本研究主要目的為探討原鄉教育路對幼師生涯發展的影響，透過四位烏來地區非原住民幼師的個案研究，瞭解幼師的生涯發展、影響幼師生涯發展因素、幼師的原鄉教育路及原鄉教育路如何影響幼師生涯發展，期望能提供到原住民族地區任教的其他非原住民教師在生涯規劃上的參考或協助。 本研究探討教師生涯發展主要以三位學者的理論為依據：Newman的週期論、Katz的階段論，與Fessler的循環論。影響幼師生涯發展因素則從以下的面向做討論：工作內容、人際交往、經濟報酬、文化因素等。幼師的原鄉教育路則分別從四個面向做討論：政策與制度、原鄉幼教師資、幼師與社區的關係與文化回應教學。 本研究採個案研究法，輔以半結構訪談方式蒐集資料，本研究綜合分析結果發現：個性、志向與家庭是影響教師生涯發展的風向球。個性、專業與關注方向會影響教師生涯發展模式的改變。人際關係、經濟報酬與福利影響幼師職涯變動。選擇原鄉教育路與幼師過去經驗有關。角色衝突與文化認同主宰文化回應教學的成效。 / The main purpose of this study was exploring the influences for the career development of preschool teachers working in indigenous areas. To understand the career development of preschool teachers, teacher career development factors, the working situation of preschool teachers in indigenous areas, and the influences for the career development of preschool teachers working in indigenous areas through four non-indigenous preschool teachers in Wulai. Hopefully, this study can be a reference to the preschool teachers when they plan their career development or make the career decisions. This study investigated that teacher career development mainly based on the theories of three scholars: the phase theory of Newman, the stage theory of Katz, and the cycle theory of Fessler. Career development factors of preschool teachers were discussed as follows: work content, interpersonal relationship, finance, and culture factors. The working situations of preschool teachers in indigenous areas were discussed as follows: policies and institutions, the profession of preschool teachers, the relationship between preschool teachers and community, and culturally responsive teaching. This study adopted multiple-case study, combined with semi-structured interviews to collect data. The results of this study were summarized as follows: Personality, ambition and family influence teachers' career development. Personality, profession and concerns will affect the model of teacher career development. Interpersonal relations, finance and welfare effect the career decisions of preschool teachers. Working in indigenous areas is related with the preschool teachers’ past experiences. Role conflict and culture identity dominate the effects of culturally responsive teaching.

I denna vetenskapliga essä kommer jag att undersöka begreppet omsorg. Uppsatsen är skriven i essäform och har en hermeneutisk ansats. Min essä inleds med tre berättelser hämtade från mitt yrkesliv där jag varit delaktig som pedagog. I dessa situationer synliggörs dilemman kring hur omsorgsbegreppet kan tolkas och omsättas i förskolans praktik. Syftet med essän är att undersöka på vilka sätt omsorgsbegreppet kan förstås inom förskolan. Uppsatsens frågeställningar är: Hur kan begreppet omsorg förstås mot bakgrund av att relationen mellan barn och pedagog i förskolan är asymmetrisk Vilka faktorer kan påverka pedagogers meningsskapande av omsorgsbegreppet? samt Hur kan pedagogers meningsskapande av omsorgsbegreppet förstås i relation till rådande diskurser i förskola och samhälle? I min reflektion använder jag litteratur för att ställa frågeställningarna och berättelsen i relation till samtida diskurser gällande barnsyn, ålder, kön och genus. Jag undersöker begreppet omsorg utifrån Nel Noddings omsorgsetik. Min slutsats är att pedagogernas meningsskapande av omsorg har ett nära samband med diskurser i samtiden och förskolan. Utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv anser jag att pedagogernas ansvar för relationen och omsorgen i omsorgssituationer är större än det talas om i förskolesammanhang idag. / This scientific thesis is written in the form of an essay in which I will inquire into the concept of care. The thesis is written in form of an essay and has a hermeneutic onset. My essay takes a starting point in three stories taken from my professional life where I had been involved as a pedagogue. In these situations the dilemma becomes visible about how the care concept can be interpreted and translated into pre-school practice. The essay’s questions are: How can the concept of care be understood in the light of the fact that the relationship between children and pedagogue is asymmetrical? What factors can affect the perception of the pedagogues of the concept of care? and How can educators' perception of the concept of care be understood in relation to current discourses in preschool and society?  In my reflection I use literature and my stories to set the questions in relation to contemporary discourses current to childcare, age, sex and gender. I will inquire into the concept of care from using Nel Noddings’ ethics of care. My conclusion is that pedagogue’s perceptions of care are closely linked to contemporary and pre-school discourses. From an ethics of care point of view, I consider that pedagogue’s responsibility for relationship and care in care situations is larger than it is spoken of in pre-school context today.

Denna studie syftar till att undersöka vad förskollärare säger om sitt arbete inom teknik som lärområde i förskolan. Därutöver syftar studien till att undersöka och synliggöra aspekter som är betydelsefulla i förskollärarens undervisning i teknik tillsammans med barn. Studiens teoretiska utgångspunkter har sin grund i sociokulturellt perspektiv, där kommunikation och interaktion är en viktig del i barnens utveckling och lärande. Även det teoretiska ramverket Pedagogical Content Knowledge PCK (Shulman, 1986), används för att tolka och förstå förskollärarnas förmågor i arbetet med teknik med barnen. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare. Resultatet visar att arbetslagens verksamhetsplanering utvecklades med stöd av reflektionsunderlaget Content Representation CoRe (Loughran, Milroy, Berry, Gunstone och Mullhall 2001) som bidrog till fördjupade diskussioner och att innehållsområdet avgränsades i teknikundervisningen. Resultatet visar också att det skedde en utveckling av undervisningen genom användning av andra fysiska redskap än man arbetat med tidigare. Dessutom utvecklades andra metoder när förskollärarna arbetade med teknik med barnen.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på lek och dess betydelse för barns motoriska utveckling. De har fått dela med sig av sina tankar om hur lek och motorisk utveckling har för relation och vad förskollärare anser är deras roll vad gäller lek och motorisk utveckling. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivet där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan lek och motorisk utveckling. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns ett tydligt samband vad gäller lek och motorisk utveckling. I resultatet framkom det även att pedagogerna i förskolan har en viktig roll i arbetet med lek och motorisk utveckling. Att vara närvarande pedagog förutsätter att fler är med och deltar och att det blir en jämnare nivå på leken. / The purpose of this work was to provide knowledge about how preschool teachers look at play and its importance for children´s motor development. They have shared their thoughts about how play and motor development are related and what preschoolers consider is their role in play and motor development. This has been made possible by using the phenomenological perspectives where man experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is clear connection between play and motor development. The survey is based on qualitative interviews, semistructured interviews on four preschools teachers. The result shows that preschool teachers believe there is a clear connection in play and motor development. In the result, it was also found that the preschool teachers play and important role in the play and motor development. Being a present teacher assumes that more people participate and participate, and that there is more even level of play.

Syftet med denna studie är att synliggöra och beskriva förskollärares normer för barns användande av förskolans material i leken. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen har varit Vilka uppfattningar har förskollärare om barns användande av förskolans material i leken? Finns det regler för var och hur barnen får använda förskolans material i leken? och Finns det bestämda platser för var förskollärare anser att barnen bör leka med materialet?   I denna studie har en kvalitativ metod samt tematisk analys använts. För att samla in empirin har kvalitativa intervjuer använts. I studien har fem förskollärare deltagit.   I resultatet visade deltagarnas svar, att det finns normer och regler som både förskollärare och barnen rättar sig efter på förskolan. Resultatet visade även att förskollärare har regler för i vilka rum som barnen tillåts använda materialet samt vilka möjligheter de har till hur materialet får användas.   Slutsatsen av undersökningen är att förskollärare strävar efter en speciell ordning av förskolans material. Tanken med denna ordning är att materialets placering påverkar barnen. / The purpose this study is to make visible and describe preschool teachers norms for how children use of preschool material when they play. The issues underlying the investigation have been what perceptions do preschool teachers have on how children use preschool material when they play? Are there rules for where and how children are allowed to use preschool material when they play? and are there specific places for where preschool teachers consider that children should play with the material?   In this study, a qualitative method and thematic analysis have been used. Qualitative interviews have been used to collect empirical. Five preschool teachers participated in this study.   The response from the participants showed that there are norms and rules that both preschool teachers and children adapt to in the preschool. The result also showed that preschool teachers have rules for where the children are allowed to use the material and what possibilities they have for how the material is allowed to be used. The conclusion of the study is that preschool teachers strive for a special order of preschool material. The idea of this order is that the materials location affects the children.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för barns fysiska aktivitet i förskolan och undersöka hur pedagoger upplever att de kan utveckla barnens fysiska aktivitetsvanor och rörelsebehov. Det var ett intressant problemområde att studera eftersom stillasittande barn och fysiskt inaktiva barn idag är ett växande samhällsproblem och något som även är kopplat till barnfetma. Det finns ett behov av att barn tidigt får utöva varierad fysisk aktivitet och lära sig vikten av fysisk aktivitet, eftersom det främjar deras framtida livsstil. I arbetet försöker jag klargöra utmärkande egenskaper som är typiskt för de utvalda förskolorna och deras arbetssätt. Studien är en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sex semistrukturerade forskningsintervjuer på fem förskolor. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigare forskning och redogör för relevanta begrepp inom området, däribland teorin Eichbergs kroppskulturmodell, Reggio Emilia och Merleau-Ponty. Inom detta område finns det viss tidigare forskning, men jag ser också ett behov av ytterligare forskning om fysisk aktivitet i förskolan för att uppmärksamma detta ytterligare och göra problemområdet varse för fler samhällsmedborgare. Resultatet visar att vid de flesta av förskolorna i studien förekommer större delen av barnens rörelseaktiviteter antingen på utegården, i närmiljön eller i skogen. Flertalet av pedagogerna anser skogen vara överlägsen när det handlar om att utmana barnen motoriskt och att frigöra kroppen. Ömsesidigt för alla pedagogernas tanke- och arbetssätt är även lekens centrala betydelse för rörelse. De menar att inkörsporten till fysisk aktivitet sker genom leken. / This essay aims at explaining children's physical activity in preschool and examine how preschool teachers can develop the children's physical activity habits and their movement needs. It was an interesting problem area to continue research in, because sedentary children and physically inactive children today are a growing social problem that is also associated with childhood obesity. There is a need for children to exercise early and learn about the value of various physical activities, as it promotes their future lifestyle. In my study I try to clarify distinctive characteristics that are typical of the selected preschools and their working methods. The study is based on a qualitative interview study that consists of six semi structured interviews at five preschools. The theoretical background is based on previous research and describes relevant concepts in the area, including the theory of Eichberg’s body culture model, Reggio Emilia and Merleau-Ponty. Within this area there is a certain amount of previous research, but I also see a need for further research on physical activity in preschool to pay attention to this subject and to make more citizens aware. The result of my study shows that most of the preschools have most of the children’s movement activities either in the yard, in the vicinity or in the forest. Most of the preschool teachers also consider the forest to be superior when it comes to challenging the children in their motor skills and releasing their bodies. Mutually for all of the preschool teacher’s thinking- and working methods, is that play is central for movement. The preschool teachers say that the gateway to physical activity takes place through children’s play.

Syftet med denna studie är att synliggöra och beskriva förskollärares normer för barns användande av förskolans material i leken. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen har varit Vilka uppfattningar har förskollärare om barns användande av förskolans material i leken? Finns det regler för var och hur barnen får använda förskolans material i leken? och Finns det bestämda platser för var förskollärare anser att barnen bör leka med materialet? I denna studie har en kvalitativ metod samt tematisk analys använts. För att samla in empirin har kvalitativa intervjuer använts. I studien har fem förskollärare deltagit. I resultatet visade deltagarnas svar, att det finns normer och regler som både förskollärare och barnen rättar sig efter på förskolan. Resultatet visade även att förskollärare har regler för i vilka rum som barnen tillåts använda materialet samt vilka möjligheter de har till hur materialet får användas. Slutsatsen av undersökningen är att förskollärare strävar efter en speciell ordning av förskolans material. Tanken med denna ordning är att materialets placering påverkar barnen. / The purpose this study is to make visible and describe preschool teachers norms for how children use of preschool material when they play. The issues underlying the investigation have been what perceptions do preschool teachers have on how children use preschool material when they play? Are there rules for where and how children are allowed to use preschool material when they play? and are there specific places for where preschool teachers consider that children should play with the material? In this study, a qualitative method and thematic analysis have been used. Qualitative interviews have been used to collect empirical. Five preschool teachers participated in this study. The response from the participants showed that there are norms and rules that both preschool teachers and children adapt to in the preschool. The result also showed that preschool teachers have rules for where the children are allowed to use the material and what possibilities they have for how the material is allowed to be used. The conclusion of the study is that preschool teachers strive for a special order of preschool material. The idea of this order is that the location of the materials affects the children.

This thesis is devoted to the teaching profession with a focus on nursery school teaching. The theoretical part contains information about teaching as a profession, focusing directly on the prestige of nursery school teachers and describes the contemporary aspects of prestige. Finally, it is described in detail the development of the profession preschool teacher, as a source of ongoing professionalisation of teaching. The main objective of the research is to compare how the prestige of pre-primary teachers evaluated by teachers from other educational levels and preschool educators themselves. Furthermore, to determine how different the results of the investigation work of the author and poll by the Centre for Public Opinion Research (Centrum pro výzkum veřejného mínění - CVVM) at the Institute of Sociology of the prestige of the profession of 2013 and 2016. Design survey is mixed. The method is a questionnaire, structured interviews and document analysis. The results show the relative agreement with research by CVVM. Respondents rated significantly differently just 4 professions and teaching professions rated slightly higher than in the original survey. Comparison of the teaching profession, as evaluated by teachers, showed that each group of teachers (according to school grades) evaluated their...

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.

Bakgrunden till denna studie är att undersöka och kritiskt granska synen på lek och vilket handlande det kan generera. Särskilt avser studien undersöka hur förskollärare, specialpedagoger och rektorer ser på förskollärares handlande samt hur den specialpedagogiska rollen beskrivs i relation till förskollärares handlande och barns lek. Tidigare forskning hänvisar till att förskollärare har behov av kunskap för att agera stödjande i förhållande till barns lek. Studier pekar på att omkringliggande samverkansfaktorer är avgörande för förskollärares möjligheter, där betydelsen av ett systematiskt tänk i organisationer visar på positiva effekter i ett långsiktigt perspektiv. Studien utgår från systemteoretiska synsätt samt från kommunikationsteoretiska, sociologiska och kulturella synsätt på lek. Både kvalitativ metod i form av fokusgruppintervjuer och kvantitativ metod i form av enkät har använts. Fokusgruppintervjuer har genomförts med förskollärare och specialpedagoger och digital enkät med öppna frågeställningar till rektorer. Resultaten från intervjuer och enkät visar att lekens betydelse behöver lyftas för att möjliggöra förskollärares handlade i samverkan med specialpedagog och rektor. Resultatet visar också att förskollärare handlande styrs av andra delar i organisationen som ses som viktigare. Andra delar som framkommer är behov av kunskap av betydelsen av vuxnas agerande i förhållande till lek som innefattar teorier kring lek samt att lyfta leken i de lokala styrdokument och uppföljningsverktyg som används. Sammantaget kan resultatet relateras till ett helhetstänk som kan bidra till ett systematiskt arbete runt lek i en organisation. Genom fokus på professioners handlande gällande barns lek och ett proaktivt arbetssätt kan barn stödjas i socialt samspel som ett sätt för att minimera risken för utanförskap. / The basis of this study is to investigate and critically examine the view on play and what action it can generate. In particular, the study aims to investigate how preschool teachers, special educators, and principals view preschool teachers' behavior, as well as how the role of the special education teacher is described in relation to preschool teachers behavior and childrens play. Previous research refers to preschool teachers having a need for knowledge in order to act in a supportive way in relation to children's play. Studies indicate that surrounding collaboration factors are crucial for preschool teachers' opportunities, where the importance of systematic thinking in organizations shows positive effects in a long-term perspective. The study assumes the systems theory perspective as well as the communication theoretical, sociological, and cultural approaches to play. Both a qualitative method in the shape of focus group interviews as well as a quantitative method by way of questionnaires have been used. Focus group interviews have been carried out with preschool teachers and special educators, and digital questionnaires with open questions for the principals. The results from interviews and questionnaires illustrates that the importance of play needs to be emphasized to enable preschool teachers to act in collaboration with special educator and principal. The results show that the preschool teacher's actions are guided by other parts of the organization that are seen as more important. Other parts that appear in the results are the need for knowledge of the meaning of adult's actions in relation to play that involves theories around play, and to lift play in the local control documents and follow-up tools that are being used.   Overall the result can be seen related to holistic thinking that can contribute to a systematic work around play in an organization. Through focus on professionals' actions regarding children's play and a proactive way of working, children can be supported in social interaction as a way to minimize the risk of exclusion.