In this current study, discussions were conducted in three focus groups with preschool teachers. In each focus group, two preschool teachers from two municipal preschools in a medium-sized city participated. The purpose of the research was to create a basic knowledge of how rough-and-tumble play (R&T) are perceived, interpreted and handled by preschool teachers. The cultural-historical theory of Vygotsky is used as a theoretical basis for this study. The results show that among preschool teachers there is a tendency to allow this kind of play in a limited form. The results also highlight the preschool teachers' insecurity in relation to children's rough-and-tumble plays. That uncertainty can take place because R&T games require a balance between being allowed, restricted and forbidden during a game. Furthermore, preschool teachers' awareness of the connection between their experiences and the approaches described about R&T plays are demonstrated. A lack of preschool teachers' consensus on R&T games also emerged in the study. / I den aktuella studien genomfördes diskussioner i tre fokusgrupper med förskollärare. I varje fokusgrupp deltog två förskollärare från två kommunala förskolor i en mellanstor stad. Forskningssyftet var att skapa en grundläggande kunskap om hur bråklekar uppfattas, tolkas och hanteras av förskollärare. Den kulturhistoriska teorin av Vygotskij användes som en teoretisk grund för den här studien. Resultatet visar att det bland förskollärare finns en tendens att tillåta bråklekar i en begränsad form. I resultatet lyfts även förskollärares osäkerhet gentemot barns bråklekar. Den osäkerheten kan uppkomma eftersom bråklekar kräver en balans mellan att vara tillåten, begränsad och förbjuden under en lek. Vidare påvisas förskollärares medvetenhet om en koppling mellan deras erfarenheter och de föreställningar som beskrivs kring bråklekar. En brist på förskollärares samsyn kring bråklekar framkom i studien.

The purpose of this study was to examine the effects of teaching functional assessment skills to three Prekindergarten teachers and their teaching assistants. The effects were measured by examining the behavior of the teachers and assistants, as well as the behaviors of the students; before, during and after the delivery of three, two-hour functional assessment classes. The teaching staff videotaped themselves and their students during a regular class time, predetermined by the researcher and each teacher prior to the onset of baseline data collection, over an approximate nine-week period. The video was taken in twelve-minute segments every day. Later, the video was coded for specific behaviors. Although there were gains in appropriate intervention strategies from teachers and assistants during the intervention phase, the interventions generally peaked a week or two after the classes ended and gradually declined. Teacher skills were retained however, as most ratios of appropriate interventions maintained at higher rates than baseline. Relationships between student behavior and correct teacher interventions were established and maintained. The intervention resulted in changes in staff behavior, but results did not sustain at high levels over time. The realization that escape maintained some student behavior, and teaching skills to "test" for function, were likely the most important concepts for many of the participants. Further research should include adding a behavior coach to assist in shaping the teaching staffs' emerging skills and to provide a sounding board when developing specific student interventions.

: Lärmiljöer, språkutveckling och den närvarande pedagogen är något som ofta går hand i hand, visar flera studier. Genom att ta vara på barns intressen i skapandet av lärmiljöer och sedan förtydliga dessa med språkfrämjande material utmanas och utvecklas barnens språkliga lärande. Lärandet blir extra tydligt om en pedagog är närvarande. Av dessa anledningar är det relevant att undersöka huruvida pedagoger ser till barnens intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer, hur de får in språken i dem samt om den närvarande pedagogen har en positiv effekt. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna i förskolan använder lärmiljöerna i förskolan för att främja barnens språk och därigenom deras språkliga utveckling samt huruvida de är närvarande i lärmiljöerna och vid barnens lek. Vårt intresse av lärmiljöer och språkundervisning är anledningen till att vi valt att göra en undersökning om hur pedagoger i ett urval av elva olika förskolor i fyra kommuner skapar och använder lärmiljöerna i sin språkundervisning. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa delen är fokuserad på relevanta bakgrundsfrågor och de kvalitativa frågorna är fokuserade på hur pedagogerna arbetar med språk och lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar att respondenterna anser det viktigt att se till barnen intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer. I sina lärmiljöer använder respondenterna sig av olika språkutvecklande material, som till exempel böcker, bokstäver och synlig dokumentation. De tycker det är viktigt att en pedagog är närvarande vid barnens lek och det är något de försöker tillgodose eftersom de anser att oftast gynnar både leken och lärandet. / : Learning environments, language development and the teacher present are something that often go hand in hand, several studies show. By taking advantage of children's interests in the creation of learning environments and then clarifying these with language-promoting materials, the children's linguistic learning is challenged and developed. Learning becomes extra clear if a teacher is present. For these reasons, it is relevant to investigate whether pedagogues take into account the children's interests and needs when creating learning environments, how they incorporate the languages into them, and whether the pedagogue present has a positive effect. The aim of our study is to investigate how the pedagogues in the preschool use the learning environments in the preschool to promote the children's language and thereby their linguistic development and whether they are present in the learning environments and at the children's play. Our interest in learning environments and language teaching is the reason why we chose to conduct a survey on how educators in a selection of eleven different preschools in four municipalities create and use the learning environments in their language teaching. The study was carried out using a questionnaire as a qualitative and quantitative method. The quantitative part is focused on relevant background questions and the qualitative questions are focused on how the pedagogues work with language and learning environments in preschool. The results show that the respondents consider it important to look after the children's interests and needs when creating learning environments. In their learning environments, the respondents use different language development materials, such as books, letters and visible documentation. They think it is important that a teacher is present at the children's play, and this is something they try to accommodate because they believe that it usually benefits both the play and the learning.

The Swedish pre-school has a mission to create an equal and egalitarianeducation where the gender norms in society are challenged. The inspirationto do this study, came from how I have experienced that preschool teacherstalked to children differently depending on the children ́s biological sexduring my workplace-based education and by that were doing genderreproducing traditional gender norms. The purpose of this study is to provideexamples of how stereotypical notions of gender are created or counteredwhen preschool teachers comment on or interact with children's free play.The study rests on the norm-critical perspective and qualitative observations.The collected empirical material was documented as notes during theobservations. The result shows that there is a wide spread in how preschoolteachers express themselves and act in relation to the children. How gender ismade depends on the situation and how a pre-school teacher acts isdepending on their norm-critical competence. The conclusion of this studyshows that work with gender and equality needs to be given space and jointdiscussions and reflections are necessary to fulfill the Swedish NationalAgency for Education's mission / Förskolan i Sverige har som uppdrag att skapa en jämställd och en jämlikutbildning där könsnormerna i samhället utmanas. Inspirationen till den härstudien kom från hur jag har upplevt att förskollärare pratade med barn olikaberoende på barnens biologiska kön under min arbetsplatsförlagda utbildningoch därigenom gjordes kön utifrån normativa föreställningar. Syftet meddenna studie är att ge exempel på hur stereotypa föreställningar om könskapas eller motverkas när pedagoger i förskolan kommenterar ellerinteragerar med barns fria lekStudien vilar på det normkritiska perspektivet och kvalitativa observationer.Det insamlade empiriska materialet dokumenterades genom anteckningarunder observationerna. Resultatet visar att det finns en stor spridning i hurförskollärare uttrycker sig och agerar i relation till barnen. Hur kön görs berorpå situationen och hur en förskollärare agerar beror på deras normkritiskakompetens. Slutsatsen av denna studie visar att arbetet med genus ochjämställdhet behöver ges utrymme och gemensamma diskussioner ochreflektioner är nödvändiga för att uppfylla Skolverkets uppdrag.

Syftet med studien är att undersöka vilka informella och formella aspekterutvecklingssamtalet fyller inom förskolepedagogiken, vilket besvarasgenom forskningsfrågan: Vilka förhållningssätt till utvecklingssamtal kanurskiljas bland förskolepedagoger i en västsvensk kommun? Insamlandet avdet empiriska materialet har skett kvalitativt genom semistruktureradeintervjuer med sex förskollärare som är verksamma inom Halmstadkommun. Studiens resultat synliggör fyra teman; Förhållningssätt i formellasamtal; Utvecklingssamtalets syfte; Innehållets dilemma samt Oförutseddautmaningar. Resultatet visar på att samtliga förskollärare i Halmstadkommun delar snarlika förhållningssätt gentemot utvecklingssamtalet inomförskolepedagogiken. Det visar även på att barnens möjlighet till sitt egetsamtal ser olika ut, beroende på vilken förskola det handlar om. / The aim of the study is to investigate which informal and formal so calledprogress talks fill in regard to preschool pedagogy. This can be answeredthrough the following research question: What approaches to progress talkscan be distinguished among preschool teachers in a western Swedishmunicipality? The collection of the empirical material has taken placequalitatively through semi-structured interviews with six preschool teacherswho work at several schools in the Halmstad municipality. The results of thestudy highlighted four themes; Approach in formal conversations; Thepurpose of the development conversation; The content dilemma and finallyUnforeseen challenges. The results show that all preschool teachers in theHalmstad municipality share similar approaches to progress talks inpreschool pedagogy. It also shows that the children's opportunity for theirown conversation looks different, depending on which preschool it is about.

Syfte med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd, hur barnen inkluderas i undervisningen och vilka hjälpmedel och resurser de har att tillgå, samt om förskollärarnas arbetssätt och kompetens har betydelse i verksamheten. Genom en kvalitativ metod har strukturerade intervjuer av fyra förskollärare genomförts i Gävle kommun. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har vi sammanställt det insamlade materialet och kommit fram till fyra olika teman som sammanfattar förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärarnas tolkningar av vilka barn som är i behov av särskilt stöd är en definitionsfråga, förskollärarna inkluderar barnen genom att anpassa undervisningen och miljöerna. Relationen till vårdnadshavare framgår i resultatet som viktigt. Hjälpmedel som förskollärarna har att tillgå kan vara en specialpedagog och olika material som underlättar barnets tillvaro på förskolan. Förskollärarna anser sig ha tillräckligt med kompetens men antyder att mer utbildning alltid är bra. Slutsatsen är att förskollärarna tycker de har tillräcklig med kompetens att möta barnen som är i behov av särskilt stöd, förskollärarna anser även att det är deras uppdrag att anpassa verksamheten för barnen och vikten av att bygga bra relationer till barn och vårdnadshavare. Tillgång till hjälpmedel och resurser ansågs vara tillgängliga när behovet fanns för det individuella barnet som är i behov av särskilt stöd.

Performativa handlingars genuskraft är en småskalig kvalitativ studie som bygger på socialkonstruktivism med Judith Butlers teori om genusskapande och performativitet som teoretisk utgångspunkt. Studiens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares performativa handlingar i språkbruket gentemot förskolebarn i naturmiljöer beroende på barnets biologiska kön. Avsikten är att belysa hur verksamma förskollärare och barnskötare i södra Sverige använder och uppfattar performativa handlingar i förhållande till förskolebarnets biologiska kön i naturmiljöer. Studien bygger på observationer i naturmiljöer och intervjuer av sex förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att förskollärarna och barnskötarna genomför performativer i naturmiljöer och beskriver själva att de uppfattar att inga performativer genomförs medvetet. Mycket av förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning grundar sig i inställningen till naturen som neutral med fokus på barnet som individ. Främst urskiljs performativa handlingar i förskollärares och barnskötares tonläge och röstvolym i resultatet. Barn vars biologiska kön tillhör flickor möter ett högre tonläge och svagare röstvolym medan pojkar bemöts med neutralt tonläge och något starkare röstvolym. Förskollärarna och barnskötarna tenderar till att prata med något mjukare och lugnare röst gentemot flickor. Även kroppsspråket gentemot barnet tyder på performativer där övervägande del av informanterna observerats använda något mjukare och mindre rörelser mot flickor. Slutligen indikerar resultatet att samtalsämne skiljer beroende på barnets biologiska kön.

Studiens syfte är att belysa och undersöka hur förskolepersonal upplever att barns mående och beteende påverkas när de växer upp under missförhållanden i hemmet. Vi vill undersöka på vilket sätt personalen på förskolan uppmärksammar barnets mående och beteende. Studiens frågeställningar fokuserar på hur förskolepersonalen uppmärksammar barnets mående. De teorier som används i studien är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Anknytningsteorin som utvecklades av John Bowlby och Broberg som förklarar vilka anknytningsmönster barn utvecklar. Resultatet av studien har påvisat att barn som växer upp under missförhållanden i hemmet uttrycker särskilda beteenden och måenden på förskolan. För att besvara syftet och frågeställningen gjordes sex semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar på förskola i Malmö och två andra närliggande kommuner.  Det resultatet som belyses är att personal på förskolan uppmärksammar olika signaler hos barnet som kan vara tecken på att barnet far illa i hemmet samt hur barnet utvecklas. Förskollärare kan bidra till att ett barn får stöd och hjälp utifrån att personalen uppmärksammar barnets beteende och kan göra en orosanmälan som kan leda till att barnet får stöd och hjälp. Resultatet belyser även att personal på förskolan upplever att det är svårt när en ska göra en orosanmälan på grund av att det är svårt att avgöra om barnet far illa och vilka konsekvenser det får om de väljer att genomföra en orosanmälan eller inte. / The purpose of this study is to highlight and investigate how preschool staff experience how children's attitude and behavior are affected when they grow up under abusive conditions at home. We want to investigate how the teachers at the preschool pay attention to the child's attitude and behavior. The study's questions focus on how the preschool staff pay attention to the child's well-being. The theories used in the study are Bronfenbrenner's developmental ecology theory and the attachment theory developed by John Bowlby and Broberg which explains which attachment patterns children develop. The results of the study have shown that children who grow up under abusive conditions at home are shown through certain behaviors and attitudes at the preschool. To answer the purpose and the question, six semi-structured interviews were conducted with six informants who work at preschools in Malmö, Svedala and Trelleborg. The result that is highlighted is that staff at the preschool pay attention to various signals in the child that may be signs that the child live under abusive conditions at home and are at risk för adverse growth. Preschool teachers can contribute to a child receiving support and help based on the staff paying attention to the child's behavior. They can make a report of concern that can result in the child receiving support and help. The results also highlight that staff at the preschool experience that it is difficult to know when to make a report of concern because it is difficult to determine if the child is in danger.

Förskolan i Sverige ska verka för alla barn och dess likheter och olikheter. Alla barn har rätt till att utvecklas och känna glädjen i att få lyckas. Förskolan är en social arena där mänger av människor möts oberoende av kultur eller funktion. Det svenska samhällets skolsystem har lagar och läroplaner ett förhålla sig till när det kommer till inkludering och anpassningar av alla barns olika förutsättningar, både fysiska och psykiska. Syftet med studien är att undersöka förskolans personal om deras erfarenheter och tankar kring inkludering och begreppet en förskola för alla. Frågeställning som genomsyrar studien var Vilka möjligheter respektive hinder ser förskolepersonalen för barnens rätt till inkludering? För att ta reda på detta har vi gjort en intervjustudie med förskollärare och barnskötare som alla verkar inom förskolan. Vi kommer i studien att använda begreppet pedagog som ett samlingsnamn för förskollärare och barnskötare. När det gäller tidigare forskning som uppmärksammas i vår undersökning har vi valt att hålla oss till det studiens syfte och frågeställning kommer belysa. Studien ses och analyseras ur ett dilemmaperspektiv eftersom frågor som rör områden likt dessa är omslutna av många dilemman, vilket även ses i studiens avslutande resultat.

Idag råder en global problematik i miljön och i det förändrade klimatet, vilket påverkar allt levande på vår planet. Det krävs därför att människan anpassar sina handlingar för att växla om till en hållbar utveckling. Förskolan är en institution som speglar samhället och där formas framtida generationer, det blir därför centralt hur lärare resonerar om och undervisar för en hållbar utveckling. Det framgår dock att förskolans undervisning om hållbar utveckling tenderar att mestadels handla om källsortering och att inte skräpa ned i naturen. I barnlitteratur som handlar om hållbar utveckling föreligger brister genom att innehållet inte når fram till barnen och att böckerna till största del likaså handlar om att sortera skräp, panta samt att inte slänga skräp i naturen. Därav skapades en barnbok som synliggör rödlistade djur och som kan stödja förskollärare i undervisningen, samt därmed avser främja barns lärande om hållbar utveckling. För att ta reda på bokens potential har sex förskollärare provat den i sin undervisning samt därefter återgett sina upplevelser av barnboken genom ett frågeformulär. I resultatet framgår det att förskollärarna upplever barnboken som ett värdefullt didaktiskt material i undervisningen samt att de upplever att boken främjar barns intresse och samtal för hållbar utveckling. Även bokens utvecklingsmöjligheter blir synligt i resultatet. Därmed är en slutsats att boken till stor del stödjer förskollärare samt bidrar till barns lärande om hållbar utveckling.