Fysisk aktivitet är en betydelsefull faktor för människors psykiska och fysiska hälsa. I dagens samhälle har stillasittandet ökat och den fysiska aktiviteten minskat. Mer än 85% av barnen i Sverige går i förskolan vilket gör förskolan till en betydande plats för barn att vara fysiskt aktiva på. Vad händer om förskolan inte är en arena som främjar fysisk aktivitet? Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter och arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ ansats där datainsamlingen sker genom en webbaserad enkät som besvaras av 54 förskollärare. Studiens huvudresultat visar att förskollärarna har goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Det är vanligast att vuxenstyrd fysisk aktivitet genomförs 2-3 gånger i veckan. Det framkommer i resultatet att förskolans fysiska miljö och organisatoriska faktorer som personaltäthet och tid är betydelsefulla faktorer som påverkar förskollärares arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Trots förskollärarnas goda erfarenheter av fysisk aktivitet lyfts pedagogers kunskap och engagemang fram som en faktor som påverkar barns möjligheter till fysisk aktivitet. I resultatet presenteras även tydliga samband mellan förskollärares erfarenheter och variabler som mängden vuxenstyrd fysisk aktivitet, förskolans inomhusmiljö och tid. För att öka barns fysiska aktivitetsnivå i förskolan är pedagoger i behov av att stärka sina kunskaper kring fysisk aktivitet, samt i högre utsträckning vara engagerade i arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolan. Även förskolors inomhusmiljö behöver utvecklas och anpassas för att förskollärare ska kunna genomföra ett arbete som främjar fysisk aktivitet. / Physical activity, preschool, preschool teacher, childrens health, environment, frame factor theory

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare talar om sitt sätt att designa undervisning i förskolan för att alla barn ska erbjudas förutsättningar att delta, kommunicera och skapa mening i sina lärprocesser. Studien har som utgångspunkt att bidra med kunskap om vilka resurser förskollärare använder i sin undervisning för att kunna erbjuda alla barn meningsskapande och kommunikation. I studien har en kvalitativ ansats använts som metod, vilket innebär att data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan har analyserats utifrån ett multimodalt och designorienterat perspektiv. Medverkande i studien är sex förskollärare från totalt tre olika förskolor. I resultatet framkommer det att de didaktiska frågorna, barnens intresse samt mindre barngrupper är en utgångspunkt i hur förskollärare väljer att designa undervisning. Resultatet visar även att bild, tecken och material samt utformandet av miljön ses som viktiga resurser för att förskollärare ska kunna erbjuda alla barn förutsättningar för kommunikation och meningsskapande. / The aim of this study is to investigate how preschool teachers talk about their ways of design for education in preschool to offer all children the opportunity to participate, communicate and create meaning in their learning processes. The starting point of this study is to contribute knowledge about which resources preschool teachers use in their teaching to be able to offer all children meaning-making and communication. The study is based on a qualitative approach, which means that data have been collected through semi-structured interviews and have been analyzed from a multimodal and design-oriented perspective. Participating in the study are six preschool teachers from three different preschools. The results show that the didactic questions, children’s own interests and smaller groups of children are a starting point in how preschool teachers choose to design for teaching. The results also show that pictures, signs and materials as well as the design of the environment are seen as important resources for preschool teachers to be able to offer all children opportunity for communication and meaning-making.

Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet integrerat med andra ämnen kan påverka barns lärande på ett positivt sätt. Syftet med studien var därför att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med fysisk aktivitet som redskap i undervisningen samt hur förskollärare beskriver sin roll när det gäller fysisk aktivitet. Studien utgick från en kvalitativ metod där empirin samlades in genom att intervjua fem förskollärare. För att kunna besvara forskningsfrågorna analyserades empirin utifrån utvalda begrepp från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna beskriver fysisk aktivitet som ett redskap i barns lärande, eftersom de upplever att barn naturligt använder kroppen i sitt lärande. Förskollärarna i studien upplever att deras roll är att stötta och inspirera barnen till att bli fysiskt aktiva. De beskriver att det är viktigt att läsa av barnens behov för att kunna stötta dem på bästa sätt. Slutsatsen är att förskollärare upplever att barn lär sig genom att integrera fysisk aktivitet i sitt lärande och att förskollärarna anser sig spela en betydande roll i barns utveckling av sina fysiska förmågor.

Titel: Oändliga möjligheter i naturen - En intervjustudie om förskollärares uppfattning om lek och lärandet i naturen Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärarens syn på utomhuspedagogiken i naturen för att främja barns lek och lärande i förskolan. För att ge svar på syftet intervjuades fyra förskollärare om deras uppfattning av utomhuspedagogiken i naturen.Resultatet visar att utomhuspedagogiken är viktig för barns lek och lärande och att det finns oändligt med möjligheter i naturen och att läroplanens mål går lätt att göra utomhus. Det är bara förskollärarna själva som sätter gränserna. Förskollärarna tycker dock att det är viktigt att planera upp en aktivitet, så att det inte bara blir fri lek. De upplever också att de inte fått mycket undervisning om ämnet, vilket kan göra att de inte vet hur de ska ha utomhuspedagogik med barnen. Leken är grunden i förskolans verksamhet. Alla barn leker och genom leken så lär barnen sig och genom leken får barnen också ett lustfyllt lärande. Barnen lär sig lättare om de har roligt under leken. För att främja barnens lek och lärande utgår förskollärarna ifrån barnens intresse, för att komma åt det lustfyllda lärandet och ett lärande kan bli möjligt. / Title: Endless possibilities in nature - An interview study of preschool teachers' perceptions of play and learning in nature The purpose of the study is to contribute with knowledge about the preschool teacher's view of outdoor pedagogy in nature to promote children's play and learning in preschool. To provide an answer to the purpose, four preschool teachers were interviewed about their perception of outdoor pedagogy in nature. The results show that outdoor pedagogy is important for children's play and learning and that there are endless opportunities in nature and that the curriculum's goals are easy to do outdoors. Only the preschool teachers themselves set the boundaries. However, preschool teachers think that it is important to plan an activity, so that it does not just be free play. They also experience that they have not received much teaching on the subject, which may mean that they do not know how to have outdoor pedagogy with the children. Play is the basis of preschool activities. All children play and through play the children learn and through play the children also get a fun-filled learning. Children learn more easily if they have fun during play. To promote the children's play and learning, the preschool teachers start from the children's interest, to access the fun-filled learning and a learning can be possible.

Syftet med studien är att genom intervjuer synliggöra hur förskollärare uppfattar måltidsmiljön, barns delaktighet och autonomi samt hur barn uppfattar sin delaktighet och autonomi vid måltidssituationen i förskolan. Då uppfattningar om delaktighet och autonomi undersöktes utgick vi från det barndomssociologiska perspektivet och eftersom vi ville synliggöra de uttalanden som var mest frekventa och bärande i intervjuerna användes tematisk analys. Studien är gjord på en förskola med åtta avdelningar i en större kommun i Halland. Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare, där alla hade tidigare erfarenhet av olika måltidsserveringar i förskolan. Samt samtalsintervjuer i grupp med fyra femåriga barn. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att måltidsmiljön på förskolan är stökig, stressig och högljudd. Vidare framför de att barn inte görs så delaktiga och autonoma som de borde göras, vilket de anser beror på måltidsbuffén. Resultatet från barnen visar att de inte känner sig delaktiga i var de ska sitta när de äter lunch, vilken mat som serveras och inte görs delaktiga och autonoma i valet av hur mycket och vilken mat de tar, oavsett om det är vid måltidsbuffén eller vid bordet. Slutsatsen är att barnen inte görs så delaktiga och autonoma som de har potential att vara. / The purpose of the study is to use interviews to elucidate how preschool teachers perceive the mealtime environment, children's participation and autonomy, as well as how children perceive their own participation and autonomy during mealtime situations in preschool. As perceptions of participation and autonomy were investigated, we adopted a childhood sociological perspective. To highlight the most frequent and significant statements from the interviews, a thematic analysis was used.   The study was conducted in a preschool with eight departments in a larger municipality in Halland county, Sweden. The study is based on three semi-structured interviews with three preschool teachers, all of whom had prior experience with different meal services in preschool. Additionally, group conversations were held with four five-year-old children. The results of the study indicate that the preschool teachers consider the mealtime environment at their preschool to be disorderly, stressful, and noisy. Furthermore, they express that children are not made as involved and autonomous as they should be, which they attribute to the buffet-style meals. The results from the children demonstrate that they do not feel included in decisions regarding where to sit during lunch, what food is served, and are not involved in the choice of how much and what type of food they take, whether at the buffe or at the table In conclusion, it is evident that the children are not made as involved and autonomous as the have the potential to be.

Syftet med studien var att skapa ökad kunskap om förskollärares syn påförhållningssätt, strategier och utmaningar med att möta barn i sorg på förskolan. Studien undersökte hur handlingsplanen fungerade som vägledning för förskollärare i krissituationer. Studien grundade sig i kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet visade att förskollärare hade stora kunskaper i hur man bemöter barn isorg men också att förskollärare upplevde utmaningar med att lita på att de handlade rätt i möten med barn i sorg. Resultatet visade att förskollärarna upplevde en brist på utbildning och insikt i förskolans handlingsplan. Resultatet visade också att kris- och sorglådor användes som ett arbetsverktyg i verksamheten. / The purpose of the study was to create increased knowledge about preschool teachers' views on approaches, strategies, and challenges in dealing with children in grief at preschool. The study investigated how the crisis management plan functioned as guidance for preschool teachers in crisis situations. The study was based on qualitative interviews with preschool teachers. The results showed that preschool teachers had great knowledge of how to deal with children in grief, but also that preschool teachers experienced challenges in trusting that they acted correctly in meetings with children in grief. The results showed that the preschool teachers experienced a lack of training and insight into the preschool's crisis management plan. The results also showed that crisis and grief boxes were used as a working tool in the activities of the preschool.

The aim for this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' ideas about their communication strategies, from an inclusion perspective. To collect information, nine interviews were made with practicing preschool teachers in Sweden. The study is based on empirical data and with a methodological approach. By using interpretative phenomenological analysis as a tool to analyze the collected data, three categories, or also called clusters, on the overall theme communication strategies were found including verbal communication, non-verbal communication and age and specific communication skills. The results show that preschool teachers use different communication strategies to a large extent to include the children. However, it appears to a very small extent how preschool teachers use different communication strategies to offer multilingual children their native language. The preschool teachers mainly express the importance of the children learning the Swedish language, which is also the main communication strategy for the older children in preschool. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares föreställningar om deras kommunikationsstrategier, utifrån ett inkluderingsperspektiv. För att samla in data så genomfördes det nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare i Sverige. Studien baseras på empirisk data med en metodologisk ansats. Analysen har skett genom metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys, där vi tolkat fenomenet kommunikationsstrategier och funnit tre olika kategorier som kallas kluster som är kopplade till fenomenet. Dessa kluster är verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation och ålder och specifika kommunikationsmöjligheter. Resultatet visar att förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier i stor utsträckning för att inkludera barnen. Dock så framkommer det i väldigt liten utsträckning hur förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier för att erbjuda flerspråkiga barn sitt modersmål. Förskollärarna uttrycker främst vikten av att barnen ska lära sig det svenska språket vilket även är den främsta kommunikationsstrategin för de äldre barnen i förskolan.

The human body is a central part of a person and includes many different parts. The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers’ view of the human body as a work area in preschool. The study is based on a phenomenographic approach. The method used is semi-structured interviews where six preschool teachers from a small town in Sweden participated. The results show that preschool teachers believe that much can be linked to the work with the human body. These are anatomy, body norms, integrity and also health and well-being. The preschool teachers did not consider that the preschool curriculum described the work with the human body clearly, instead they described it as something who is interpretable. The preschool teachers still considered that the human body could be related to many goals in the preschool curriculum. The results of the study also show that preschool teachers have many ways of working with the human body in preschool activities. For example, the results of the study showed that the preschool teachers used different materials, worked with experiments of different kinds, did investigations together with the children and used spontaneous conversations in everyday life. The results of the study can be used as a starting point for reflections about the own pedagogical activities and discussion about how different curriculum goals are interpreted within the work team. / Människokroppen är en central del av människan och innefattar många olika delar. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på människokroppen som arbetsområde i förskolan. Studien tar utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Metoden som använts är semistukturerade intervjuer där sex förskollärare från en mindre stad i Sverige deltog. Resultatet visar att förskollärarna anser att mycket kan kopplas till arbetet med människokroppen. Dessa delar är anatomi, kroppsnormer, integritet samt hälsa och välbefinnande. Förskollärarna ansåg inte att förskolans läroplan tydligt beskrev arbetet med människokroppen, de beskrev det i stället som tolkningsbart. Förskollärarna ansåg trots detta ändå att människokroppen kunde relateras till många mål i förskolans läroplan. Studiens resultat visar även att förskollärarna har många olika sätt att arbeta med människokroppen i förskolans verksamhet. Exempelvis framkom det i studiens resultat att förskollärarna använde sig av olika material, arbetade med experiment av olika slag, gjorde undersökningar tillsammans med barnen samt använde sig av spontana samtal i vardagen. Resultatet av studien kan användas som utgångspunkt för reflektion kring den egna verksamheten och diskussion kring hur de olika läroplansmålen tolkas inom arbetslaget.

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Using materials in preschool is nothing new, however, the preschool teachers' choice of material can result in different possibilities. The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of preschool teachers' perceptions of using different materials in the work with chemistry in the preschool learning environment, to make visible the purposes behind the preschool teachers' choices. Our theoretical starting points are phenomenography as a methodological approach and the didactic model of scientific knowledge interests. The result is based on data collected using semi-structured interviews with 10 preschool teachers. The results of the study show that the preschool teachers' use of materials is varied in the work with chemistry in preschool and they have different purposes for their use. The results also show how preschool teachers view their role is of importance, for what purpose they have behind the choice of materials and how they choose to work with chemistry.  Based on this, conclusions are drawn that materials are used in different ways where educators have different purposes for this. Something that affects is how the educators see themselves and what role they take. The study shows that regardless of the purpose behind the teachers' use of materials, knowledge acquisition about chemistry can be experienced. The recommendations are to use materials that are available in the preschool learning environment. And that the interests of scientific knowledge can lead to an understanding that knowledge in the natural sciences can be experienced, based on different interests. / Att använda material i förskolan är inget nytt, däremot kan förskollärarnas val av material resultera i olika möjligheter. Studiens syfte är att få en djupare kunskap angående förskollärares uppfattningar av att använda olika material i arbetet med kemi i förskolans lärmiljö, detta för att synliggöra vilka syften som ligger bakom förskollärarnas val. Våra teoretiska utgångspunkter är fenomenografi som metodansats samt den didaktiska modellen naturvetenskapliga kunskapsintressen. Resultatet bygger på data som är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet i studien visar på att förskollärarnas användande av material varieras i arbetet med kemi i förskolan och de har olika syften med användandet. Resultatet visar också på hur förskollärarna ser på sin roll är av betydelse, för vilket syfte de har bakom materialvalet samt hur de väljer att arbeta med kemi. Utifrån detta dras slutsatser att material används på varierande sätt där pedagoger har olika syften med detta. Något som påverkar är hur pedagogerna ser på sig själva och vilken roll de tar. Studien visar på att oavsett syfte bakom pedagogernas användning av material kan kunskapsinhämtning om kemi erfaras. Rekommendationer för verksamheten är att använda material som finns tillgängliga i förskolans lärmiljö. Samt att de naturvetenskapliga kunskapsintressena kan leda till en förståelse för att kunskap inom naturvetenskap kan erfaras, utifrån olika intressen.