schoolteacher, contradiction, expansive learning, mediation, and tool. / <p>Framlagd vid Helsingfors universitet, pedagogiska institutionen.</p>

I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna. / The aim of this qualitative essay is to study how pre-school staff experience and reason in mandatory reporting processes and which aspects they consider important for their work in these processes. The empirical data was collected from focus group interviews and individual interviews. The overall result indicates that pre-school staff experience mandatory reporting processes as complex since they have to relate to circumstances at both micro, mezzo and macro levels. Among some other aspects these circumstances constitutes individual roles and role conflicts, group discussions and existing social norms. It’s also the experienced complexity that make pre-school staff reason about whether to report or not. This result corresponds with previous research but unfortunately badly corresponds with the intentions of the legislator. Further on, the result show that pre-school staff finds it meaningful to get support and counseling from colleagues and other professions to gain help when working in mandatory reporting processes.

<p>Abstract</p><p>The aim is to find out the teachers´ different point of views regarding what and why it´s important to teach children about the human body and in what way educationists can teach this knowledge. Seven teachers are asked, through qualitative interviews, about their point of views on teaching the human body in pre-school.</p><p>The teachers don`t seem to reflect upon the subject, which shows that a development of knowledge needs within the area.</p><p>Fist of all the children´s spontaneous questions direct what the educationists talk about with the children. The most frequently mentioned questions are about the circulation of the blood and the digestion organs. The teachers think it´s important that the children get knowledge about the human body in order to get a better opinion of their own bodies and themselves. It´s also important because this is the basis of other kind of knowledge, for instance the knowledge about animals.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers olika synsätt angående vad och varför det är viktigt att lära barnen om människokroppen, och på vilka sätt man kan förmedla denna kunskap. Sju pedagoger är genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om deras synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan.</p><p>Pedagogerna verkar inte reflektera så mycket över ämnet, vilket tyder på att en kunskapsutveckling behövs inom området. Det är i första hand barnens spontana frågor som styr vad pedagogerna talar med barnen om. De organsystem som omnämns oftast och som anses viktigast att lära barnen är cirkulationssystemet och matspjälkningssystemet.</p><p>Pedagogerna anser att det är viktigt att barnen får kunskap om människokroppen för ökad kroppsuppfattning och självuppfattning, men också att det ligger som grund för andra kunskaper, exempelvis om djur.</p>

Švietimo sistemoje vyksta spartūs pokyčiai: keičiasi ikimokyklinio ugdymo programos, standartai, tėvų dalyvavimas ugdymo procese. Lietuvos Respublikos ikimokyklinio ugdymo koncepcijoje nurodoma, kad ikimokyklinis ugdymas sprendžia reikšmingiausias vaiko socializacijos ir ugdymo(si) uždavinius, o šiuolaikinio ugdymo paskirtis – puoselėti visus vaiko gebėjimus, kurie lemia psichosocialinę ir socializacijos sėkmę Profesinės pedagogų kompetencijos yra daugiau analizuojamos bendrai, neišskiriant ikimokyklinio ugdymo pedagogų profesinių kompetencijų. Tyrimo objektas: ikimokyklinio ugdymo pedagogų profesinių kompetencijų plėtotė. Tyrimo tikslas: ištirti ikimokyklinio ugdymo pedagogų kompetencijų plėtotės galimybes. Tyrimo metodai: mokslinės literatūros analizė, anketinė ikimokyklinio ugdymo pedagogų ir ikimokyklinių įstaigų vadovų apklausa, SPSS for windows programinio paketo naudojimas (aprašomoji statistika), Excel programos naudojimas paveikslų pateikimui. Tyrime dalyvavo 107 ikimokyklinio ugdymo įstaigų pedagogai ir 15 ikimokyklinio ugdymo įstaigų administracijos atstovai.Tyrimas atliktas Radviliškio miesto ir rajono ikimokyklinėse įstaigose. Tyrimo rezultatai parodė, kad ikimokyklinio ugdymo pedagogams ugdomojo darbo procese svarbiausi kriterijai yra asmeninės savybės ir pedagoginis – psichologinis pasirengimas, vadovams, kad jų pedagogams svarbus – pedagoginis – psichologinis pasirengimas ir profesinis pasirengimas. Reikšmingiausiomis, labai svarbiomis, kompetencijomis... [toliau žr. visą tekstą] / Education experiences rapid changes: pre-education programs and standards are changing, as well as parents’ role and participation in the process of education. Lithuanian pre-primary education concept points out that pre-school education solves the most important problems of children socialization and education, the purpose of contemporary education is to foster all children’s abilities which determine psychological and socialization success. Teachers’ professional competence is analyzed more generally, not excepting pre-school teachers’ professional competence. The object of the research: the development of pre-school teachers’ professional competence. The purpose of the research: to investigate the facilities of the development of pre-school teachers’ professional competence. Methods of the research: the analysis of scientific literature, survey of pre-school teachers and heads, SPSS for Windows (statistical analysis software), Excel. 107 pre-school teachers and 15 pre-school heads took part in the survey. The study was carried out in Radviliškis pre-school institutions. The results of the research showed that for pre-school teachers the most important criteria in the process of education are peculiarities and pedagogical-psychological readiness; for pre-school heads – pedagogical-psychological and professional readiness of their teachers. As the most significant, very important, competencies teachers named professional development, decision-making and curriculum... [to full text]

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger tillsammans med barnen på förskolor med Grön Flagg certifikat arbetar med nedskräpningsfrågor och källsortering. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och sex pedagoger som arbetar på Grön Flagg förskolor. Av resultaten framgår att man på Grön Flagg förskolor arbetar relativt kontinuerligt med nedskräpningsfrågor och källsortering tillsammans med barnen. Pedagogerna anser att det är två bra sätt att arbeta med miljö då det är konkret och något som kan väcka intresse för miljöfrågor hos barnen. Resultatet visar också vikten av att låta barnen vara delaktiga och ha inflytande över arbetet med nedskräpningsfrågor och källsortering. Något som också framkommer av undersökningen är att barnen har blivit mer intresserade och medvetna om miljön tack vare deras arbete med miljöcertifieringen Grön Flagg. / The purpose of this study was to examine how pre-school teachers at pre-schools with Green Flag certification work together with the children concerning questions about littering issues and recycling. I used semi-structured interviews and six teachers were interviewed, all working at pre-schools with Green Flag certificate. The results show that they work relatively constantly with littering issues and source separation with the children. Pre-school teachers believe that these are two good activities because they are tangible and something that can spark interest in environmental issues among children. The results also show the importance of allowing children to be involved and have a say in the work of littering issues and recycling. What also emerges from the survey is that children have become more interested and aware of the environment through their work with Green Flag.

Problemställning: Studien visar att 42 miljoner barn är överviktiga och feta, vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa samt förtidig död. Forskning visar att barn som utvecklar övervikt och fetma i förskoleåldern riskerar att vara fortsatt överviktiga och feta när de når vuxen ålder. Barnhälsovårdssjuksköterskans uppgift är att identifiera och förebygga denna utveckling. De överviktiga barnen och deras föräldrar behöver stöd från barnhälsovården för att motverka fortsatt viktutveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken form av stöd barnhälsovårdssjuksköterskan ger föräldrar till överviktiga barn i åldrarna noll till sex år för att motverka fortsatt viktuppgång. Metod: Studien genomfördes som en integrativ och systematisk litteraturstudie enligt Whittemore och Knafls metod. Resultat: I resultatet framkom att barnhälsovårdssjuksköterskor gav emotionellt, informativt och instrumentellt stöd till föräldrar med överviktiga barn. Studien visade att inget socialt stöd gavs till dessa föräldrar. Konklusion och implikation: Studien belyser vikten av att tidigt synliggöra och motverkar fortsatt överviktsutveckling hos barnet. Ytterligare forskning efterfrågas rörande överviktiga barn i åldrarna noll till sex år och detta skulle kunna tillgodoses genom empiriska studier. Genom empiriska studier skulle en djupare förståelse kunna uppnås för vilken form av stöd som föräldrarna vill ha samt hur stödet från barnhälsovårds sjuksköterskan uppfattas av föräldrarna. / Issue: The study shows that 42 million children are overweight and obese, which can lead to physical and mental ill-health and premature death. Research shows that children who develop obesity in pre-school are at a higher risk to continue to be overweight and obese when they reach adulthood. The task for the child health care nurse is to identify and prevent such developments. The obese children and their families need support from child care to counteract the continued weight gain. Purpose: The purpose of this study was to examine what kind of support child health care nurse gives parents of overweight children the age of zero to six years to counter the continued weight gain. Method: The study was performed as an integrative and systematic literature as Whittemore and Knafls method. Results: The result showed that child health care nurses give emotional, informational and instrumental support to parents of overweight children. The study showed that no social support was given to these parents. Conclusion and implication: The study highlights the importance of early visibility and prevention of continued obesity development of the child. Further more research is requested on overweight children in the age of zero to six years. Through empirical studies, a deeper understanding can be achieved for what kind of support that parents want and how support from the children's health care's nurse perceived by the parents.